Vårt syfte med den här studien är att undersöka hur förskollärare tänker och arbetar kring bild, färg och formskapande inom förskolan och vilka faktorer de anser viktiga i den skapande verksamheten. Vi vill även se om det föreligger några skillnader då förskolan har tillgång till en ateljerista som arbetar i förskolans ateljé och då förskolan inte har det.Frågeställningarna är som följer:?Vilka faktorer anser förskollärarna viktiga i förskolebarns färg ? och formskapande??Vilken betydelse har tillgången till en ateljerista för den skapande verksamheten?Vi har i vår undersökning genomfört åtta intervjuer av förskollärare. Två av respondenterna var även utbildade till ateljerista. Två av respondenterna hade tillgång till en ateljerista och fyra hade inte det.

I uppsatsen kopplas styrdokumentens uppmaning om undervisning kring intersektionalitet med det innehåll som finns i religionskunskapsläroböcker för gymnasiet som publicerats efter gymnasiereformen 2011. Syftet var att studera om läroböckerna tar upp intersektionalitet uttalat eller indirekt och/eller om de olika kategorierna kön, sexualitet, socioekonomisk bakgrund och etnicitet behandlas var för sig samt i vilka sammanhang det i sådana fall sker. Tre frågeställningar formulerades. Den första handlade om hur gymnasiets religionsläroböcker med utgivning från och med 2011 beskriver förhållandet mellan världsreligionerna och kategorierna kön, sexualitet, socioekonomisk bakgrund och etnicitet. Den andra frågan handlade om i vilka andra sammanhang (kapitel) de olika kategorierna beskrivs i läroböckerna.

Jag har i min studie undersökt en förskolas skapande miljö ? alltså deras ateljé. På förskolan pågår det en förändring i två av de tre avdelningarnas ateljéer. Jag har försökt att följa pedagogernas reflektioner och tankar under förändringsarbetets gång. I studien undersöker jag hur barnen interagerar med material och vad som händer när ett nytt material som barnen vanligtvis inte har tillgång till tillkommer.

Syftet med undersökningen är att på en förskola utforska de olika avdelningarnas pedagogiska innemiljö. Hur planerar pedagogerna den pedagogiska innemiljön och vilka konsekvenser får detta för barnens lek och skapande. För att ta reda på detta genomfördes intervjuer med pedagogerna, observationer av barnens lek och beskrivning med hjälp av kort på avdelningarnas olika rum.Resultatet visar att pedagogerna anser att barnens intressen och behov styr hur de planerar den pedagogiska innemiljön. Genom observationer av barnens lek och samtal med barnen tar pedagogerna reda på detta. Eftersom många saker finns utom barnens räckhåll och de inte får använda alla material hur de vill begränsas deras skapande och lek.

Syftet med den här analysen är att ta reda på hur konstruktivistisk teori förklarar skapandet av israelisk identitet. För att utföra studien använder vi oss av en narrativ metod, där vi analyserar en bok skriven av en judisk, israelisk kvinna - Susan Nathan - och en intervju med en judisk, israelisk man. Vi undersöker deras tankar angående deras identitet med utgångspunkt i teori om nationalitet, etnicitet politisk identitet och medborgarskap. Vi diskuterar även analysformatet och jämför Nathans och den israeliska mannens uppfattningar av deras identiteter. Slutligen kopplar vi diskussionen med deras syn på Israel/Palestina-konflikten..

Uppsatsens syfte är att studera diskursen om mångfald i Stockholms kommun genom en analys av fjorton mångfaldsplaner samt två intervjuer med representanter för olika stadsdelsförvaltningar. De tre frågor vi ställt vårt material är hur ?mångfald? definieras, hur mångfaldsarbetet beskrivs samt hur ?etnicitet? och ?etnisk mångfald? konstrueras. Fokus i uppsatsen är etnisk mångfald. Uppsatsen antar ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och det teoretiska ramverket består av diskursteori samt begrepp och idéer hämtade från kritisk litteratur om mångfald.

I bakgrunden redogörs olika aspekter som berör kultur samt sjuksköterskos förhållning till patienters etnicitet. Patienters syn på vård skiljer sig åt beroende på kulturtillhörighet vilket påverkar mötet i vården. Sjuksköterskans ansvar är att ge vård samt behandla patienterna med respekt och värdighet oavsett etnicitet. Svårigheter kan finnas i att tillgodose detta i mötet med patienter då uppfattningen av sjukdomsorsak kan skilja sig ifrån sjuksköterskans. Svårigheter i kommunikationen samt i förståelsen för respektive kultur kan leda till missförstånd.

Syftet med detta arbete är att se hur det multikulturella samhället speglas i de läromedel som används på skolorna idag. Undersökningen tittar på vilka individer som väljs ut som representanter för en hel religion och tar avstamp i ett genus och etnicitetsperspektiv. Läromedlen är alla utgivna under Lpo 94. Resultaten har kommit fram via en innehållsanalytisk och komparativ studie där individerna i läromedlen undersökts; saker som kön, etnicitet och innehåll i utsagorna har lyfts fram. De har därutöver komparerats mot varandra för att ge ett övergripande resultat och sammanställning.

