I detta arbete har den skyldighet hyresvärdar och hyresgäster har mot varandra när det gäller underhålls- och vårdplikt behandlats samt den gränsdragning som görs mellan normalt och onormalt slitage. Vidare behandlas även när parterna kan bli skadeståndsskyldiga till följd av detta. Uppsatsen inriktar sig på att förklara olika begrepp och utreda vem som vid olika Skador får ersätta vad och vem som har bevisbördan för detta. Klart står att det råder en viss oklarhet gällande vem som har bevisbördan i de fall Skador uppstått i lägenheten. Därför kan det vara svårt att som hyresgäst och hyresvärd veta vad som egentligen är deras ansvar och inte.

SammanfattningSyfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att kartlägga Skador hos tävlingsaktiva tennisspelare.·        Vilka är de vanligaste tennisSkadorna?·        Får kvinnor och män olika typer av Skador?·        Hur varierar skadelokalisation och skaderisk mellan olika spelunderlag?·        Hur stor andel av Skadorna är kroniska kontra akuta?MetodEn kvantitativ undersökning genomfördes där enkäter skickades till 160 licensierade tävlingsaktiva tennisspelande män och kvinnor i division 1-3, i åldrarna 18-54 år. Enkätfrågorna berörde tennisspelarnas eventuella Skador som uppkommit från tennisen. Enkätsvaren behandlades statistiskt med hjälp av SPSS och signifikansnivån sattes till p?0,05.ResultatSPSS- bearbetningen av enkätsvaren från tennisspelarna visade att knäSkador, armbågsSkador samt axelSkador var främst förekommande.

I detta arbete har jag beskrivit den iranska inläggningstekninken Khatamkari. Jag har identifierat de vanligaste Skadorna, orsakerna till dessa samt studerat hur man hanterat dem. En av de viktigaste orsakerna till Skador är användning av papper som underlag istället för trä. Jag diskuterar också lämpliga preventiva åtgärder och i avslutningen också ett resonemang om det konserveringsetiska dilemma en khatam-konservator ställs inför..

Introduktion: Avsikten med denna studie var att undersöka och beskriva de olika komplikationer som kan uppkomma vid och efter en bilateral sagittal split osteotomi samt fastställa deras incidens och påverkan på slutresultatet. Metod: Vi har använt oss av 4 läroböcker för att få förståelse för tillvägagångssättet vid en BSSO. Vår artikelsökning gav totalt 49 artiklar som vi läste i sin helhet genom inklusions- och exklusionskriterier. Vi valde sedan ut 34 artiklar av dessa som vi sedan använde oss av i arbetet gällande komplikationer vid BSSO. Resultat: Direkt postoperativt hade Skador på nervus alverolaris inferior högsta incidens (91%) av komplikationerna. Incidens av Skador på nervus lingualis var 19,4%, bad splits 6,49%, blödning 1,2%, nervSkador på nervus facialis 0,67% samt non-union 0,47%. Av de komplikationer, som sågs 1 år postoperativt, hade recidiv vid posterior flyttning högst incidens på 28% och recidiv vid anterior flyttning 21%.

SAMMANFATTNING  Bakgrund och syfte: Positionering av patient intraoperativt kan förorsaka Skador med påverkan på perifera nerver, där Skador i övre extremiteterna är vanligast. Skadorna kan resultera i smärtor, domningar, stickningar och känselnedsättning samt inskränkt rörlighet i nervens utbredningsområde.  Anestesisjuksköterskan och operationssjuksköterskan har ett ansvar att tillsammans med operationsteamet säkerställa en optimal positionering under det kirurgiska ingreppet. Dokumentation och uppföljning av positioneringsrelaterade Skador är bristfällig och underrapportering av Skador föreligger, vilket ger osäkerhet om i vilken utsträckning de förekommer. Kartläggingens syfte var att, hos patienter opererade i nedre extremiteterna, beskriva förekomsten av Skador relaterade till den intraoperativa positioneringen, med fokus på postoperativ smärta, känselbortfall, stickningar och domningar i de övre extremiteterna. Metod: För kartläggningen användes en kvantitativ forskningsansats med deskriptiv och komparativ design.

