Abstrakt Klämning mellan dörrblad och dörrkarm är en frekvent förekommande olyckstyp som drabbar såväl barn som vuxna i alla åldrar. I genomsnitt drabbas var fjärde svensk någon gång under sin livstid av så pass allvarliga skador till följd av klämning i dörr, att sjukhusvård krävs. Som regel är det handens fingrar som skadas. På marknaden finns ett stort utbud av tekniska lösningar som i någon mån syftar till att förhindra klämskador i kontakt med dörrar. Dock är de flesta av dessa lösningar utformade för dörrens gångjärnssida. För dörrbladets låssida existerar inget klämskydd som kan göra anspråk på att vara heltäckande.

Törskatesvamp förekommer i två former, en värdväxlande (Cronartium flaccidum) och en icke värdväxlande (Peridermium pini). Genetiska analyser har visat att ingen övergripande genetisk differentiering finns mellan de två formerna och att de därför tillhör samma art. Svamparna tillhör rostsvamparna och angriper i Sverige tall (Pinus sylvestris). Tidigare ansågs de vanligaste alternativa värdarna för C. flaccidum tillhöra släktena Paeonia, Vincetoxicum och Pedicularis vilket ledde till att den värdväxlande formen betraktades vara begränsad till de alternativa värdarnas utbredning, koncentrerad till södra Sverige.

Den främsta uppgiften som sjukgymnasten har vid rehabilitering av neurologiska skador är att identifiera uppkomna funktionsstörningar som påverkar patientens situation och vilka resurser som finns kvar. Det är också viktigt att sjukgymnasten arbetar motivationshöjande och finns som stöd för patient och anhöriga. Syfte: Beskriva sjukgymnasters upplevelser av sin egen roll inom neurorehabilitering. Material och Metod: Totalt inkluderades fem sjukgymnaster i Norrbottens län i studien. Kvalitativa intervjuer utfördes utefter en frågeguide.

Hur farligt var gruvarbete i början av 1900-talet? I denna uppsats undersöks de olycksfall som inträffade i Falu koppargruva mellan åren 1906-1915. Uppsatsen behandlar totalt 387 st arbetsrelaterade olyckor i och kring gruvan. I uppsatsen framkommer att gruvarbetarna var de som löpte störst risk att råka ut för skador. Sjukskrivningarnas längd varierade kraftigt, men de flesta olyckor medförde en sjukskrivningstid på mindre än 20 dagar.

Hur farligt var gruvarbete i början av 1900-talet? I denna uppsats undersöks de olycksfall som inträffade i Falu koppargruva mellan åren 1906-1915. Uppsatsen behandlar totalt 387 st arbetsrelaterade olyckor i och kring gruvan. I uppsatsen framkommer att gruvarbetarna var de som löpte störst risk att råka ut för skador. Sjukskrivningarnas längd varierade kraftigt, men de flesta olyckor medförde en sjukskrivningstid på mindre än 20 dagar.

Inom den svenska sågverksindustrin pågår idag en omdaningsprocess, i syfte att öka graden av kundorderstyrd produktion. Detta medför ökade krav på sågverkens förhandsinformation om råvarans beskaffenhet, med avseende på tirorets fördelning i diameter, längd och kvalitet. Ett sätt att skaffa denna information kan vara att simulera apteringen för de planerade avverkningama. Syftet med denna studie har varit att belysa vilken inverkan styrparametrar och omfattning på indata har för prognosresultatet vid simulerad aptering. Ett datasystem ,BASS-BEST!UPR, användes vid apteringssimuleringen för att generera utbytesprognoser av rotstående skog.

This scientific essay contains an interpretation of injuries caused by weapons and traumas on the bones from the execution site Galgberget in Visby, Gotland. The site was used from about the 13th century to 1845 AD. The purpose is to examine the injuries and describe them, also to investigate what may have generated them. An important question is what bodily position the individuals had at the time of the injury. The methods presented in this essay can be associated with experimental osteology, also the basic methods such as sex- age- and stature- assessment has been applied where?s possible.

Resultat från tidigare studier visade att långtidsskador inom idrott har en stor inverkan på det psykiska välbefinnandet och fann ett behov av mer forskning kring de psykosociala aspekterna vid skador i idrott. Studiens syfte var att studera emotionella omställningar vid elithandbollsspelares långtidsskador och dess samspel med emotioner, självbild och socialt stöd. Deltagare var 7 kvinnor och 3 män inom nordisk elithandboll. Intervjuer utfördes, transkriberades och tematiserades med avseende på mening utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. I resultatet redovisades 33 centrala emotioner som t.ex.

