Denna uppsats är en socialpsykologisk och kvalitativ undersökning som syftar till att förstå hur man kan, utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv förstå varför vissa individer ansluter sig till en huliganfirma och varför de stannar kvar. Fotbollshuliganism blev som störst i Sverige på 1990-talet och det pågår ett arbete i samhället för att försöka minska detta samhällsproblem då huliganismen innebär våld och vandalisering. Uppsatsen grundar sig på tio intervjuer med personer som har varit eller är aktiva i olika huliganfirmor i Sverige. Den vetenskapsteoretiska ansats som använts är hermeneutiken. Det insamlade empiriska materialet är analyserat med hjälp av följande socialpsykologiska teorier och begrepp: sociala band, Skam och stolthet (Scheff 1994), interaktionsritualer och emotionell energi (Collins 2004), avvikande beteende (Becker 2005), maskulinitetsteori (Connell 2008), beroende och kickar (Giddens 1992), ungdomsfaser (Erikson 1988).

The purpose of this enquiry was to study how the rhetoric about immigrants (invandrarprat) influences the interpretation of reality in regards to new swedes. The study was conducted with the help of qualitative interviews with eight new swedes who, apart from their country of origin, by Swedish social standards would be considered average. Two questions were examined for the purpose of this study:1. How do new swedes react to rhetoric about immigrants?2.

Bakgrund: Patienter med alkoholberoende är vanligt förekommande inom sjukvården. Forskning visar att vårdpersonalen uttrycker bristande kunskap i mötet med dessa patienter. Livsvärlden är den värld människan dagligen möter och lever i. Ett livsvärldsperspektiv innebär att vara öppen och se den andra människan där hon befinner sig. Alkoholberoende lever med känslor av skuld och Skam, dessa känslor skapar ett lidande hos patienten, vilket kan förvärras av vårdpersonal.

Bakgrund: Att bli förälder är en omvälvande och stor förändring i livet och det är vanligt att bli nedstämd den första tiden som förälder. Oftast går det över ganska snabbt efter förloss-ningen men 10-20 procent av alla nyblivna mödrar mår fortsatt dåligt en längre tid och drab-bas av en förlossningsdepression. På grund av känslor som Skam och skuld undviker många mödrar att söka vård och därför blir förlossningsdepression ofta oupptäckt och odiagnostise-rat.Syfte: Att beskriva mödrars upplevelser vid förlossningsdepression samt att beskriva upple-velsen av stödet från sjuksköterskan. Syftet var vidare att beskriva de inkluderade artiklarnas urvalsmetod och undersökningsgrupp.Metod: En beskrivande litteraturstudie baserad på 15 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Databaserna PsycINFO och Cinahl användes till litteratursökningen.Huvudresultat: Vanliga upplevelser hos mödrar med förlossningsdepression var rädsla, skuld och ökad sårbarhet för att hantera förändringar.

SammanfattningRegeringens intention med den nya lagen om sjukförsäkring som infördes i juli 2008 och kompletterades i januari 2010, var att gå från en passiv långtidssjukskrivning till ökad rehabilitering och en möjlighet till återgång till arbetsmarknaden samt ett minskat utanförskap.  Den mediala debatten i samklang med våra praktikplatser gjorde oss nyfikna på hur förändringen har påverkat livet för den enskilde individen. Vårt syfte är således att undersöka vilka konsekvenserna blir för enskilda individer i samband med och efter beskedet om utförsäkring från sjukförsäkringen. Vi ville utan att ha några förutfattade meningar lyfta fram intervjupersonernas berättelse så vi valde att ha en explorativ ansats, men tog stöd av en semistrukturerad intervjuguide baserad på tre teman som vi ville veta mer om. Temana är; ekonomisk situation, upplevelser av relationer med berörda myndigheter och upplevelser av samhällets syn och deras syn på sin självbild. Resultaten är komplexa och visar att de teman vi valt ut påverkar varandra, med det menar vi att det ena inverkar på det andra. De teorier vi valt att använda i analys av materialet är Ekonomi- Skam modellen, Kasamteori samt teori om social uteslutning.