Då antalet motionärer och utövare av tävlingsidrott ökar finns det risk att antalet Skador ökar i motsvarande grad. Syftet med denna interventionsstudie var att undersöka om det gick att minska antalet Skador hos manliga elitishockeyspelare under en säsong genom implementering av somatiska och kognitiva interventioner. Undersökningsdeltagarna bestod av en experimentgrupp och en kontrollgrupp med 9 respektive 13 ishockeyspelare. ACSI-28 och SAS användes som mätinstrument för copingresurser och personlighet i form av ängslan/oro genom en före- och eftermätning. Interventionerna bestod av avslappning, stresshantering, målsättning, självförtroende och attributioner.

SAMMANFATTNING  Bakgrund och syfte: Positionering av patient intraoperativt kan förorsaka Skador med påverkan på perifera nerver, där Skador i övre extremiteterna är vanligast. Skadorna kan resultera i smärtor, domningar, stickningar och känselnedsättning samt inskränkt rörlighet i nervens utbredningsområde.  Anestesisjuksköterskan och operationssjuksköterskan har ett ansvar att tillsammans med operationsteamet säkerställa en optimal positionering under det kirurgiska ingreppet. Dokumentation och uppföljning av positioneringsrelaterade Skador är bristfällig och underrapportering av Skador föreligger, vilket ger osäkerhet om i vilken utsträckning de förekommer. Kartläggingens syfte var att, hos patienter opererade i nedre extremiteterna, beskriva förekomsten av Skador relaterade till den intraoperativa positioneringen, med fokus på postoperativ smärta, känselbortfall, stickningar och domningar i de övre extremiteterna. Metod: För kartläggningen användes en kvantitativ forskningsansats med deskriptiv och komparativ design.

Detta är ett arbete som tar upp några av de vanligaste vilda däggdjur som viltrehabiliteras, och jag har bland dem valt att skriva om igelkottar, ekorrar, fladdermöss, harar, grävlingar och rävar. Arbetet beskriver även hur dessa arter infångas, hanteras, hyses, frisläpps, samt tar upp vanliga Skador och sjukdomar de kan ha. Sjukdomar är dock något som sällan ses hos de vilda djur som kommer till viltrehabiliteringsanläggningarna, om man bortser från parasitangrepp och diverse tandsjukdomar. Däremot är Skador vanligt förekommande, och människan är nästan alltid orsaken till dessa. Vanligast förekommande är trafikolyckor, men djur blir även intrasslade i skräp, förgiftade och får ofta frakturer, skallSkador och ytliga trauman..

 Syftet med studien var att beskriva anestesisjuksköterskors kunskaper och rutiner för positionering och mobilisering under operationer med en anestesitid över 3 timmar. Studien genomfördes som en kvantitativ enkätundersökning, med en kvalitativ aspekt. Data insamlades genom en enkät som lämnades ut till samtliga anestesisjuksköterskor på ett länssjukhus och ett länsdelssjukhus i Mellansverige. Resultatet visade att ca hälften av respondenterna önskar sig mer kunskap om vikten av positionering för att kunna förebygga Skador. Anestesisjuksköterskor som ansåg sig ha tillräckliga kunskaper om positionering undersöker oftare patientens hudstatus inför en längre operation.

Fotboll är en intressant idrott att utforska ur skadeperspektiv då det är en av de mest skadedrabbade idrotterna. FotbollsSkador uppkommer antingen akut eller över tid och åtskiljs beroende om de inträffar under träning eller match. Tidigare studier av elitspelare visar att Skador främst inträffar under match i form av akuta Skador. De visar också att överbelastningsSkador är mer träningsrelaterade och att flertalet av dem inträffar under försäsongen. Skadeincidensen beskrivs i antalet Skador per 1000 tränings- respektive matchtimmar.

