The purpose of this paper is to make a qualitative content analysis. The used articles are taken from the time period 2012-11-13 until 2012-11-30 and the questions that this paper is based upon are:How do the tabloid Expressen and the morning newspaper Dagens Nyheter define and diagnose the causes and problems of the iron pipe scandal during the period 2012-11-13 until 2012-11-20?What kind of valuations and solutions does the tabloid Expressen and the morning newspaper Dagens Nyheter provide of the iron pipe scandal during the period 2012-11-13 until 2012-11-30?Does the framing of the iron pipe scandal during the period 2012-11-13 until 2012-11-30 differ between the tabloid Expressen and the morning newspaper Dagens Nyheter?The result of this paper shows that through the tabloid Expressen and the morning newspaper Dagens Nyheter way of framing the Swedish democrats during the period 2012-11-13 until 2012-11-30, the society cannot get another picture of the Swedish Democrats than that they are a right wing populist party..

On October 17, 2012, TV4 broadcasted an episode of the documentary series Kalla fakta. The episode received a lot of attention when it revealed that Parken Zoo, a very popular destination for families, was not as well maintained beneath the surface as it gave the impression of being. The case attracted attention in all possible media for a long time, which led to a beginning of an extensive investigation of the Zoo.The purpose of this study is to examine how Parken Zoo handled the media after the examination of TV4?s Kalla fakta, and how it affected people?s confidence in the Zoo. This paper consists of an overall case study of Parken Zoo that can be divided into two different methods.

Fotbollshuliganism har i många år varit ett mer eller mindre stort problem för arrangörer, ordningsmakt och samhället som sådant. Under löpsedlar likt ?Skandal på Söderstadion? har journalister uttryckt sitt missnöje med rättsväsendets möjligheter att arbeta mot huliganismen. Detta väckte vårt intresse att läsa in oss på fenomenet samt förkovra oss i de lagstöd som finns att arbeta med under fotbollskommenderingar. Vårt tillvägagångssätt har uteslutande inneburit litteraturstudier.

Den här kvalitativa textanalysstudien syftar till att undersöka vad det finns för ideal i samhället och vilka normer som motiverar dessa. Ur debatter på internet blottlägger jag samhällsideal om makt och politik och de normativa gränser som finns mellan privatliv, arbetsliv och svensk partipolitik. På så vis lyfter jag upp vad det är som upprör människor i Maxgate. Genom att visa vad som skapar den kollektiva upprördheten kommer det som tidigare var osynliga samhällsideal och normer i öppen dager. Studien syftar också till att visa på spänningar inom samhällsidealen och hur normer tolkas olika, men ändock beskrivs på samma sätt.

För att kunna utveckla ett IT- system behövs förståelse om specifika funktioner som systemet skall stödja. En viktig del av systemutveckling är kravhantering, eftersom det är kundens önskemål och krav identifieras. Under 1990-talet uppkom agil systemutveckling. Det som utmärker att arbeta agilt är nära kundsamarbete, anpassning till förändrade krav, mycket kommunikation och att leverera fungerande programvara med jämna mellanrum. Scrum är en metod inom agil systemutveckling som utvecklades för att passa i en förändringsdriven miljö.Under litteraturgenomgången upptäcktes att det fanns mycket information om olika problem med agil kravhantering och att det fanns lite information om hur agil kravhantering genomförs.

This is an essay about journalism and the ethical norms of journalism. Four famous cases have been analyzed; Watergate, News of the World, Joy Rahman and Bill Clinton. When analyzing we used the theories of Denis McQuail and the ethical guidelines of the Swedish Journalist Association. We have also used the ideas of utilitarianism to analyze the chosen cases.We aimed to analyze the roles of the journalists involved and found that the ethical norms are customizable to each and every case. In the Watergate-case the journalists act somewhat in contrast to the ethical guidelines but do so in order to favor the public, which makes it approvable.

Denna uppsats kretsar kring två företags återhämtningsarbete vid uppkomsten av respektive Skandal. Vidare skapas en djupare förståelse för teorin Service Recovery's betydelse och användning i praktiken. De två fallen där Skandaler inträffat är grundade dels i ICA:s köttfärsSkandal och dels i IKEA:s fjäderplockningsSkandal. Uppsatsen har en deduktiv ansats vilket innebär att uppsatsen utgår från befintliga teorier som sedan testas med det insamlade empiriska materialet. Den teoretiska referensramen innefattar främst Grönroos teorier kring Service Recovery och kompletteras med teorier så som Service Recovery Paradox, kundförväntningar, sociala medier och immateriell påverkan.Uppsatsens forskningsfrågor besvaras främst med hjälp av en fallstudie med två företagsanalyser samt med en enkätundersökning. Studien är av både kvalitativ och kvantitativ karaktär där kvalitativ data samlats in via en e-mail intervju med Ylva Magnusson vid IKEA, och kvantitativt via en enkätundersökning.Uppsatsen har resulterat i kännedom om hur de två företagen arbetat med att återfå kundförtroende.

Internet and media have led to companies' operations becoming more visible and transparent to the public during the 21st century. Several notable corporate scandals have led to society placing greater demands on businesses to assume more accountability for their actions. This study aims to examine and develop existing research regarding accountability, by adding dimensions of time and space. More specifically, the study examines the extent to which stakeholders hold corporations accountable after the revelation of an ethical corporate scandal, through a qualitative case study on a pending lawsuit against the Swedish corporation Boliden. Our theory is based on John Roberts' (1991) research presented in the article "The Possibilities of Accountability" and Martin Messner's (2009) research presented in the article "The Limits of Accountability".