Kvinnors alkoholberoende grundar sig ofta i en otrygg barndom. De kvinnor som senare i livet blir alkoholister har ofta blivit sexuellt utnyttjade som barn eller också har de haft föräldrar som själva missbrukat. Studien visar att det ligger mycket Skam över kvinnors alkoholberoende. Denna studie visade även att kvinnor som missbrukar alkohol upplevde det som att livet förlorat sin mening. Den visade också att det går att ta sig ur beroendet..

Fysisk aktivitet är viktigt för alla och våra kroppar är skapta för ett liv i rörelse. Det handlar om att äta rätt och att motionera tillräckligt för att kropp och själ ska må bra. Att leva sunt på olika sätt är något som många människor strävar efter idag, men tyvärr finns det många i samhället som äter fel och rör på sig alldeles för lite. Syftet med studien har varit att undersöka hur lärare i ämnet Idrott och hälsa arbetar för att få med sig omotiverade elever i undervisningen, det vill säga de elever som är mindre aktiva, inaktiva eller överhuvudtaget inte närvarar under lektionerna. Metoden har varit kvalitativ, där åtta enskilda intervjuer med lärare i Idrott och hälsa har genomförts.

Att ha ett arbete är inte enbart viktigt för att försörja sig utan också för att utvecklas som människa och känna sig värdefull inför sig själv och andra. Ofta har man en bild över hur man vill att arbetslivet (och även det övriga livet) ska se ut och utifrån teorier påverkas denna bild av andra då vi vill leva upp till både egna och andras förväntningar.Uppsatsens innehåll och problemformulering handlar om känslor och upplevelser av att leva upp till egna och andras förväntningar kring arbetet. Syftet med undersökningen var att få en förståelse för och visa nyanser utifrån problemformuleringen för en utvald grupp. Syftet var också att undersöka vilka dessa förväntningar är och hur de uppstår samt hur det känns att leva upp eller inte till dem.Undersökningen är baserad på intervjuer och enkäter med åtta personer. Undersökningsgruppen är alla högskoleutbildade, storstadsbor i 30-årsåldern med arbete.Resultatet av undersökningen visar att gruppen känner av flera mer eller mindre tydliga förväntningar från omgivningen och sig själva.

Bakgrund: Urininkontinens är ett vanligt förekommande tillstånd hos kvinnor som påverkar den psykiska hälsan negativt. Tillståndet påverkar det vardagliga livet och framkallar känslor som nedstämdhet och ångest hos kvinnor. De vanligaste riskfaktorerna för att drabbas är hög ålder och genomgången vaginal förlossning. Trots goda behandlingsmöjligheter söker kvinnor inte vård. Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter av att leva med urininkontinens.

This paper aims to explore the possibility of reading the Temple cleansing stories of John and Mark through Bruce J Malina?s honor/shame model, as E. Randolph Richards do. The analysis searches in John?s and Mark?s Temple cleansings for the presence of the notions of honor and shame, as Malina uses those concepts in his model.

Trots att socialbidraget är utformat som ett kortvarigt stöd är det allt fler människor i Sverige som uppbär bidrag en längre tid. Inom ramen för den skäliga levnadsnivån som socialbidraget ska se till att upprätthålla finns ingen plats för onödiga utgifter samtidigt som konsumtion blivit allt mer viktigt i dagens samhälle. Rätten till socialbidrag omgärdas av hårda krav och en mängd negativa uppfattningar från omgivningen. Syftet är att undersöka socialsekreterares bild av och ensamstående socialbidragstagares upplevelser av att leva relativt fattigt i jämförelse med omgivningen under en längre tid.Vi har utgått från frågeställningar om upplevelser av långvarigt biståndstagande och konsumtion, omgivningens påverkan samt bidragets utformning.För att besvara frågeställningarna har kvalitativa intervjuer gjorts med fyra socialsekreterare och fem klienter. Klienterna som intervjuats lever eller har levt på socialbidrag under en längre tid och socialsekreterarna jobbar med handläggning av försörjningsstöd.

