Studiens syfte Àr att studera det nationella provets pÄverkan pÄ betygsÀttningen och undervisningen i svenska B, samt att undersöka om eleverna pÄ de yrkesförberedande respektive studieförberedande programmen ges liknande förutsÀttningar inför provet. De frÄgestÀllningar som ligger till grund för studien Àr: Vilken betydelse tillskriver lÀrare det nationella Àmnesprovets resultat för elevens betyg? PÄ vilket sÀtt pÄverkar innehÄllet i nationella prov lÀrares planering och val av innehÄll i Àmnet svenska B? Hur förbereds elever pÄ yrkesförberedande respektive studieförberedande program inför det nationella provet? Undersökningen Àr av kvalitativ natur och har genomförts i form av intervjuer. Dessa har analyserats med stöd av styrdokument, tidigare forskning och studiens teoretiska utgÄngspunkter, vilka Àr det sociokulturella perspektivet och lÀroplanens fyra F. Studiens resultat visar huvudsakligen att det nationella provet upplevs vara en riktningsvisare för lÀrares betygsÀttning och att det finns moment i undervisningen som fÄr stÄ tillbaka pÄ grund av provet, samt att det finns betydande skillnader i det nationella provets förberedelser pÄ studieförberedande respektive yrkesförberedande program.

I det hÀr examensarbetet studeras Astrid Lindgrens litteratur utifrÄn ett didaktiskt perspektiv. Syftet Àr att i en idéanalys undersöka vilka idéer och vÀrderingar som förmedlas i ett urval av Astrid Lindgrens verk som kan vara en tillgÄng i undervisningen i grundskolans tidigare Är, i detta fall frÄn förskoleklass till Ärskurs fyra. Fokus ligger pÄ vad litteraturen förmedlar, varför den Àr didaktiskt relevant samt pÄ vilket sÀtt innehÄllet kan vara en tillgÄng i undervisningen. Idéanalysen Àr gjord utifrÄn fyra olika teman, som Àr relationer, kÀnslor, genus och sjÀlvkÀnsla.Analysen framhÄller att böckerna förmedlar olika sorters relationer, som elever kan identifiera sig med. Dessa Àr relevanta att lyfta i undervisningen för att behandla viktiga Àmnen sÄ som identitet, krÀnkande behandling, mobbning, demokrati, alla mÀnniskors lika vÀrde, respekt, moral, etik och vÀrdegrund.

Syftet med studien var att om möjligt försöka ge en beskrivning till de metoder som anvÀnds i matematikundervisningen vid problemlösning inom gymnasieskolan, samt se huruvida lÀrarna tar hÀnsyn till lÀroplanen nÀr det gÀller problemlösning i undervisningen. Jag har i denna studie anvÀnt mig av en kvalitativ metod och intervjuat fem gymnasielÀrare med olika grad av erfarenhet frÄn yrket som matematiklÀrare. Min slutsats som jag kan dra frÄn studien Àr att problemlösning anvÀnds i undervisningen, men inte i den grad som lÀrarna sjÀlva skulle önska. Detta beror till stor del pÄ tidsbrist enligt de intervjuade lÀrarna. Om man ser till lÀrarnas syn pÄ problemlösning, stÀmmer den vÀl överens med de gÀllande styrdokumenten som lÀrarna har att förhÄlla sig till, nÀmligen att problemlösning Àr ett viktigt inslag i utvecklingen av elevernas kunskaper i matematik..

Syftet med undersökningen Àr att studera vad som pÄverkar elevernas motivation till lÀrande inom naturkunskapsÀmnet.För att genomföra undersökningen anvÀnde vi oss av tvÄ olika metoder, fokusgruppintervjuer och enkÀtundersökning.Resultatet av undersökningen Àr att eleverna vill att undervisningen ska vara spÀnnande, rolig och meningsfull. Den mest betydande faktorn för att uppnÄ detta Àr lÀraren. Eleverna vill att lÀraren bl.a. ska vara kunnig i sitt Àmne och vara en bra pedagog. ArbetssÀttet ska vara varierande.

Detta examensarbete Àr en studie som handlar om lÀromedel och lÀromedelsanvÀndning i undervisningen i gymnasieskolans kurser i Fotografisk bild. Examensarbetet Àr av alternativ art och innehÄller tvÄ delar. Dels en skriftlig rapport om anvÀndningen av lÀromedel, och dels ett eget framstÀllt digitalt lÀromedel avsett för dessa kurser. Syftet med studien var att undersöka huruvida vissa observationer i de praktisk estetiska Àmnena stÀrks; som till exempel att lÀrare sÀllan eller aldrig anvÀnder lÀromedel, samt vad detta i sÄ fall kan bero pÄ. Jag ville Àven utreda vilka attityder elever och lÀrare hade kring dessa frÄgor samt hur man ser pÄ datorn som hjÀlpmedel i undervisningen i Foto.