Syftet med uppsatsen är att analysera hur företag kan använda humor i reklam för att återfå konsumenternas positiva attityd. Vilken betydelse en produkts engageringsgrad har för att återfå konsumenters positiva attityd i relation till humoristisk reklam. Detta behandlas utifrån fallföretagen Skandia och ICA. Bidra till förståelse samt belysa sambandet mellan humoristisk reklam, konsumenters attityd samt hög- och lågengagemangsprodukter. Uppsatsen utgår ifrån ett deduktivt angreppssätt och bygger på två fallföretag.

Syftet med denna studie är att undersöka hur Aftonbladet skildrade det Socialdemokratiska varumärket och dess kärnvärden under nyhetsrapporteringen av partiledarens bidragsfusk, studien undersöker även vad partiet står för i syfte att kunna jämföra med hur det skildrades i Aftonbladet. För att kunna undersöka detta är denna uppsats uppdelad i två undersökningar. Den första undersökningen är en kvalitativ samtalsintervju som undersöker vad partiet står för i syfte att kunna jämföra med hur det skildrades i Aftonbladet. Samtalsintervjun ska endast fungera som ett redskap i att bilda oss en uppfattning om vilka Socialdemokraterna är. Tyngdpunkten i studien ligger på den andra undersökningen som är en kvalitativ textanalys vars syfte är att undersöka hur Aftonbladet skildrade det socialdemokratiska varumärket och dess kärnvärden under nyhetsrapporteringen av partiledarens bidragsfusk. Slutsatserna som undersökningarna har resulterat i är att partiet inte skildrades enligt den önskvärda bilden som Socialdemokraterna har av sig själv, som bland annat är att vara ett jämlikt, rättvist och kompetent parti. Resultatet visade att Aftonbladet skildrade händelsen som en Skandal, där händelsen i hög grad utvecklades till en partifråga snarare än en personfråga i och med att partiledaren anses vara partiet.

Skandia är ett gammalt gediget företag som varit ledande inom sitt område under många år. Under år 2002 drabbades företaget av en Skandal som gjorde att det raserades. Efter denna rasering har de lyckats återfå sitt anseende och förtroende genom ett omfattande arbete. Detta var möjligt tack vare att deras grund hölls intakt, det vill säga relationen mellan rådgivarna och kunderna. Syftet med uppsatsen är att utvärdera hur Skandia arbetar med att återfå sitt anseende samt resultatet av detta arbete.

Skandia är ett gammalt gediget företag som varit ledande inom sitt område under många år. Under år 2002 drabbades företaget av en Skandal som gjorde att det raserades. Efter denna rasering har de lyckats återfå sitt anseende och förtroende genom ett omfattande arbete. Detta var möjligt tack vare att deras grund hölls intakt, det vill säga relationen mellan rådgivarna och kunderna. Syftet med uppsatsen är att utvärdera hur Skandia arbetar med att återfå sitt anseende samt resultatet av detta arbete. Vi har studerat deras tillvägagångssätt för att återskapa värdet samt genomfört en undersökning bland allmänheten för att se hur denna har uppfattat Skandias arbete.

Syftet med denna studie är att undersöka hur Aftonbladet skildrade det Socialdemokratiska varumärket och dess kärnvärden under nyhetsrapporteringen av partiledarens bidragsfusk, studien undersöker även vad partiet står för i syfte att kunna jämföra med hur det skildrades i Aftonbladet. För att kunna undersöka detta är denna uppsats uppdelad i två undersökningar. Den första undersökningen är en kvalitativ samtalsintervju som undersöker vad partiet står för i syfte att kunna jämföra med hur det skildrades i Aftonbladet. Samtalsintervjun ska endast fungera som ett redskap i att bilda oss en uppfattning om vilka Socialdemokraterna är. Tyngdpunkten i studien ligger på den andra undersökningen som är en kvalitativ textanalys vars syfte är att undersöka hur Aftonbladet skildrade det socialdemokratiska varumärket och dess kärnvärden under nyhetsrapporteringen av partiledarens bidragsfusk. Slutsatserna som undersökningarna har resulterat i är att partiet inte skildrades enligt den önskvärda bilden som Socialdemokraterna har av sig själv, som bland annat är att vara ett jämlikt, rättvist och kompetent parti. Resultatet visade att Aftonbladet skildrade händelsen som en Skandal, där händelsen i hög grad utvecklades till en partifråga snarare än en personfråga i och med att partiledaren anses vara partiet.

Denna kandidatuppsats har till syfte att undersöka kvällspressens framställning av de fyra ministrarna Anders Borg, Tobias Billström, Maria Borelius och Cecilia Stegö Chilòs politiska övertramp i ministerSkandalerna 2006. Alla fyra ministrar stod anklagade för mindre skattefusk och blev utsatta för en drevjakt i medierna. Skandalerna resulterade dock i att männen satt kvar på sina poster medan kvinnorna fick avgå. Denna studie undersöker hur och på vilket sätt kvinnorna respektive männen skildras i kvällspressen under Skandalen. För att ta reda på detta har en fördjupad analys gjorts utifrån 16 stycken artiklar i Aftonbladet och Expressen studerats under tidsperioden 6-18 oktober 2006 med hjälp av en kvalitativ textanalys.

Det nya millenniet inleddes med en av världens största redovisningsSkandaler efter avslöjanden om redovisningsfusk och bedrägerier inom bolagsjätten Enron i USA. Konsekvenserna av det inträffade blev att allmänhetens förtroende för bolagsstyrning samt för revisorer har minskat. Som en direkt följd och på väldigt kort tid införde USA hårdare lagstiftning i form av ?the Sarbanes Oxley Act? Det är en lag vars syfte är att stärka den interna kontrollen av finansiell rapportering.I Sverige har också redovisningsSkandaler inträffat. En omtalad Skandal är SkandiaSkandalen som inträffade år 2003.