Genom nÀrlÀsning av Àmnesplanen i svenska samt semistrukturerade intervjuer med pedagoger Àr detta en undersökning som har fokuserat pÄ varför och hur litteraturundervisning sker i klassrummet. Hur kan en pedagog tolka de nya styrdokumenten och dÀrefter lÀgga upp undervisning i litteratur? Pedagogerna som intervjuades valde, ofta utan elevpÄverkan, vilka skönlitterÀra texter som skulle belysas. Synen pÄ hur litteraturhistorien skulle bearbetas skilde sig Ät beroende pÄ den gemensamma hÄllningen att lÄta elevernas intressen och erfarenheter stÄ i centrum. Under lÀsningen var den vanligaste instÀllningen att lÄta eleverna lÀsa enskilt hemma.

 This study examines the way Swedish students in Upper Secondary School respond to two excerpts from a classic Swedish novel. The paper?s aim is both to give an overview over some of the theoretical concepts concerning the field of reader-response criticism, and to describe and analyse what the students experience in their first meeting with an older text. The background to my interest is the many studies showing that young readers regard reading of fiction in school as boring. By using the method of written reading responses I want to contribute to a deeper understanding of how an older text can be received, understood and engage its readers.

Denna studie avser studera gymnasieelevers erfarenheter av litteratursamtal, inomÀmnena svenska och engelska. Dessa erfarenheter jÀmfördes med varandra i hopp omatt kunna skönja huruvida elevernas erfarenheter var samstÀmmiga eller ej.Studien baseras pÄ respondentintervjuer dÀr tio elever blev intervjuadebetrÀffande hur de upplever sin litteraturundervisning i skolan. Respondenternas svarundersöktes sedan utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv med fokus pÄ interaktion,dialog och meningsskapande dÀr examination och kunskapsmediering har utgjort tvÄcentrala aspekter. Resultatet visar bland annat att elever Àr mer vana vid skriftligaexaminationer och att arbetsmetoderna skiljer sig Ät mellan Àmnena svenska ochengelska. Dessutom uppdagades att eleverna sjÀlva erkÀnner sig vara i behov avmuntlig interaktion och meningsutbyte i samband med litteraturlÀsning för att pÄ sÄsÀtt kunna tillÀgna sig ny kunskap.

Syftet med den hÀr studien var att ge en bild av vad som sker i mötet mellan lÀrare, elever och skönlitterÀra texter i grundskolans senare Är. Jag ville undersöka hur lÀrarna planerar sina lektioner utifrÄn skönlitteraturen och kursplanen i svenska och vad som hÀnder under sjÀlva processen. För att samla in data anvÀnde jag semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Jag intervjuade fyra svensklÀrare pÄ fyra olika grundskolor. Resultatet pÄvisar att lÀsning av skönlitterÀra böcker har en given plats i skolan och att lÀrarnas frÀmsta syfte Àr att motivera och inspirera elever till lÀsning.

Huvudsyftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka vilken August Strindbergsbild gymnasielÀrare har idag, Är 2005. UtifrÄn ett litteraturdidaktiskt, -historiskt och -sociologiskt perspektiv undersöker vi Àven varifrÄn de har fÄtt sin bild, vad och hur (varför, vem, nÀr) de förmedlar den. Samma frÄgestÀllningar stÀller vi Àven till ett antal svenska lÀromedelsförfattare som författat litteraturhistoria och antologier. Förutom det granskar vi ett urval av deras utgivna lÀroböcker som anvÀnds av de gymnasielÀrare som ingÄr i vÄr undersökning. Vi anvÀnder oss av kvalitativa intervjuer till lÀrare, kvalitativa enkÀtfrÄgor till lÀromedelsförfattare samt analyserar ett begrÀnsat urval av text och illustrationer i deras utgivna lÀroböcker.

