ÖREBRO UNIVERSITETInstitutionen för beteende-, social- och rättsvetenskapC-uppsats i socialt arbete, 41-60pVåren 2006Coaching av arbetslösaEn kvalitativ studie om coachinggrupper på ArbetsförmedlingenFörfattare: Maria JohanssonSammanfattningStudiens syfte var att utvärdera de coachinggrupper som bedrivs på Arbetsförmedlingarna i två mindre orter i Mellansverige. Det som jag ville undersöka var om coaching på Arbetsförmedlingen är en effektiv metod för att få ut arbetslösa på arbetsmarknaden.Metoden som användes var kvalitativ och det empiriska materialet inhämtades genom halvstrukturerade intervjuer. I studien deltog fem respondenter, tre deltagare och två coachingledare. Resultatet analyseras med hjälp av tidigare forskning och begreppen coaching, lösningsfokuserad korttidsterapi, skam, empowerment och konstruktivism.Resultaten visade att två av tre deltagare är mycket positiva till att ha deltagit i coachingrupperna. Ingen av respondenterna har ännu fått arbete, men alla har fått nya idéer och motivation att få ett arbete.

Att leva med ett matmissbruk innebär inte enbart fysiskt lidande utan påverkar personens hela känsloliv och relationerna till andra. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelse av att leva med ett matmissbruk. Vår studie baserades på åtta vetenskapliga artiklar, analyserade med en manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av analysen blev fem kategorier: (1) Att inte vara ensam om problemet och komma till insikt (2) Att matmissbruket leder till känslor av skuld och skam, (3) Att ha och inte ha kontroll över problemet, (4) Att känslor bedövas med livsmedel som ibland kräks upp och (5) Att ha en dålig självbild och förneka sitt matmissbruk. Analysresultatet visade att personerna bar på en mängd, för dem, svårhanterliga känslor och en dålig självbild.

Tidigare forskning kring arbetslöshet har visat på en mängd negativa effekter för den arbetslösa individen. Det behövs fler kvalitativa studier på detta område, eftersom de flesta tidigare studier är utförda med kvantitativa ansatser. Våra syften med studien är att ?nå en förståelse för hur yngre långtidsarbetslösa upplever sina möjligheter att få ett arbete?. Samt ?nå en förståelse av den arbetslösas identitet?.

Syftet med denna studie är att belysa hur personer som uppbär försörjningsstöd upplever sin situation. För att undersöka detta har jag valt att intervjua personer som för tillfället lever på försörjningsstöd i en kommun i Mellansverige. Jag genomför intervjuerna med kvalitativa forskningsintervjuer och allt mitt empiriska material utgörs av dessa intervjuer. Jag har valt att analysera mitt material utifrån empowermentteorin med hjälp av fyra teman som är centrala inom teorin. Dessa teman är delaktighet, självtillit, stolthet och makt.

Prostatacancer är idag den vanligaste cancerformen hos svenska män. Prognosen för överlevnad är god och män blir tvungna att leva med de biverkningar som uppstår efter behandling av sjukdomen. Att prata om sexualitet är idag tabu och sjuksköterskor undviker att informera och undervisa sina patienter om sexuell hälsa. Syftet med denna studie var att beskriva hur män upplever att behandling av prostatacancer har påverkat deras sexuella hälsa. Studien genomfördes som en litteraturöversikt där 12 kvalitativa artiklar analyserades.

Syftet med undersökningen var att ta reda på om kristna kvinnor riskerar att hamna i ett socialt utanförskap i och från dagens sekulariserade samhälle. Detta genom att göra halvstrukturerade djupintervjuer med kvinnor från olika kristna församlingar. För arbetet med empirin använde jag mig av tematisk analys och för att förstå och analysera materialet använde jag mig av teorierna stigma och skam samt utgick ifrån ett genusperspektiv. Studien visade att den svåraste tiden för de kristna kvinnorna var tonåren, en period som präglades av både identitetssökande och ett fördomsfullt klimat. Flera av informanterna hade mött lärare som upplevdes som negativt inställda till kristendomen och som särskiljt och urskiljt kvinnorna pga deras religion.

Att drabbas av och leva med Parkinsons sjukdom innebär en förändrad livssituation för en människa. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelse av att leva med Parkinsons sjukdom. Tio internationellt publicerade vetenskapliga artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i fem kategorier: att känna lättnad men också en börda att få sin diagnos: att känna sig utmattad av att inte kunna kontrollera sin kropp: att vara rädd för att bli beroende av och en börda för andra människor att känna sig annorlunda, skämmas och inte tas på allvar: att känna sig rädd för sjukdomens utveckling men vilja kämpa och leva för stunden. Upplevelsen av att leva med Parkinsons sjukdom var att de hade behov av kunskap och information angående sin sjukdom. Människor med Parkinsons sjukdom fick kämpa för att orka med dagligt liv och de upplevde att det var viktigt att bli bemötta med respekt och förståelse från omgivningen.

