Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik målgrupp som exempelvis konst eller trädgårdsodling för gruppen psykisk ohälsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, är en kvalitativ studie som bygger på deltagares upplevelser av att använda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfält.Studiens teori utgår ifrån analysmetoden grounded theory och bygger på intervjumaterial ifrån fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.Bättre självförtroende, identitetsskapande och lättare integration i samhället är några av slutsatserna som presenteras..

Bakgrund: I Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 betonas att det är av högsta prioritet att socialtjänsten bör erbjuda personer med demenssjukdom möjligheter att delta i aktiviteter som är individuellt anpassade.Syfte: Syftet med denna studie var att kartlägga arbetsterapeuters användning av individuellt anpassade aktiviteter för personer med demenssjukdom på särskilda boenden i Sverige. Frågeställningarna innefattade vilka aktiviteter som använts, vilka aktiviteter de såg behov av samt vad som krävs för att kunna genomföra dessa.Metod: Studien är en tvärsnittsstudie av deskriptiv karaktär. Elektroniska enkäter skickades ut till 61 arbetsterapeuter som slumpats fram från tre framslumpade kommuner i varje län i Sverige. 40 av dem svarade på enkäten. Enkätens aktivitetskategorier handlade om hushållsaktiviteter, bords- och spelaktiviteter, Skapande aktiviteter, konst- och kulturaktiviteter, rörelseaktiviteter, utomhusaktiviteter, kontakter med andra, samt sinnesstimulerande aktiviteter.Resultat: Det vanligaste svaret i samtliga aktivitetskategorier var att ingen aktivitet hade använts.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur elever definierar ?eget skapande?, vilket är en term som används i läroplanen för de obligatoriska skolformerna och i kursplanen i bild. Jag har också undersökt om elever på högstadiet håller på med något eget skapande på fritiden och om de tycker att det finns tillräckligt med tid för eget skapande på bilden i skolan.Studien består dels av en enkätundersökning där 84 elever på högstadiet har svarat och dels av intervjuer med fyra av eleverna. Resultatet visar att dessa elever har olika uppfattning om vad som är eget skapande. En stor del av eleverna har använt sig av ordet ?själv? i sina definitioner, antingen i bemärkelsen att man arbetar själv under bildskapandet eller i den mening att man själv kommer på vad som ska skapas.

Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik målgrupp som exempelvis konst eller trädgårdsodling för gruppen psykisk ohälsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, är en kvalitativ studie som bygger på deltagares upplevelser av att använda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfält.Studiens teori utgår ifrån analysmetoden grounded theory och bygger på intervjumaterial ifrån fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.Bättre självförtroende, identitetsskapande och lättare integration i samhället är några av slutsatserna som presenteras..

Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för hur lusten och olusten påverkar skapandet. Utifrån syftet formulerades problemformuleringarna: Hur beskrivs lust och olust hos skapande människor och vilka likheter och skillnader finns det hos skapande människor? Vilka faktorer påverkar lusten och olusten? Hur gör skapande människor för att få lusten tillbaka om de känner olust? Metoden jag använde mig av var kvalitiva intervjuer. Jag valde fyra konsthantverkare, två etablerade och två oetablerade som informanter. Informanternas utsagor tolkades på ett hermeneutiskt vis.

Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik målgrupp som exempelvis konst eller trädgårdsodling för gruppen psykisk ohälsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, är en kvalitativ studie som bygger på deltagares upplevelser av att använda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfält.Studiens teori utgår ifrån analysmetoden grounded theory och bygger på intervjumaterial ifrån fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.Bättre självförtroende, identitetsskapande och lättare integration i samhället är några av slutsatserna som presenteras..

Syftet med studien är att belysa den osynliga, skapande delen av matematikämnet i grundskolan.Studien bygger på en kvalitativ undersökning med inspiration från ansatsen grounded theory, GT, och består av en litteraturstudie kopplat till en empirisk studie, där den empiriska studien grundar sig på intervjuer med elever i år 8.Studiens resultat visar att elever beskriver sina lösningsstrategier i skolmatematiken väl, och att det ur deras beskrivningar går att läsa ut tre olika nivåer av skapande förmåga i ämnet. Att ha skapande förmåga i matematik innebär att a) agera i en dynamisk process mellan teori och praktik, b) att förnimma eller att se möjligheter samt att koppla det till sin egen förståelse och agera utifrån det i problemlösningsfasen och c) att den lärande indivi-den som subjekt emotionellt hittar egna vägar framåt i kunskapsprocessen, vilka man sedan stämmer av mot ny kunskap för progression. Resultatet av litteraturstudien bildar en referensram för det embryo till teori, hela stu-dien genererat, vilken också innefattar de tre nivåerna av skapande förmåga, enligt elevernas beskrivningar. Jag fann att skapande förmåga sker som en rundgång mellan fakta ? metod/struktur ? resurs/flyt ? fakta..

 I denna uppsats redogörs för hur och i vilket syfte svenska arbetsterapeuter inom psykiatrisk vård använder kreativa aktiviteter.  Kreativa aktiviteter som behandlingsmetod inom arbetsterapi har bevisat positiv effekt på individens hälsa. Inom psykiatrisk vård hjälper kreativa aktiviteter personer med psykisk ohälsa att hitta vägen tillbacka till ett tillfredställande liv. Dock saknas det tillräckligt med data hur svenska arbetsterapeuter använder kreativa aktiviteter som behandling. Metoden som valdes för denna studie har kvalitativ ansats: kvalitativa semistrukturerade intervjuer för datainsamlingen och kvalitativ innehållsanalys för analysen av insamlade materialet.