Depression är en av våra vanligaste folksjukdomar.Hos äldre är symtomen ofta av annan karaktär än hos yngre personer. Detta leder till att depressioner hos äldre ofta inte upptäcks utan förblir obehandlade. Syftet med denna litteraturstudie var att få mer kunskap och ökad förståelse för patientens situation vid depression. Vi ville också undersöka vad som fanns skrivet i litteraturen om äldres depressioner, samt vilka tecken vi som sjuksköterskor skall vara observanta på för att förhindra onödigt lidande. Våra frågeställningar var: Hur kan depression yttra sig hos äldre? Vilka är riskfaktorerna för äldre att utveckla depression? Vad kan sjuksköterskan göra för att minska lidandet och skapa god vård? Resultatet visade att vanliga yttringar av depression hos äldre kan vara viktnedgång, sömnlöshet, smärta, apati och ångest.

Resultat från tidigare studier visade att långtidsskador inom idrott har en stor inverkan på det psykiska välbefinnandet och fann ett behov av mer forskning kring de psykosociala aspekterna vid skador i idrott. Studiens syfte var att studera emotionella omställningar vid elithandbollsspelares långtidsskador och dess samspel med emotioner, självbild och socialt stöd. Deltagare var 7 kvinnor och 3 män inom nordisk elithandboll. Intervjuer utfördes, transkriberades och tematiserades med avseende på mening utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. I resultatet redovisades 33 centrala emotioner som t.ex.

Hantverk har försvunnit mer och mer inom arbetsterapin och speciellt inom somatisk verksamhet. Frågan är om dessa aktiviteter behövs och om de fyller en viktig funktion i dag. Syftet med uppsatsen var att ta reda på hur personer med neurologiska funktionshinder upplever meningsfullheten med hantverksaktiviteter. Fyra deltagare i en dagverksamhet intervjuades med hjälp av en egenkonstruerad semistrukturerad intervjuguide. Alla respondenterna upplevde att de hade förändrat sin person, sina relationer samt aktiviteter i vardagen i och utanför verksamheten på ett för dem mycket positivt sätt.

Missbruk av droger finns i alla samhällsklasser och förekommer bland personer i varierande åldrar. Missbruk skapar både sociala och medicinska skador för den som missbrukar, vilket gör att denna problematik är ett stort samhällsproblem. Arbetet baseras på en teori om skapandet av social identitet samt genussystemet. Syftet med detta examensarbete är att, genom en litteraturstudie, belysa hur missbrukande kvinnors sociala identitet påverkas av den omedelbara sociala kontexten samt hur kvinnors sociala underordning i samhället kan befästa ett destruktivt socialt identitetsskapande. Frågeställningarna var: Vad är huvuddragen i tidigare forskning vad gäller missbrukade kvinnors sociala interaktioner och identitetsskapande? Hur kan missbrukande kvinnors sociala identitetsskapande tolkas ur ett socialpsykologiskt perspektiv och ett genusperspektiv? Metoden för att samla in data var litteratursökning via Scopus, PsycINFO, ProQuest och Luleå tekniska universitets egen databas Primo.

Runt om i världen används olika metoder för att fånga levande vilda djur i forskningssyfte. Syftet med detta arbete var därför att undersöka hur infångning i lådfälla påverkar djurs välfärd och om det är en bra metod vid infångning av vilda djur. Att undersöka om det finns något samband mellan vilda rådjurs beteende under hantering och frisläppning med kroppstemperartur och antalet gånger rådjuren fångats tidigare, för att studera skadefrekvens och för att se om beteendet inuti lådfällan varierar mellan individer. Arbetet bygger på en genomgång av vetenskaplig litteratur och på en experimentell studie som genomförts i samarbete med Grimsö forskningsstation, Inst för ekologi, SLU som bedriver forskning på vilda rådjur som innefattar fångst i lådfällor. I den experimentella studien har datamaterial över antalet fångster, kroppstemperatur, skador som djuren åsamkas i fällan, deras beteende under hanteringen och vid frisläppning samlats.

Arbetet handlar om träd i stadsmiljön, främst alléträd. Arbetet visar på problematiken kring träden och hur viktigt det är att anpassa rätt art till rätt plats, både gällande ståndort men också gällande de andra förhållandena som spelar roll på en växtplats som utrymme både ovan och under mark. Vegetation i städerna spelar en mycket stor roll. Vegetationen är årstids-speglande vilket medför att utan vegetation skulle staden se likadan ut året om. Syftet är att visa på vilka faktorer som påverkar valet av alléträd i stadsmiljö samt vilka arter som kan vara relevanta för framtida bruk. Studien skall även beskriva hur vi kan skapa bra förutsättningar för att kunna bibehålla alléträds livskvalitet. Arbetet visar på mindre inventeringar av tolv alléer i Motala kommun som utfördes sommaren 2012.

Alzheimers sjukdom (AS) är den vanligaste orsaken till demens hos personer över 65 års ålder. Skador i det centrala nervsystemet byggs upp under lång tid och leder till bl.a. nedsatt episodiskt minne, vilket är det vanligaste debutsymptomet. Kemper et al. (1993) analyserade den syntaktiska komplexiteten i skrivna meningar för att se i vilken grad dessa meningar kunde användas för att avgöra sjukdomsgrad hos patienter som genomgått en minnesutredning.