Mitt syfte med denna uppsats var att beskriva kvinnors egna erfarenheter av att ?spela?, hur de själva ser på sina spelvanor. Vilka problem det kan finnas kopplade till spelandet. Samt hur det är att vara spelande kvinna. Jag genomförde sex kvalitativa intervjuer med kvinnor som har varit eller befinner sig i ett spelberoende.

Vi har i den här studien undersökt vilken inställning historielärare verksamma inom Luleå kommuns högstadieskolor har till arbete med lokalhistoria. Dels har vi undersökt vad lärare anser om ett tänkt arbetsområde, dels har vi undersökt lärarnas inställning till lokalhistoria i ett mer allmänt perspektiv. Vårt tänkta arbetsområde innebär att elever i Luleå börjar med att forska om det egna bostadsområdet, väver in det i Luleås historia, och vidare hur Luleå genom tekniska framsteg blev en del av Norrbottens teknologiska megasystem. Vilka problem och hinder finns för att arbeta med detta arbetsområde? Resultatet visar att vissa lärare anser att det är svårt att finna relevant material som är anpassat för denna elevkategori, material som inte är för avancerat skrivet, samt att det kräver mycket tid och mer arbete för läraren.

Huvudsyftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare arbetar med flerspråkiga barn i förskolan. Jag valde att använda mig av en kvalitativ intervjumetod, då jag ville ha pedagogernas resonemang och åsikter.Båda förskolorna som jag har varit på och gjort mina intervjuer på visar att pedagogerna visar ett stort intresse genom sin nyfikenhet av att lära sig ord och fraser på barnens olika språk. Pedagogerna tar sin hjälp genom att de använder sig av föräldrarna för att få tillgång till ord och fraser som hjälper pedagogerna i verksamheten. Det är övervägande bland pedagogerna att de uppmuntrar barnen om att prata sitt modersmål även på förskolan med varandra, pedagogerna påpekar även hur viktigt det är att föräldrarna pratar sitt modersmål hemma med barnen. Pedagogerna vill att varje barn ska känna stolthet över sitt ursprung, språk och kultur.Förskolorna använder sig av sång, musik och sagor, de delade även in barnen i smågrupper för att alla ska få komma till tals.

Bakgrund: Antalet personer som får någon form av demenssjukdom ökar som en följd av att människor lever längre och att sjukdomen ökar med stigande ålder. Den vanligaste formen är Alzheimers sjukdom. Demens definieras ofta som de anhörigas sjukdom, den som fått sjukdomen fokuseras det sällan på. Det är en kronisk sjukdom och tillhör en av våra folksjukdomar med dödlig utgång. Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelser av att få och leva med Alzheimers sjukdom.

SammanfattningBakgrund: Förr ansågs barn med autismspektrum störning (AST) vara besatta av demoner eller var allmänt ouppfostrade. Följden blev att föräldrarnas oro ökade och de fick en känsla av skuld och skam eftersom deras barn inte betedde sig på ett acceptabelt sätt. Tidigare forskning visar att det är mer stressfullt att leva med ett barn med AST. Syfte: Syftet med uppsatsen var att beskriva föräldrars livssituation av att leva med ett barn eller ungdom som har en AST-diagnos. Metod: Uppsatsen gjordes genom en litteraturöversikt av kvantitativa och kvalitativa artiklar.

Det här är en kvalitativ studie som undersöker och belyser unga kvinnors resonemang kring sexuellt våld. Utifrån detta har vi studerat hur unga kvinnor uppfattar begreppet sexuellt våld, vilka attityder och värderingar det framkallar, hur de upplever att mäns våld mot kvinnor påverkar deras vardagliga beteenden och känslor. Samt hur de resonerar kring upplevelser av sexuellt våld. För att göra detta möjligt har vi genomfört två stycken fokusgruppsintervjuer där grupperna utgjort en grupp med fyra stycken artonåringar och en grupp med tre stycken tjugosexåringar. Resultaten visar att uppfattningen hos respondenterna är att sexuellt våld handlar om ett gränsöverskridande och en historisk syn på mäns makt i samhället.

Övervikt och fetma är ett stort problem både globalt och nationellt och drabbar både vuxna och barn. Överviktiga barn löper risk för medicinska, psykiska och sociala problem. Föräldrar spelar en nyckelroll i barnets liv och utveckling men även i behandlingen av barn med övervikt. Syftet var att undersöka föräldrars upplevelser av att ha ett barn med övervikt. Ett annat syfte var att undersöka deras behov av support.

Män utsatta för våld i nära relationer är en målgrupp som får begränsad uppmärksamhet i vårt samhälle. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur män utsatta för våld i nära relationer bemöts av sociala aktörer, som myndigheter, ideella organisationer och kommunala projekt som arbetar med mansfrågor. För att få en djupare förståelse av bemötandet använde vi en kvalitativ metod och genomförde semistrukturerade intervjuer. Respondenterna som intervjuades var aktiva inom ovannämnda verksamheter, och hade varit i kontakt med män utsatta för våld i nära relationer.Den teoretiska utgångspunkten i studien har främst varit Connells teori kring maskuliniteter. Resultaten visar att verksamheterna i denna studie bland annat arbetar individuellt och psykosocialt med målgruppen.