Litteraturstudiens syfte är att skapa förståelse för det specialpedagogiska arbetet med elever som är i behov av särskilt stöd. Studiens frågeställningar berör vilka metoder som använts i arbete med dessa elever, samt vilken betydelse specialpedagogisk kompetens har i bemötandet av elever i behov av särskilt stöd. Teorin som används i studien är specialpedagogiskt perspektiv. Metoden som studien bygger på är en systematisk litteraturstudie. Intentionen med detta är att belysa delar av de tillgängliga tillvägagångssätt som förespråkas i nutidens skola i artiklarna.

Den här uppsatsen behandlar hur en lokal skola arbetar med en matematiksatsning i ett mångkulturellt skolsamhälle..

Syftet med denna studie är att med utgångspunkt i lärares utbildning, undersöka om trumpetlärares undervisning vid musik- och kulturskolor skiljer sig åt vad gäller innehåll och arbetssätt. Undersökningen är genomförd med hjälp av kvalitativa metoder för att samla empiriskt material. Fyra lärare, i olika åldrar och med olika utbildning, deltar i studien. Analysen av resultatet genererade en modell som presenteras i diskussionen. Det visade sig bland annat att lärarnas arbetssätt och innehållet i undervisningen var beroende av när man lät musiken komma in i bilden. De olika lärarna kunde också ?delas in? i två undervisningstraditioner vilka skulle kunna betecknas som skapande och återskapande. .

Examensarbetet behandlar samverkan mellan hem och skola och de olika kommunikationsformer som används.Syftet med arbetet är att undersöka detta ämne utifrån föräldrarnas perspektiv för att belysa ämnet från en annorlunda synvinkel. Meningen med detta är att pedagoger ska kunna utnyttja kunskapen om föräldrarnas åsikter för att effektivisera och öka kvaliteten på sitt arbete med samverkan.I arbetet behandlas litteratur som berör ämnet och förklarar innebörden för undersökningen. Litteraturen utgör sedan grunden för en undersökning som innehåller intervjuer med föräldrar. Detta leder fram till de resultat som krävs för att uppfylla syftet. Resultaten visar på föräldrarnas åsikter kring samverkan och kommunikationsformer samt tar upp de önskemål som föräldrarna presenterar..

Det här arbetet handlar om hur skolans personal kan stödja barn med aspergers syndrom och om vilken kunskap och metoder som de har att tillgå. Arbetet ställer sig frågorna:Vilka rättigheter har barn med asperger till att få hjälp i skola och fritidshem?Vilken kunskap behöver personal för att ha förståelse för barn med asperger?Hur kan personal som arbetar i skola och fritidshem stödja barn med asperger?Svaren söks genom forsknings och litteraturgenomgång, där även styrdokument behandlas samt intervju av fyra personer som arbetar i skolan med barn som har asperger. Resultaten av forsknings- och litteraturgenomgången och av intervjuerna är mycket lika samtidigt som de kompletterar varandra. De lyfter fram behovet av att skolpersonal har kunskap och förståelse både om det enskilda barnet och om funktionsnedsättningen.

Syfte: Syftet med denna studie är att få en inblick i de tankegångar som ligger bakom tre rektorsområdens val av stöd till elever i behov av särskilt stöd utifrån tanken om en skola för alla. Detta vill jag förstå genom att få en inblick i skolors organisering gällande ?att stödja elever i behov av särskilt stöd? med hjälp av Löfquists, S (1999) organiseringsmodell. Metod: Studien har genomförts genom en undersökning av en kvalitativ karaktär. Detta genom intervju på tre rektorsområden i en kommun, där rektorn till gällande rektorsområde valt ut respondenten. Slutsats: Utifrån min undersökning kan jag utläsa att de undersökta rektorsområden har ett tillvägagångssätt som innebär att rektorsområdena ofta skiljer elever i behov av särskilt stöd från sina klasser, för att ge dessa den hjälp som rektorsområdena anser att eleverna behöver.

Detta examensarbete beskriver föräldrasamverkan i olika aspekter och skrevs med anledning av att jag inte anser att jag har fått så mycket kunskap om detta ämne under min lärarutbildning. Dess syfte är att undersöka hur kontakten ser ut mellan hem och skola, vilka samverkansformer som förekommer på högstadiet och de lägre stadierna och om föräldrakontakten skiljer sig mellan dessa stadier. Ytterligare syften har varit att utröna om samverkan med föräldrar och föräldrars engagemang påverkar skolverksamheten och förbereda mig som blivande lärare inför framtida föräldrakontakt genom att få inblick i olika samverkansformer. Studiens resultat visar att de föräldrasamverkansformer som är vanligast förekommande på både högstadiet och de lägre stadierna är föräldramöte, utvecklingssamtal, skriftliga kontakter och telefonkontakt. Föräldrasamverkan och föräldrars engagemang påverkar tveklöst skolverksamheten och kontakten mellan hem och skola skiljer sig mellan högstadiet och de lägre stadierna genom att den på högstadiet är mindre och mer formell.