Ett använt begrepp när det gäller tonårstjejer och sexualitet är sexuell agens, att handla efter egna beslut. Avsikten med denna studie är att nå en ökad förståelse av vad som påverkar utvecklingen av sexuell agens hos tonårstjejer, utifrån berättelser av två professioner vid ungdomsmottagningar. Syftet är också att göra en kritisk analys och en sociologisk teoretisering av upplevelsen av sexuell agens samt utifrån ett maktperspektiv utreda dess disciplinerande och frigörande potential.Tidigare forskning visar främst att det finns en avsaknad av lust och kunskap hos tonårstjejer samt att deras förmåga att ta självständiga beslut i relation till sexualitet är avhängt deras agens. I denna studie genomfördes kvalitativa intervjuer med barnmorskor och kuratorer vid ungdomsmottagningar. Tematisk analysmetod användes vid tolkningsförfarandet.

Detta är en kvalitativ studie vars syfte är att undersöka vad som karaktäriserar ungdomars sociala relationer. Mer precist är vi intresserade av att undersöka i) ungdomarnas relationer till familj, vänner och myndigheter ii) vilka emotioner som ungdomarna associerar med sitt drogmissbruk och/eller kriminalitet samt iii) vilken betydelse relationerna har haft för utvecklingen av drogmissbruk och/eller kriminalitet.Vi utförde intervjuer med fyra ungdomar inskrivna på ett behandlingshem för missbruksproblem. Ungdomarna har varit i behandling mellan en och sex månader. Frågorna ställdes utifrån en intervjuguide som bygger på uppsatsens syfte, tidigare forskning och teori.Vår tidigare forskning består av studier om sociala relationers inverkan på ungdomar med allvarlig social problematik såsom drogmissbruk och brottslighet. Teorierna handlar om sociala band, Skam, skuld och stolthet samt Hirschis sociala kontrollteori.Resultatet av undersökningen visar att samtliga respondenter hade försvagade sociala band till sina föräldrar under uppväxten och fram tills de slutade missbruka, vilket troligen har påverkat deras utveckling av drogmissbruk och/eller kriminalitet.

Uppsatsen syftar till att undersöka likheter och skillnader kring anställdas förhållningssätt och upplevelser till deras arbete beroende på om deras yrke anses ha hög status eller låg status. I den teoretiska referensramen belyser jag relevant teori till mitt forskningsområde. Den inleds med en redogörelse för yrkesstatus och närliggande begrepp för att på en grundläggande nivå kunna förklara dess innebörd. På så sätt kan läsaren få en ökad förståelse kring forskningsområdet. Vidare presenteras tidigare forskningsresultat kring yrkesstatus.

Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse kring ungdomars attityder och deras upplevda livsvärld inför en möjlig legalisering av cannabis i Sverige. För att besvara syftet formulerade vi en frågeställning: Vilka tidigare kunskaper och erfarenheter formar ungdomarnas attityder till droger och hur ser deras attityder ut gentemot cannabis idag? Detta undersökte vi genom kvalitativa intervjuer med ungdomar mellan 15-20 år på ett kulturhus i en mellanstor stad i södra Sverige. Vi ville undersöka vad det är som påverkar ungdomarna i deras formande av attityder gentemot cannabis och en legalisering av cannabis i Sverige samt hur dessa attityder ser ut idag. För att få en så djup förståelse för individernas upplevda livsvärld som möjligt genomförde vi enskilda intervjuer med tio ungdomar som alla har olika erfarenheter och kunskaper.