Sök:

Sökresultat:

9482 Uppsatser om Skapande skola-projekt - Sida 59 av 633

Industrial IT - Att certifiera produktinformation på ABB

Detta examensarbete genomfördes på ABB Power Technologies AB i Ludvika. ABB vill överbrygga gapet mellan industri och informationsteknologi för att få de båda delarna att arbeta integrerat. ABB kallar detta koncept för Industrial IT (IIT). Ett krav från koncernledningen är att alla produkter ska vara certifierade enligt nivå 0, som är det första steget i IIT: s certifieringsprocess. Målet var att utföra en kravspecifikation på ett system som ska kunna leverera certifierad produktinformation enligt IIT-standard.

Project Garden

Denna slutreflektion beskriver mitt arbete med mitt kandidatarbete samt mina tankegånger under och efter projektet samt hur jag arbetat, de problem jag stött på och hur jag löst dem. Delarna av denna reflektion är först en beskrivning av vad jag gjort, därefter en beskrivning av hur detta projekt var tänkt att fungera. Den tredje delen är en beskrivning av hur jag arbetat under projektet, baserat på mina veckorapporter. Den fjärde delen är själva reflektionen och den beskriver mitt arbete i mer detalj samt mina tankar och funderingar och hur jag löst de problem som uppstått. Den sista delen är ett slutord där jag sammanfattar mina tankar om utbildningen och mitt projekt jämfört med de liknande spel som finns idag samt mina tankar kring genren i allmänhet..

Undervisning för hållbar utveckling
i hem- och konsumentkunskap

Syftet med denna studie var att ta reda på vad hållbar utveckling är i ämnet hem- och konsumentkunskap. En ansats har gjorts i att belysa vad lärarna tolkar in i begreppet och vilka projekt de lyfter fram i samband med hållbar utveckling, samt vad de anser att undervisningen innebär. Detta har undersökts i en intervjustudie med fem hem- och konsumentkunskapslärare. En ur konstruktivismen sprungen analysmetod, intentionell analys, har använts för att tolka och förstå vad lärarna säger i intervjuerna. Resultatet visade sig som tre projekt i vilka hållbar utveckling kan förstås i hem- och konsumentkunskap ? individens etiska utveckling, kunskap-i-handling och hälsa.

Kognitiv beteendeterapi i skolan

Syftet med studien var att få en ökad förståelse och insyn i vad kognitiv beteendeterapi- KBT är, och ta reda på om den stökiga skolmiljön som ofta förekommer, kan förbättras med hjälp av KBT. Våra forskningsfrågor behandlar: Vad är kognitiv beteendeterapi? Vilka förutsättningar krävs bland personalen för att arbeta med KBT vid en skola? När kan det vara lämpligt att pedagogerna i skolan använder sig av KBT? Hur använder pedagogerna KBT i skolan. Studien har genomförts genom bearbetning av relevant litteratur. En kvalitativ intervjuserie med olika pedagoger har genomförts och bearbetats.

Sex- och samlevnadsundervisning i en muslimsk friskola : En kvalitativ undersökning om hur sex- och samlevnadsundervisning utformat i en muslimsk friskola

Jag har gjort en fallstudie av sex- och samlevnadsundervisning i en muslimsk fri skola. Studien bygger på en kvalitativ undersökning. Jag har främst använt mig av kvalitativa intervjuer och observation.Studiens syfte är att få förståelse på hur denna undervisning är utformad i en religiös skola som har en muslimsk profil. Vidare är syftet att försöka öka förståelsen för hur elevernas religion eller islamisk kultur kan påverka deras lärande och uppfattningar om sex - och samlevnadsfrågor utifrån lärarens perspektiv.Undersökningens resultat visar att människokroppens byggnad och funktion samt pubertetens inverkan på individen, är i fokus i sex- och samlevnadsundervisning i denna skola såväl för flickor som för killar. Fokus i flickors undervisning var i arrangerat äktenskap och omskärelse.

Utomhuspedagogik i förskola och skola : Ett utvecklingsarbete med aktiviteter och lektioner i svenska och matematik.

Vårt utvecklingsarbete har utförts i en förskola och i en skola årskurs 2 i syftet att få in mera aktiviteter och undervisning utomhus som samspelar med förskoleverksamheten och skolundervisningen inomhus. Vi ville även se vilka möjligheter respektive hinder det fanns med utomhuspedagogik. Vår upplevelse är att det sker för lite utomhuspedagogik i verksamheterna förskola och i skola. Därför utvecklade vi utomhusaktiviteter i svenska och matematik till förskolan och skolan som skedde ute i skogen. Vi upplevde att barnen tyckte det var roligt att få göra något som det inte brukade göra.