BAKGRUND: Skapande aktiviteter sker dagligen i förskolans verksamhet. Särskilt i dennatid då många förskolor väljer att satsa på en öppen skapande miljö där barnen tillåts skapa närhelst deras lust faller på. Redan från förskolans uppkomst på 1800-talet har vikten av barnsskapande påpekats. Vare sig skapandet sker i form av barns egna initiativ eller i aktiviteterledda av pedagoger är barnens inspiration beroende av hur pedagoger utformar verksamheten.SYFTE: Syftet med denna uppsats är att se hur pedagoger till synes och genom berättandenkan ses inspirera barn till kreativitet i skapande bildaktiviteter.METOD: För att uppfylla studiens syfte har empiri samlats in genom observationer ochintervjuer med pedagoger inom i förskolors verksamhet. Uppsatsens teoretiska kapitel valdesmed samspel som utgångspunkt.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur elever definierar ?eget skapande?, vilket är en term som används i läroplanen för de obligatoriska skolformerna och i kursplanen i bild. Jag har också undersökt om elever på högstadiet håller på med något eget skapande på fritiden och om de tycker att det finns tillräckligt med tid för eget skapande på bilden i skolan.Studien består dels av en enkätundersökning där 84 elever på högstadiet har svarat och dels av intervjuer med fyra av eleverna. Resultatet visar att dessa elever har olika uppfattning om vad som är eget skapande. En stor del av eleverna har använt sig av ordet ?själv? i sina definitioner, antingen i bemärkelsen att man arbetar själv under bildskapandet eller i den mening att man själv kommer på vad som ska skapas.

Syftet med studien var att undersöka förskollärares syn på barns bildskapande samt bredda min kunskap om hur pedagoger arbetar med bildskapande i förskoleverksamheten. Syftet var även att ta reda på vad pedagogerna vill uppnå med bildarbetet och hur pedagoger organiserar miljön i skapande aktiviteter. Jag ville också få svar på hur de intervjuade pedagogerna arbetar med att utveckla barns visuella kompetens. Metoden som användes i undersökningen var den kvalitativa intervjun och totalt intervjuades sex pedagoger, varav en via mail och telefon. Resultatet visade att pedagogerna var medvetna om att bildskapande är en viktig uttrycksform för barns allsidiga utveckling och de trodde att deras förhållningssätt påverkade barnens bildskapande. Pedagogerna menade att i arbetet med bild så var det viktigt att använda olika sorters material, att koppla ihop bildskapande arbete med barnens upplevelser och att ge utrymme för upptäckande med betoning på det fria skapandet.

Syftet med studien är att undersöka barnens samspel och pedagogens förhållningssätt underbildskapande aktiviteter. Studien har en kvalitativ ansats och ett sociokulturellt perspektiv dåbarns samspel vid bildskapande fokuseras i vår undersökning. Empiriskt material samlades invia observationer av förskolebarn under en planerad bildaktivitet samt vid fritt skapande somvisar barnens bildskapande på en kulturförskola där vi kom fram till att barnens bildskapandevar styrt under planerade aktiviteter men samtidigt gynnades barnens samspel. Det vi komfram till var om aktiviteten var styrd eller guidad och hur barnens samspel genom bild såg ut..

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur elever definierar ?eget skapande?, vilket är en term som används i läroplanen för de obligatoriska skolformerna och i kursplanen i bild. Jag har också undersökt om elever på högstadiet håller på med något eget skapande på fritiden och om de tycker att det finns tillräckligt med tid för eget skapande på bilden i skolan.Studien består dels av en enkätundersökning där 84 elever på högstadiet har svarat och dels av intervjuer med fyra av eleverna. Resultatet visar att dessa elever har olika uppfattning om vad som är eget skapande. En stor del av eleverna har använt sig av ordet ?själv? i sina definitioner, antingen i bemärkelsen att man arbetar själv under bildskapandet eller i den mening att man själv kommer på vad som ska skapas.

Sveriges regering kommer att presentera ett förslag till ny läroplan för grundskolan som ska börja gälla läsåret 2011/2012. Syftet med denna uppsats är att utreda begreppet kreativitet och sätta det i relation till den nya läroplanen, för att försöka förutsäga i vilken omfattning kreativitet och skapande kommer att få utrymme i denna. Arbetet med detta kräver att jag även studerar tidigare läroplaner (Lgr 62, Lgr 69, Lgr 80 och Lpo 94) och kartlägger utrymmet för kreativitet och skapande i dessa. Mina resultat är inte slutliga, i och med att den nya läroplanen inte ännu är presenterad. Jag har dock genom tolkning av relevanta dokument och diskussion kring dessa kommit fram till att den nya läroplanen kommer att ge färre tillfällen för kreativitet och skapande i svensk grundskola än nuvarande läroplan, Lpo 94..

Detta arbete fokuserar på dramapedagogikens användningsområde för lärandet och studerar dess tillämpbarhet i en tänkt teaterutbildning. Två väl ansedda pedagoger; Maria Winton och Peter ?Peppe? Östensson har i intervju delat med sig av sina visioner kring en teaterutbildning, vilken ligger till grund för studiens empiriska material.Analys av dramapedagogikens funktion i teaterutbildningens vision har gjorts med hjälp av de didaktiska frågeställningar vad, varför och hur. Resultatet visar på övervägande likheter mellan teorierna kring dramapedagogik och teaterutbildningens vision. Det finns ingen större motsägelse mellan teori och empiri, men begreppet publik utvecklas vidare för att klargöra dess funktion inom dramapedagogik.Dramapedagogik är en metod och en konstform.