Vår undersökning handlar om hur barns könsidentitet skapas i klass- och etnicitetsperspektiven. Vårt syfte är att jämföra två förskolor i skilda stadsdelar för att se om det finns skillnader/likheter i hur barns könsidentitet skapas. Vår urvalsgrupp är femåringar på respektive förskola. Vi använder oss av teckningar som barnen skapar, videokamera och intervjuer som våra metoder. Vi belyser att kön kan fokuseras på olika sätt, såsom biologiskt, flicka respektive pojke eller kulturellt och socialt.

Denna kvalitativa intervjustudie har som syfte att fånga innebörder i vad Reggio Emilia kan vara genom att intervjua fyra stycken verksamhetsansvariga inom Reggio Emilia inspirerade förskolor. Jag har använt mig av ett postmodernt och socialkonstruktionistiskt perspektiv samt ett poststrukturellt perspektiv för att belysa hur man ser på barn, lärande och verksamheten inom Reggio Emilia. I resultatet går det att konstatera att det finns stora variationer i hur de arbetar, men också vissa likheter. Anledningen till detta tycks vara att Reggio Emilia inte är en pedagogik med en metodbeskrivning utan en filosofi att inspireras av..

Det finns i dagsläget få tids- och kostnadseffektiva metoder och tekniker för att mäta och utvärdera användarupplevelse över tid. Detta trots att tidsaspekten av användarupplevelsen under de senaste åren har uppmärksammats som en viktig komponent av användarupplevelsen inom människa-dator-interaktionsforskning. UX Curve och iScale är två metoder framtagna för att mäta förändringar i användarupplevelse över tid med hjälp av retrospektion och skapande av grafer över utvecklingen av användarupplevelsens olika dimensioner.Mot bakgrund av dessa metoder togs ett webbaserat utvärderingsverktyg fram med målet att undersöka verktygets förmåga att mäta förändringar i användarupplevelse under en utvärderingsperiod. Verktyget testades på 9 deltagare i en utvärdering av en mailklient under två veckors tid.Resultatet indikerar att utvärderingsverktygets dimensioner samlar upplevelser av relevans för de dimensioner som undersökts men visar också på att ytterligare testning och validering av metod och verktyg behövs för att fastställa att mätningarna är reliabla och att det som mäts är vad som avses mätas..

I skolans styrdokument, Lgr 11, står skrivet att skolan ska ansvara för att varje elev efter grundskolan kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Genom en kvalitativ studie, gjord på tre hem- och konsumentkunskapslärare samt 50 st elever i årskurs 8, innehållande intervjuer, observationer och enkätstudier, undersöker denna uppsats hur lärare använder IT i hem- och konsumentkunskapsundervisningen samt vilka uppfattningar som lärare och elever har till användningen av IT i ämnet.Resultaten visar att både lärare och elever är positiva till användningen av IT i ämnet hem- och konsumentkunskap, men att det främst är tiden och skolans ekonomi som styr hur det används. Även faktorer som lärarens intresse, utbildning och bristen på datorer i skolan spelar en stor roll i vilken utsträckning IT används..

Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi är ett komplext problem. Dyslexi definieras ibland som en störning i kodningen av skriftspråket, orsakad av en defekt i det fonologiska systemet. Det är en kombination av flera olika symtom som vanligen uppträder tillsammans utan att det alltid behöver vara samma orsak och samma kombination. Oftast har elever med läs- och skrivsvårigheter en lägre självvärdering än normalläsande elever. Forskare är dock tämligen överens om att tidigt insatta insatser både kan förhindra och minska konsekvenserna av läs- och skrivsvårigheterna..

En kravspecifikation kan benämnas som en bro mellan analysfasen och design- och implementationsfasen, vilket innebär att kravspecifikationen är en viktigt kommunikationslänk för en bra slutprodukt. Detta arbete berör kravspecifikationen och de behov analytiker och implementatörer har på en kravspecifikation. Behoven gäller innehåll och presentation av innehåll för att uppnå egenskapen kommunicerbarhet. Kommunicerbarhet är att kravspecifikationen skall fungera som en kommunikationskanal kring produkten mellan intressenter och att den ska vara förståelig för samtliga intressenter.Frågeställningen i arbetet har undersökts genom att genomföra en survey med intervjuer. Målgrupp var analytiker och implementatörer på IT-företag som utvecklar administrativa system.

The aim of my study was to describe and interpretate how an international adopted person look back at and describes her learning process individually and in interaction with others. Data are based on one in-depth interview with a phenomenological inspired approach.The findings showed that the interviewee has repressed a great deal of her former life from her country of origin. According to the interviewee, the process of learning in interaction with other people has worked well. She has furthermore never felt that other students have treated her differently based on her appearance. There is some ambivalence in how the interviewee describes this though, which opens up for other interpretations..

Syftet med denna uppsats är att uppmärksamma hur lärare arbetar med konflikter i skolan. Undersökningen lyfter också fram metoder för att lösa konflikter och hur man kan arbeta med att förebygga att konflikter uppstår.Arbetet bygger på ett antal kvalitativa intervjuer med en grupp mellanstadielärare och hur de upplever och arbetar med konflikter i skolan.I min uppsats gör jag en jämförelse av den litteratur jag tagit del av och lärarnas svar. Resultatet visar att konflikter är vanligt förekommande i dagens skola och att de under senare tid också ökat. Det står också klart att konflikthantering borde övervägas som en del av lärarutbildningen..