Inför mitt arbete har jag gjort en undersökning i en skolÄr tvÄ klass dÀr jag först lÄtit eleverna uppleva berÀttelser pÄ olika sÀtt och sedan intervjuat dem om deras möten med litteratur och om hur de vill uppleva berÀttelser. Detta har jag sedan satt i relation till teorier kring barns lÀsvanor och litteraturundervisning. Det jag undersökt Àr om eleverna som jag intervjuade vill uppleva berÀttelser pÄ det viset som vi anvÀnder litteratur i skolan eller om de saknar nÄgot. Forskningen visar att lÀsningen har minskat och lÀsvanorna skiljer sig mellan könen. HöglÀsningen har betydelse för lÀsinlÀrningen dÄ den ger ett rikare ordförrÄd och ökar allmÀnbildningen.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att analysera lÀromedel som Àr publicerat pÄ lektion.se och som har direkt anknytning till litteraturundervisning. Jag gör en kvalitativ textanalys av materialet och undersöker vilka frÄgor materialet stÀller om litteraturen och hur uppgifterna Àr formulerade, för att dÀrigenom undersöka vilken undervisningspraktik materialet speglar. I min teoretiska tolkning anvÀnder jag tre perspektiv pÄ tolkning av text: sÀndarcentrerat perspektiv, textcentrerat perspektiv och lÀsar- och erfarenhetsbaserat perspektiv. TvÄ andra centrala teoretiska begrepp Àr litterÀr kompetens och matchningsteknik. Jag kommer fram till att mycket av materialet Àr utformat med kontrollfrÄgor till de litterÀra texter som frÄgorna och uppgifterna riktar sig till.

Syftet med studien Àr att undersöka i vilken mÄn ett urval arbetsuppgifter till skönlitterÀra texter i lÀroböcker skapar möjlighet för elever att nÄ de mÄl gÀllande skönlitteratur, som faststÀllts i lÀroplanen. Det empiriska underlaget bestÄr av de frÄgor som hör till totalt nio texter ur tre olika antologier för grundskolans senare del. Materialet har bearbetats med en innehÄllsanalys och analyserats dels utifrÄn ett receptionsteoretiskt perspektiv och dels utifrÄn begreppet literacy, litteracitet. Resultatet visar att lÀroböckernas uppgifter ger eleverna möjlighet att trÀna flera olika kompetenser, eftersom olika typer av frÄgor erbjuds till de allra flesta texterna. Brister finns dock dÄ det Àr en övervikt av frÄgor som trÀnar ytlig lÀsförstÄelse.

Bakgrunden till vÄr studie Àr vÄrt gemensamma intresse för skönlitteratur och vÄr nyfikenhet över hur den anvÀnds i dagens skola. Syfte var att ta reda pÄ om samt hur lÀrare, verksamma inom skolans tidiga Är, anvÀnder sig av skönlitteratur i sin undervisning. Vi har undersökt hur lÀrare tÀnker kring skönlitteratur i sin undervisning och i vilka syften som skönlitteratur anvÀnds. Genom kvalitativa intervjuer med sex verksamma lÀrare fick vi det material som vi sedan analyserade. Vi fann att lÀrarna var vÀl medvetna om skönlitteraturens möjligheter, inte bara i svenska utan i skolans alla Àmnen.

denna uppsats belyser jag hur man med hjÀlp av skönlitteratur kan förmedla de demokratiska vÀrderingar som skola och samhÀlle vilar pÄ. Jag försöker förankra mitt uppslag om hur man kan förebygga mobbning i grundskolans senare del i redan vÀl befÀsta metoder som Farsta och Stiftelsen friends, samt i förhÄllande till de normalitetsförestÀllningar som finns i skolan och i samhÀllet. Det Àr en teoretiskt uppbyggd uppsats och jag utgÄr frÄn litteratur som Louise M. Rosenblatts Literature as Exploration (1938), Gunilla Molloys Att lÀsa skönlitteratur med tonÄringar (2003), Eva Hultins Skolans litteraturundervisning som demokratisk mötesplats (2002) och Lpo94. I behandlad litteratur tas bland annat transaktionsbegreppet, efferent och estetisk lÀsning, subjektiv förankring i skönlitteratur och autentiska frÄgor upp.

