Fo?r att kunna bedriva forskning i det nybyggda rummet pa? Karolinska Universitetssjukhuset vid Rosenlunds Sjukhus kra?vs det att magnetfa?l- tet valideras. Detta a?r av vikt att underso?ka fo?r att kontrollera om det finns mo?jlighet att installera en teleslinga, samt sa?kersta?lla att mag- netfa?ltet som genereras fra?n ho?gtalarna inte blir fo?r stort fo?r framtida forskning pa? bland annat ho?rapparater med telespole.Magnetfa?ltsniva?n ma?ttes i tomt rum och med inkopplade ho?gtalare som genererade ett monotont ljud motsvarande talstyrkan hos en vux- en man.Bakgrundsmagnetfa?ltet var i det stora hela inom gra?nsva?rdena givna av IEC 60118-4 bortsett fra?n ett fa?tal ma?tpunkter. Vid ho?gtalarma?t- ningarna visade det sig da?remot att flertalet ma?tpunkter intill ho?gta- larna inte ho?ll sig inom gra?nsva?rdena.

Fo?r att kunna bedriva forskning i det nybyggda rummet pa? Karolinska Universitetssjukhuset vid Rosenlunds Sjukhus kra?vs det att magnetfa?l- tet valideras. Detta a?r av vikt att underso?ka fo?r att kontrollera om det finns mo?jlighet att installera en teleslinga, samt sa?kersta?lla att mag- netfa?ltet som genereras fra?n ho?gtalarna inte blir fo?r stort fo?r framtida forskning pa? bland annat ho?rapparater med telespole.Magnetfa?ltsniva?n ma?ttes i tomt rum och med inkopplade ho?gtalare som genererade ett monotont ljud motsvarande talstyrkan hos en vux- en man.Bakgrundsmagnetfa?ltet var i det stora hela inom gra?nsva?rdena givna av IEC 60118-4 bortsett fra?n ett fa?tal ma?tpunkter. Vid ho?gtalarma?t- ningarna visade det sig da?remot att flertalet ma?tpunkter intill ho?gta- larna inte ho?ll sig inom gra?nsva?rdena.

Kommunikationen har stor betydelse inom sjukvården och det är många faktorer som kan påverka kommunikationen mellan sjuksköterska och patient. Syftet med denna litteratur-baserade studie var att ur ett patientperspektiv belysa faktorer som har betydelse för kommunikationen mellan sjuksköterskor och vuxna patienter med kontinuerlig kontakt med vården på sjukhus eller äldreboende. Metoden har varit en strukturerad litteraturba-serad studie baserad på Fribergs (2006) sju steg. Resultatet av de nio vetenskapliga artik-larna visar att patienternas upplevelser av kommunikationen påverkas av faktorer relate-rade till sjuksköterskornas personlighet, sjuksköterskornas profession, den individuella patienten samt miljö och organisation. Många patienter var över lag nöjda med kommu-nikationen till sjuksköterskorna.

Trycksa?r a?r ett fo?rekommande problem inom den kirurgiska omva?rdnaden som leder till o?kade va?rd- och samha?llskostnader samt ett o?kat lidande fo?r patienten. Det a?r av stor vikt att va?rdpersonalen arbetar fo?rebyggande fo?r att motverka uppkomsten av trycksa?r samt att i god tid uppta?cka om ett trycksa?r har uppsta?tt.Syftet med denna studie var att underso?ka trycksa?rsincidens efter la?ngvarig neurokirurgisk kirurgi, identifiera vart trycksa?ren uppsta?r och om de kunde kopplas till riskfaktorer.Metoden som valdes var en kvantitativ prospektiv kohortstudiedesign fo?r att resultatet skulle kunna anva?ndas i den peroperativa och postoperativa omva?rdnaden. Hudkostymen inspekterades tva? ga?nger postoperativt pa? tjugoen patienter.Resultatet visade att 76 % av studiedeltagarna hade trycksa?r efter operation och det vanligaste fo?rekommande omra?det var ha?larna.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva effektiva undervisningsformer samt sjuksköterskornas funktion i patientundervisningen för att främja egenvården för patienter med diabetes. Metoden var att söka artiklar systematiskt i databaserna Elin D@larna, PubMed och Cinahl. Totalt användes sjutton artiklar till resultatdelen. Resultatet visar att empowermentutbild¬ning främjar patienternas egenvård på ett positivt sätt eftersom patienterna får möjlighet att dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter. Andra effektiva undervisningsformer är strukturerad gruppundervisning, individanpassad undervisning via sms, individuell undervisning med ett intensivt utbildningsprogram i öppenvården, diabetes outpatient intensive mana¬gement programme, där även telefonundervisning används.

Bakgrund: Upplevelser från barndomen gällande nålrelaterade procedurer kunde lämna spår efter sig långt upp i vuxen ålder, ja kanske hela livet. Med insikt om detta fenomen borde alla involverade försöka att undvika att negativa minnen dröjde sig kvar efter utfört nålstick.Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som påverkade barns reaktioner vid nålrelaterade procedurer.Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats grundat på vetenskapliga artiklar gjordes. Resultatet byggde på 10 artiklar som analyserats induktivt med Fribergs fem-stegs modell.Resultat: Barnets reaktion på nålrelaterade procedurer påverkades både av det som sjuk-sköterskan och föräldrarna gjorde. Föräldrarna och sjuksköterskan anpassade sig efter barnets behov när det kom till distraktioner och information. Genom analys av de granskade artik-larna uppstod tre huvudkategorier: barnets handlingar, föräldrarnas påverkan och sjuk-sköterskans påverkan.Slutsats: Distraktionsmetoder var inte alltid något som sjuksköterskan tillämpade, trots att det kunde ha en viss analgetisk funktion.

Genom ökad användning på träningskläder har antibakteriella behandlingar blivit allt vanligare för den allmänna konsumenten. Dessa plagg marknadsförs ofta som antibakte-riella eller luktfria, men det som inte framgår är vilka ämnen som används för att uppnå den luktfria effekten. Vanligt förekommande är de behandlingar som är baserade på oorganiska silversalter. Medan leverantörerna av dessa produkter argumenterar för, argumenterar många miljövetare och forskare på bakterier emot antibakteriella produk-ter då dessa kan ha en skadlig inverkan på vår miljö och hälsa. Rapporten syftar till att ge större kunskap kring miljö- och hälsopåverkan vid användandet av textiler behandlade med silversalter samt till att analysera konsumenters inställning till antibakteriella kläder samt deras användar- och tvättvanor för träningskläder.