The purpose of the study was to investigate, using data from the sacerdotal culture, t h espouses of five priests. The main questions were: How does the priestly calling affect thespouse? Do the spouses involve themselves with voluntary work? Do the spouses feel thecongregation have expectations? Do the female and male answers differ?The sacerdotal culture has consisted of several elements. The main element is the priest?scalling for his work.

BakgrundInledningsvis diskuteras vad tidigare forskning visat beträffande rummet och dess betydelse. Delar som berörs är rummets utformning, grönare miljö (ljud, ljus, temperatur, luft etc.), social miljö (lärares inställning), waldorfpedagogiken ? det fysiska rummet, lek som lärande samt vad olika myndigheter skriver kring klassrumsmiljön. Den teoretiska utgångspunkten som använts när vi analyserat vårt empiriska material är ett fenomenologiskt perspektiv. Vi har även definierat de begrepp som genomsyrar föreliggande studie; Det fysiska rummet (objektiv och subjektiv miljö), arbetssätt och arbetsform samt den proximala utvecklingszonen.SyfteSyftet med föreliggande studie är att undersöka hur rummets storlek, planlösning och utformning, med tillgång till grupprum, kan ha betydelse för lärare i deras pedagogik.MetodUppsatsen bygger på en kvalitativ studie där observationer och intervjuer har används som arbetsmetod för insamlandet av material.

Under lärarutbildningens gång har vi kommit i kontakt med och intresserat oss för den tematiska undervisningsmetoden. Vi har bland annat stött på metoden ute på fältet och genom inriktningen språk och skapande. Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka den tematiska arbetsmetodens kvalitet. Målsättningen är att studera den tematiska arbetsmetoden och undersöka om det är en metod som kan gynna alla elever, oavsett inlärningsförmåga, intressen och förkunskaper. Frågeställningarna som vi belyser är om den tematiska undervisningen är en metod som är lämplig för alla elever och pedagoger, varför man ska använda sig av den tematiska undervisningen istället för den traditionella, samt vilka för- och nackdelar som det finns med tematiskt arbete.Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod och därmed intervjuat fem pedagoger som arbetar med den tematiska arbetsmetoden på olika sätt.

Region Skåne skapades för tio år sedan med ändamålet att förstärka den regionala demokratin. Den här uppsatsen syftar till att studera hur pass långt Region Skåne kommit i den demokratiska utvecklingen. Utifrån en normativ analys diskuteras de tre demokratiidealen, valdemokrati, deltagardemokrati och samtalsdemokrati, som alla bör ingå för att kunna göra en demokratisk bedömning. De tre demokratiidealen omsätts i mät- och undersökningsmetoder för att i uppsatsens empiriska del kunna studera Region Skånes demokrati. Utifrån de fastställda mät och undersökningsmetoderna dras slutsatsen att Region Skåne inte till fullo uppnår något av demokratiidealen, och att organisationen fortfarande innehar flera demokratiska brister som bör förbättras, detta trots att demokratin inom regionen utvecklas och att regionen sedan dess skapande fört med sig flera demokratiska fördelar..

Uppsatsen handlar om mina erfarenheter av att vara dansmusiker och spelman inom svensk folkmusik idag. Under flera års tid har jag fördjupat mig inom spelmansmusiken och har med tiden känt av ett större behov att spela till dans för att nå en djupare i respektive tradition. Med fokus på polskedans ska jag utforska vad jag kan utveckla i mitt fiolspel och samtidigt ta reda på hur dansen tas emot av en ny publik. Metoden kommer vara att dokumentera danspelningar- och kurser på olika platser i landet. Jag kommer också att hålla egna kurser med danspedagoger med rörliga roller-pedagogik i ett projekt som kallas Queerpolska..

Temat för arbetet är musikskapande och har som syfte att undersöka min individuella kreativitet och dess kännetecken. Men syftet består också i att avgöra användbarheten av detta. Det rör sig om en psykologisk självstudie med ett fenomenologiskt angreppssätt. I mitt fall har detta inneburit att jag, efter att ha arrangerat en i mitt tycke kreativ upplevelse, beskrev denna händelse för att sedan analysera texten på fenomenologiskt vis. P.g.a.

Studien handlar om verksamma pedagogers syn på högläsning. Med högläsning avser vi när pedagogen läser högt ur en text, en bok eller ett läromedel. Bakgrunden till studien var att få reda på hur pedagogerna använder sig av högläsning i undervisningen då vi genom egna erfarenheter, från den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) under vår lärarutbildning, upplever den som tidsfördriv. Vi anser att man som pedagog ska kunna motivera alla val man gör gällande all undervisningstid. Vårt intresse för högläsning väcktes under en kurs som vi deltog i som behandlade hur barn lär sig läsa och skriva och en annan kurs som behandlade barn- och ungdomslitteratur. Syftet med studien var att ta reda på pedagogernas intentioner med att använda högläsning i sin undervisning och vad de grundar sina val på.