Inför mitt arbete har jag gjort en undersökning i en skolÄr tvÄ klass dÀr jag först lÄtit eleverna uppleva berÀttelser pÄ olika sÀtt och sedan intervjuat dem om deras möten med litteratur och om hur de vill uppleva berÀttelser. Detta har jag sedan satt i relation till teorier kring barns lÀsvanor och litteraturundervisning. Det jag undersökt Àr om eleverna som jag intervjuade vill uppleva berÀttelser pÄ det viset som vi anvÀnder litteratur i skolan eller om de saknar nÄgot. Forskningen visar att lÀsningen har minskat och lÀsvanorna skiljer sig mellan könen. HöglÀsningen har betydelse för lÀsinlÀrningen dÄ den ger ett rikare ordförrÄd och ökar allmÀnbildningen.

Anledningen till vÄrt val av undersökningsomrÄde Àr vÄrt gemensamma intresse för skönlitteratur som vi fÄtt under utbildningens gÄng. Syftet med vÄrt arbete var att undersöka hur och varför pedagoger anvÀnder skönlitteratur i de samhÀllsorienterade Àmnena och i svenskÀmnet samt vilken betydelse skönlitteraturen har för elevernas utveckling och lÀrande. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med sex pedagoger som anvÀnder skönlitteratur i undervisningen och undervisar i svenskÀmnet och i de samhÀllsorienterade Àmnena i grundskolans tidigare Är. Resultatet av intervjuerna visar att samtliga av de intervjuade pedagogerna stÀller sig positiva till anvÀndning av skönlitteratur i undervisningen. Pedagogerna anser att skönlitteraturen kan nyttjas pÄ olika sÀtt.

The purpose of this paper is to study the image of Strindberg that is conveyed in four different textbooks for the upper secondary school. How do the teaching authors choose to portray Strindberg? Do they focus on any one particular aspect of his writing? Adjacent to this a subsidiary aim is to see if teaching authors highlight the fictional nature of Strindberg?s works or choose to encourage a biographical interpretation. The work consists of a study of four literary history textbooks in the subject of Swedish for the upper secondary school, from 2000 to 2012. In the selected material the sections focusing on Strindberg and his writings are closely read and critically analysed.

 Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur svensklÀrarstudenter stÀller sig till en faststÀlld nationell kanon, vilken litteratur de vill förmedla till sina framtida elever samt vilka faktorer som pÄverkar vid texturval.Undersökningen utgörs av en kvalitativ studie dÀr den halvstrukturerade forskningsintervjun anvÀnts som metod. Fyra svensklÀrarstudenter, tvÄ manliga och tvÄ kvinnliga, har intervjuats enskilt och spelats in. Det lÄga antalet informanter förhindrar att en generalisering görs.De teoretiska ingÄngarna innefattar debatten om kanon i media, dÀr olika sidor lyfts fram, samt hur kanon tog sig uttryck i skolan förr och hur den gör det i dagens skola. Till sist belyses problematiken kring kanon, och frÄgan lyfts om vem som egentligen ska bestÀmma den.Undersökningen visar att svensklÀrarstudenterna inte stÀller sig positiva till en litteraturlista pÄ nationell nivÄ, utan att de vill förmedla blandad litteratur som eleverna kan relatera till. I undersökningen nÀmnde svensklÀrarstudenterna att man som blivande lÀrare mÄste ha ett klart syfte med sin litteraturundervisning, och att det kan legitimera i stort sett all litteratur.

I samhÀllet finns det mycket text och mÄnga andra situationer som krÀver tolkning för att förstÄs. I skolan Àr det mest texter av olika slag som övar tolkningsförmÄgan. Arbetet Àr riktat mot svenskundervisningen och speciellt litteraturundervisningen.Det Àr ett forskningskonsumtionsarbete dÀr tidigare forskning och litteratur studeras. HÀr Àr det olika litteratur som belyser hur de tvÄ olika loggböckerna anvÀnds i undervisning. Syftet med arbetet Àr att undersöka forskning kring hur loggbok och lÀslogg kopplas till och anvÀnds i skolans litteraturundervisning.Arbetet tar upp hur loggbok och lÀslogg skiljer sig dels i anvÀndningsomrÄde och dels i innehÄll.