Syftet med detta arbete är att undersöka vilken uppfattning pedagoger i förskola och skola har om sambandet mellan mat och koncentration. Anser de att mat har en betydelse för barns förmåga att delta i de verksamheter de befinner sig i? För att barn och vuxna skall orka vara delaktiga i sociala sammanhang och kunna vara koncentrerade krävs en näringsriktig kost. Vi har därför sökt att få fram vad som betraktas vara en näringsriktig måltid för barn. Genom enkätundersökning, intervju, observation samt litteraturstudier har vi försökt att få fram svar på dessa frågor.

Denna uppsats handlar om Läskommittéer som är ett initiativ vars syfte är att utveckla elevers inflytande över den repertoar som Riksteatern och länsteatrar arrangerar i Sverige. I förlängningen syftar det till att utveckla en långsiktig, hållbar modell för ökat elevinflytande över den scenkonst som produceras för barn och unga i landet, vilket i sin tur ska bidra till att öka barn och ungdomars självständighet, självkänsla, inflytande och delaktighet. De empiriska studierna har utförts genom observationer samt spontansamtal med såväl barn som teaterpersonal och pedagoger i skolan. Utgångspunkten för uppsatsen har legat i barnkonventionens artiklar, 3, 12 och 31 där barnets rätt till kultur formuleras. En ram för undersökningen är Roger Harts syn på barns delaktighet under demokratiska former.

Syfte: Mitt val av ämne härstammar från egna reflektioner och erfarenheter av att bo och leva i USA ett antal år. Jag har successivt insett att det är större skillnad mellan våra kulturer än vad jag hade förväntat mig. Med tre barn i skolan är kontaktytan mot utbildning stor och det går inte att undvika att göra jämförelser. Ämnet för uppsatsen landade i en jämförelse av serviceerbjudanden med skola och omsorg som tillämpningsområde. Syftet med uppsatsen är att med marknadsföring och service management som teoretisk bas beskriva och analysera serviceerbjudandet gentemot barnfamiljer i Virginia och Sverige.

The action where form is given to inner thouhts and ideas is a creativ course of events which is difficult to grasp. The main purpose is to research how such an action can appear and function. The method which is used to research this purpose is the qualitative interview. The respondent?s inner descriptions and thoughts about a particular phenomenon is what the qualitative interview aims to elicit.

Efter den senaste tidens debatter om Laboraskolan så har vi i denna uppsats valt att fördjupa oss i skolan och det samfund som driver den. Laboraskolan är en grund- och gymnasieskola belägen i Hylte kommun, det som gör den speciell är att den drivs av det religiösa samfundet Plymouthbröderna. Plymouthbröderna är ett litet samfund som kallats för bland annat ?sekternas sekt? och som håller sig frånvända från det omgivande samhället. Trots detta fick skolan år 2007 efter flera tvister och vad som kallats en ?administrativ cirkus? tillåtelse att starta sin skola.

Syftet med vårt examensarbete är att få en uppfattning om hur pedagoger upplever fysiskt våld i skolan. Arbetet undersöker även hur tidningsrubriker av våld i skolan har sett ut under de senaste fem åren, och hur pedagogerna ser på tidningars framställning. Undersökningen genomfördes genom intervjuer med en lärare och en fritidspedagog på respektive skola, vilket innebar sammanlagt fyra intervjuer. Vi sökte tidningsrubriker främst genom tidningsarkiv på Internet, men även genom olika dagstidningars nätupplagor. Våra teoretiska utgångspunkter utgår från tidigare rapporter och undersökningar genomförda angående våld i skolan, samt tidigare forskning angående tidningars framställning av samma ämne.

Mitt kandidatarbete är ett undersökande och utmanande av unga kvinnors självbild i förhållande till upplevda krav och förväntningar, samt normativa föreställningar om hur en kvinna ska vara. Jag vill, genom konstnärlig/konsthantverklig gestaltning i materialen keramik och glas, lyfta fram och bejaka det otillåtna som ?inte får finnas? och låta det utgöra det vackra. Att inte vara till lags, inte rätta sig efter vad andra tycker utan öppna upp för att skapa sina egna ideal. Att våga ta den plats man vill ha; högljudd eller tyst, motbjudande eller attraktiv.

När Sydafrika blev en demokrati 1994 gjordes utbildningssystemet om. En del i de storaförändringarna var att introducera Life Orientation, ett nytt ämne från och med 1998.Forskning har visat att införandet av ämnet inte varit friktionsfritt, vilket bland annat berott påatt ämnet varit nytt och det varit brist på lärare med relevant utbildning för att undervisa i LifeOrientation.Syftet med den studie som gjorts var att ta reda på hur lärare på en High School (årskurs 8-12)upplever idrottsämnets ställning är på deras skola, mot bakgrunden att ämnet integrerats i LifeOrientation som ett av sex delområden. En kvalitativ forskning har genomförts medsemistrukturerade interjuver som metod. Resultatet i undersökningen visade utifrån de trefrågeställningsparametrarna; uppfattningar om ämnet, upplevelser av ämnet och åsikter om demateriella förutsättningarna, att lärarna upplevde att ämnets ställning var låg på deras skola.Nyckelord: Sydafrika, utbildning, Life Orientation, idrott och hälsa, ställning, status,upplevelser, materiella förutsättningar.