Kvaliltet i systemutveckling

Systemutveckling idag strävar efter kvalitet, men man kan se flera tecken på en kvalitetsbrist i utvecklingen av system. Många projekt kommer till korta. Trots att enorma summor pengar läggs ner på IT-projekt varje år misslyckas en stor del av dem. Denna rapport behandlar frågeställningen: Hur uppnås kvalitet vid systemutveckling? Rapporten besvarar frågeställningen genom intervjuer med erfarna yrkesmän inom området.

Infästning och montering av fasadskivor : En utvärdering av lämpliga metoder

Enstegstätade putsade fasader har använts mycket vid byggproduktion av bostäder de senaste årtiondena. Efter att många av byggnaderna drabbats av fuktskador rekommenderas det istället att man bygger tvåstegstätade ventilerade fasader. Detta är enkelt att utföra med möjlighet till stor variation genom att använda fasadskivor.Tillsammans med Uppsala Universitet har uppdragsgivare till detta examensarbete varit NCC i Uppsala. Syftet med arbetet är att vara till framtida hjälp för projekteringsledare, inköpare och platschefer i valet av infästningssystem till projekt med fasadskivor. Projektet som studeras för att inhämta kunskap är Kvarntornen i Uppsala, en elvavåningsbyggnad med fasad av aluminiumskivor.

Utomhuspedagogik ?Där ute öppnar sig en hel värld av möjligheter?

BAKGRUND:Utomhuspedagogik är ett mycket viktigt komplement till barn/elevers lärande i både förskola och skola. Envariationsrik naturmiljö erbjuder barn en miljö som främjar barns hela utveckling och hälsa på ett sätt som ingenannan miljö förmår. Vi tar upp aktuell forskning kring utomhuspedagogik. Vår studie grundar sig påuppfattningar om hur människan förstår sin omvärld. Därför har vi inspirerats av fenomenografin som teoretiskutgångspunkt och ett utvecklingspedagogiskt perspektiv när det gäller barn och elevers lärande.SYFTE:Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur lärare uppfattar utomhuspedagogik inom förskola ochskolans tidigare år (förskola ? årskurs 6).METOD:Undersökningen har utförts med kvalitativ forskningsmetod.

Six Sigma i transaktionella processer: en fallstudie vid
SKF Communication Support Centre

För att bredda användandet av Six Sigma i sin koncern har SKF introducerat Transactional Six Sigma, med avsikt att systematisera förbättringsarbetet i dess transaktionella processer, en typ av process som ofta fungerar ineffektivt. Denna studie har utförts på SKF, med syfte att bidra till ökad kunskap gällande skillnader mellan genomförandet av Six Sigma-projekt inom transaktionella processer jämfört med tillverknings-processer. Definitionen av en transaktionell process är: En horisontell sekvens av aktiviteter som transformerar en input till en output utan att fysiskt förändra eller skapa en vara, i syfte att tillfredsställa behov hos kunder eller andra intressenter. Som del av denna studie har ett Six Sigma-projekt utförts vid SKF Communication Support Centre, koncernens producent av marknadsföringsmaterial, med syfte att förbättra den färgmässiga kvaliteten på avdelningens tryckta material, det vill säga förmågan att återskapa önskad färg. För att nå projektets syfte har arbetssätt och output standardiserats.

Digital tentamen på läsplattor

Syftet med detta projekt är att skapa en prototyp för ett digitalt tentamenssystem, där studenterna skriver tentamen med hjälp av läsplattor, samt utvärdera vilka fördelar och nackdelar ett sådant system skulle kunna medföra.Huvudfokuset för detta projekt var att utveckla en prototyp för ett digitalt tentamenssystem med stöd för bland annat automatisk rättning, kompilering och automatisk evaluering av programspråksfrågor. Vi försöker samtidigt bibehålla de positiva aspekterna av ett analogt system, som till exempel möjlighet för både lärare och elev att uttrycka sig genom frihandsritning.Denna studie har visat att det finns många fördelar för både studenter och lärare med en övergång till ett digitalt tentamenssystem samt att man med små medel kan skapa en fungerande prototyp av ett sådant system..