Mitt examensarbete handlar om en fantastisk resa bland sjuttio barn inom fritidsverksamheten i en skola i södra Skåne. Det bärande syftet med detta arbete var att undersöka på vilket sätt estetiskt skapande med bild och form kan främja barns kreativitet och fantasi genom erfarenheter av utomhusobservationer. För att kunna utföra detta arbete har jag tagit hjälp av utemiljön där barnen får uppleva naturen på sin egen skolgård där alla sinnen samverkar. Tillsammans med barnen egna naturupplevelser och observationer introducerade jag i samarbete med en fritidspedagog temat "blommor av skräp". Denna iscensättning ligger till grund för följande syfte: På vilket sätt arbetar barnen med estetiskt skapande i bild och form som utgångspunkt från utomhusobservationer och återvinningsmaterial? För att få svar på min undersökning och få en djupare kunskap om hela verksamheten har jag förutom observationer, intervjuad tre lärare och åtta barn för att få syn bland annat på deras tankar kring kreativitet och fantasi.

Syftet med den här uppsatsen är att försöka utröna vilka val och intentioner som påverkar det skapande arbetet och den slutgiltiga gestaltningen av ett offentligt konstverk. Fokus kommer att ligga på konstnärens intentioner där det bland annat kommer att undersökas hur dessa står i relation till beställarnas önskemål, det vill säga hur konstverket i det utvalda fallet förhandlades fram utifrån de olika parternas intentioner. Med andra ord kan sägas att den här uppsatsens underliggande syfte delvis är att undersöka hur stor frihet en konstnär har i sitt skapande av offentliga uppdrag. En aspekt av detta som jag har valt att fördjupa mig ytterligare i är platsens betydelse i samverkan med konstverket. Med detta vill jag undersöka hur stor hänsyn konstnären tar till platsens topografi och hur även detta påverkar det slutgiltiga verkets betydelsebildning.Förhoppningen med denna studie är att den ska uppmärksamma oss som brukare på de olika aspekterna av den omfattande processen bakom den offentliga konsten i vår vardag och dessas betydelse för resultatet.

Vi lever idag i ett mångkulturellt samhälle där integration har blivit en allt viktigare fråga. Då en stor del av Sveriges befolkning har annan etnisk bakgrund än svensk blir det viktigare att mötas och respektera varandra. Detta är i stort vad integration går ut på och något som det arbetas med dagligen. I denna antologi behandlas integration ur fyra olika perspektiv. Gemensamt för dessa bidrag är att de behandlar integrationsprocesser och identitetsskapande.

Vår studie undersökte kreativitetens påverkan på hälsan ur en skapande och utvecklande arbetsmiljö. Framför allt om kreativiteten har någon betydelse för en mer hälsosam arbetsmiljö? Vår studie behandlar ämnena kreativitet, sociokulturellt perspektiv, lärande, ledarens roll och hälsan. Med dessa ämnen ville vi få svar på frågorna; På vilket sätt beskrivs en verksamhets kreativitet, lärande och kunskapsutveckling? Och vad har en skapande verksamhet för betydelse för arbetstagarens hälsa och personliga yrkesutveckling? För att få svar på dessa frågor använde vi oss utav kvalitativa intervjuer.

Med syftet att säkerställa jämställdhet mellan kvinnor och män och att jämlikhet skall råda mellan olika etniska grupper får EU:s länder göra avsteg från likabehandlingsprincipen. Detta avsteg ger därmed medlemsländerna möjlighet att tillämpa positiv särbehandling. För att positiv särbehandling skall kunna tillämpas krävs det att vissa specifika kriterier som utmynnats ur EU ? domstolens praxis uppfylls. Dessa avser att lika eller nästintill lika meriter skall föreligga, en objektiv bedömning skall ske, en egenskap får inte vara automatiskt avgörande samt att särbehandlingen skall stå i proportion till ändamålet.

Cypernfrågan handlar om en etnisk konflikt mellan grek- och turkcyprioterna som uppstod direkt efter öns självständighet. Parterna hade väldigt svårt att samarbeta med varandra vilket ledde till att Cypern delades i två delar. Sedan dess har grupperna levt åtskilda med egna administrationer och strävan efter självbestämmande, den grekcypriotiska befolkningen strävade efter enosis, att hela ön införlivas med Grekland medan den turkcypriotiska befolkningen strävade efter taksim, att den norra delen av ön förenas med moderlandet Turkiet. FN har agerat som tredjepart för att försöka nå en fredslösning och lyckades lindra konflikten men många problem förblev olösta. I min uppsats har jag försökt komma fram till varför fredsförslaget Annanplanen, som upprättades av FN:s dåvarande generalsekreterare, blev avvisad av den grekcypriotiska befolkningen samt vad kan vara den största orsaken bakom den långvarige konflikten.

I vår uppsats har vi valt att titta på det omåttligt populära TV- programmet Efterlyst som i år är inne på sin 35:e säsong. Efterlyst är brottsbekämpning på bästa sändningstid, ett program där nyheter och fiktion vävs samman och resulterar i underhållnings-TV.Syftet med uppsatsen är att titta på hur man i tv programmet Efterlyst förhåller sig till de brott programmet tar upp och hur de människor som kopplas ihop med brotten framställs. Vi gör en ansats att genom en diskursanalytisk metod finna det väsentliga i hur människor framställs i Efterlyst. Vi är särskilt intresserade av att titta på hur brottslingar och offer med icke-svensk bakgrund framställs i programmet samt om det kan påvisas någon skillnad mellan hur dessa presenteras jämfört med de personer som har svensk bakgrund..