SammanfattningSyfteSyftet med denna studie var att kartlägga skadebilden inom innebandy på elitnivå under en säsong samt att jämföra eventuella skillnader mellan manliga och kvinnliga innebandyspelare beträffande exponeringstid, skadeincidens, skadelokalisation, fördelning mellan traumatiska Skador och överbelastningsSkador samt allvarlighetsgrad av skada.MetodSvenska Innebandyförbundet samt tränare och spelare informerades om studien våren 2009. Innebandyspelare från herrarnas superliga (n=122) och damernas elitserie (n=116) följdes prospektivt under säsongen 2010-2011. Samtliga Skador som innebar frånvaro från träning eller match rapporterades av respektive lags medicinska team. Data bearbetades med deskriptiv statistik beträffande exponeringstid, skadeincidens, skadelokalisation, typ av skada samt skadans allvarlighetsgrad. Statistisk analys genomfördes avseende eventuell skillnad mellan manliga och kvinnliga innebandyspelare.ResultatDet förelåg en statistisk signifikant könsskillnad avseende skadeincidens under försäsongen (p=0.01), huvudsäsongen (p=0.002) och totalt under hela studieperioden (p=0.02), oavsett typ av skada (traumatisk respektive överbelastningsskada), med en skadeincidens som var högre hos kvinnor än män.

Rabies kan delas in i två former, en paralytisk och en furiös form. Immunförsvaret spelar med största sannolikhet en roll vid paralytisk form hos mus, genom till exempel T-lymfocyter, och Skador ses i både CNS och PNS. Hur dessa T-celler verkar är dock fortfarande oklart, men det har visats att ett intakt immunförsvar ger den paralytiska formen hos mus. Vid avsaknad av paralys hos mus, står antagligen viruset för de främsta Skadorna, som finns i hjärnan, men immunsuppression bidrar också.Hos människa visar studier tvetydiga resultat. Skador har setts både i CNS och PNS vid paralytisk form medan man vid furiös form har sett Skador enbart i CNS.

SammanfattningSyfteSyftet med denna studie var att kartlägga skadebilden inom innebandy på elitnivå under en säsong samt att jämföra eventuella skillnader mellan manliga och kvinnliga innebandyspelare beträffande exponeringstid, skadeincidens, skadelokalisation, fördelning mellan traumatiska Skador och överbelastningsSkador samt allvarlighetsgrad av skada.MetodSvenska Innebandyförbundet samt tränare och spelare informerades om studien våren 2009. Innebandyspelare från herrarnas superliga (n=122) och damernas elitserie (n=116) följdes prospektivt under säsongen 2010-2011. Samtliga Skador som innebar frånvaro från träning eller match rapporterades av respektive lags medicinska team. Data bearbetades med deskriptiv statistik beträffande exponeringstid, skadeincidens, skadelokalisation, typ av skada samt skadans allvarlighetsgrad. Statistisk analys genomfördes avseende eventuell skillnad mellan manliga och kvinnliga innebandyspelare.ResultatDet förelåg en statistisk signifikant könsskillnad avseende skadeincidens under försäsongen (p=0.01), huvudsäsongen (p=0.002) och totalt under hela studieperioden (p=0.02), oavsett typ av skada (traumatisk respektive överbelastningsskada), med en skadeincidens som var högre hos kvinnor än män.

Det är vanligt med Skador i hästens mun, inte minst bland ridna hästar. I denna litteraturstudie redovisas därför såväl den normala anatomin och fysiologin i munhålan hos häst som vilka Skador och avvikelser som är vanliga i hästens munhåla och om de kommer att påverka den ridna hästen. Arbetet innehåller även en genomgång av hur våra vanliga bett fungerar och vilka tand- eller munSkador som hästen riskerar att få på grund av ridning med bett i munnen samt om det finns andra faktorer som kan påverka tandhälsan. Till exempel är tuggandet en viktig del av tandens normala funktion. Genom att tanden består av olika starka material, medför tuggprocessen att tanden slipas.

SammanfattningSyfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att kartlägga Skador hos tävlingsaktiva tennisspelare.·        Vilka är de vanligaste tennisSkadorna?·        Får kvinnor och män olika typer av Skador?·        Hur varierar skadelokalisation och skaderisk mellan olika spelunderlag?·        Hur stor andel av Skadorna är kroniska kontra akuta?MetodEn kvantitativ undersökning genomfördes där enkäter skickades till 160 licensierade tävlingsaktiva tennisspelande män och kvinnor i division 1-3, i åldrarna 18-54 år. Enkätfrågorna berörde tennisspelarnas eventuella Skador som uppkommit från tennisen. Enkätsvaren behandlades statistiskt med hjälp av SPSS och signifikansnivån sattes till p?0,05.ResultatSPSS- bearbetningen av enkätsvaren från tennisspelarna visade att knäSkador, armbågsSkador samt axelSkador var främst förekommande.