Finansiell värdering av innovativa projekt - En fallstudie inom SCA Personal Care

Innovation har en mycket hög prioritet bland många företag för att uppnå lönsam organisk tillväxt.Tyvärr visar studier att majoriteten av alla företag inte är nöjda med den avkastning de uppnår påderas satsningar på produktutveckling och innovation. Därför har många företag implementeratinnovationssystem där den finansiella värderingen av projektet är mycket betydelsefull vid beslut omuppstart och lansering av projekt.Nuvärdesberäkning av framtida kassaflöden (Net Present Value, NPV) är den idag helt dominerandemetoden att finansiellt värdera ett innovationsprojekt. Syftet är att mäta det finansiella värde somprojektet skapar för aktieägarna. NPV är matematiskt enkelt att beräkna och komplexiteten ligger idet stora antalet antaganden som krävs. En annan begränsning med NPV är dess stora svårighet attvärdera möjligheter till strategiförändringar (flexibilitet) inom ett investeringsprojekt.Uppsatsen syftar till att skapa en ökad förståelse och medvetenhet runt hur ett företag i praktikenhanterar och finansiellt värderar innovativa projekt.

Musiklivet vid skola, kyrka och regemente i Eksjö stad 1843-1939

Veronica Hultgren: Musiklivet vid skola, kyrka och regemente i Eksjö stad 1843-1939. Uppsala: Musikvetenskap, 60 p., 2002.Denna uppsats ar skriven med avsikt att dels presentera musiklivet vid kyrka, skola och regemente i Eksjöstad under knappt 100 år (1843-1939, dels att undersöka de musikaliska sambanden mellan dessa institutioner.Kapitlen rörande skola och kyrka vilar till största del på källor som årsredogörelser för läroverket och kyrkorådsprotokoll, medan kapitlet om regementena har litteratur om Eksjö regementen till grund.Stora förändringar har ägt rum inom de tre institutionerna. I skolan fanns det 1843 ingen musikundervisning. 1939 hade ämnet utvecklats så att det fanns undervisning på ett flertal olika instrument, skolorkester, kör och dessutom fick mer än hälften av eleverna sång- och musikteoriundervisning. Kyrkan fick ny orgel hela tre gånger mellan 1843 och 1939.

Vad är IT-kompetens : Ur åtta rektorers perspektiv

IT-utvecklingen i skolan har gått framåt mycket under det sena 90-talet. Detta har medfört att man på senare tid fört upp till diskussion att vi nu behöver föra in ytterligare en kompetens bland lärare och elever, nämligen IT-kompetens. Vi såg det därmed som intressant att undersöka vad rektorer på olika skolor anser att IT-kompetens är för något, för att jämföra detta med vad de nationella måldo-kument, övriga politiska dokument och olika IT-projekt menar att IT-kompetens är.Uppsatsen är av en kvalitativ karaktär och består dels av en litteraturstudie och dels en undersökning i form av åtta stycken intervjuer.Vår referensram bygger på politiska dokument och nationella måldokument som skriver något kring IT-kompetens i skolan. Vi har även tittat på två stora IT-projekt inom skolan, nämligen ITiS (IT i Skolan) och KK (Kunskaps- och Kompetensutveckling), för att se vad dessa skriver om IT-kompetens i skolan.IT-kompetens är ett begrepp som har diskuterats mycket på sistone. I intervjuerna framkom det att rektorerna, sinsemellan, inte alltid hade samma tolkningar gällandes vad begreppet innebar.

Förverkligandet av en inkluderande skola : Rektorers uppfattningar om möjligheter och hinder för skapandet av en inkluderande skola

Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer och/eller förutsättningar rektorer uppfattar som avgörande för att kunna främja den samhälleliga integreringstanken i skolverksamheten och utveckla förutsättningarna för en inkluderande skola. En fördjupad förståelse kan vara av betydelse för att hitta bra och användbara arbets- och ledarformer. Det handlar om att lyfta fram vilka förhållanden och/eller faktorer, som rektorer uppfattar främjande eller inte. Skolans styrdokument säger bland annat att utbildningen i skolan ska vara likvärdig och att rektor ska garantera elevernas rättsäkerhet. Att garantera elevernas rättsäkerhet handlar för rektor om att se till att alla eleverna i grundskolan oavsett funktionshinder eller inte får de rättigheter som är fastställda i skolans styrdokument.

<- Föregående sida 59 Nästa sida ->