Syfte: Studien avser att undersöka om och hur elever anvĂ€nder sig av kunskaper frĂ„n genetikundervisningen i en situation dĂ€r bedömningen fokuserar anvĂ€ndning av naturvetenskap som medborgarkunskap. Även vilka möjligheter till bedömning med varierat syfte, som framtrĂ€der i undervisningen, studeras. PĂ„ vilket sĂ€tt kan bedömning tĂ€nkas stödja elevers kunskapsutveckling mot anvĂ€ndning av naturvetenskap som medborgarkunskap?Teori: I bakgrunden beskrivs vad naturvetenskap som medborgarkunskap kan innebĂ€ra och hur det motiverar NO-undervisning för alla elever i grundskolan. Sambandet mellan kunskaper om naturvetenskap som Ă€mne och tillĂ€mpningen av kunskaperna utreds.

Denna uppsats har undersökt lÀrares individualiseringsstrÀvanden i förhÄllande till yrkesförberedande respektive studieförberedande program pÄ tvÄ olika gymnasieskolor. Undersökningen bestÄr av intervjuer med Ätta SamhÀllskunskapslÀrare. Med hjÀlp av individualiseringstypologier, definierade av Monika Vinterek, kan vi utröna hur lÀrare individanpassar sin undervisning. Vidare har vi stÀllt oss frÄgorna om lÀrarna har olika individualiseringsstrÀvanden samt om detta pÄverkar nivÄn pÄ undervisningen i SamhÀllskunskap A. Resultatet visar att lÀrarna anvÀnder sig av olika individualiseringsstrÀvanden samt att det görs en viss skillnad i individanpassningen beroende pÄ vilket program som Àr föremÄl för undervisning.

Denna uppsats fokuserar pÄ att undersöka utomhuspedagogikens och fÀltstudiers roll inom geografundervisningen i skolan. FÀltstudier har en stark tradition inom geografin bÄde vetenskapligt och i undervisningen. Att ha lektionstid utomhus kan sÀgas ge eleverna möjligheten att sjÀlva uppleva och dÀrmed skapa intryck som leder till en ökad motivation till lÀrande.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur fÀltstudier, utomhuspedagogik, anvÀnds av geografilÀrare i dagens skola. Uppsatsen bestÄr av tvÄ delar, tvÄ vÀgar för att undersöka anvÀndandet av lektionstid utomhus. En litteraturstudie dÀr ett flertal olika professorers idéer och Äsikter tas upp angÄende lÀrandet utomhus samt en intervjudel dÀr fyra lÀrare har intervjuats och ger sina Äsikter om fÀltstudier i undervisningen.

Undersökningens syfte var att beskriva lÀrares och elevers uppfattningar om elevinflytande pÄ gymnasieskolan. Syftet grundades utifrÄn fyra frÄgestÀllningar som handlar om vilka uppfattningar som förekommer om elevinflytande i undervisningen bland lÀrare och elever, i vilken utstrÀckning och pÄ vilket sÀtt eleverna har möjlighet att pÄverka och vara med och forma sin undervisning, hur lÀrarna och eleverna uppfattar elevernas möjlighet till att pÄverka skoldemokratiskt och om elevernas syn pÄ elevinflytande stÀmmer överens med lÀrarnas. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer och har genomförts med lÀrare och elever frÄn tre gymnasieskolor. Sammanlagt har tolv personer intervjuats, tvÄ lÀrare och tvÄ elever frÄn varje skola. Resultatet av intervjuerna visar att elevinflytandet fungerar pÄ en skola vad det gÀller det formella inflytandet.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att fÄ kunskap om hur beröring/massage anvÀnds i skolan och vad det har för effekter. Beröring Àr livsviktigt för alla mÀnniskor och bidrar Àven till harmoni och ökad inlÀrning. Litteraturen hÀvdar att beröring Àr viktigt för mÀnniskans utveckling. I litteraturgenomgÄngen konstateras hur viktigt det Àr med beröring för barn och vuxna. Detta behov Àr nÄgot som kan tillgodoses med massage som har visat sig ge mÄnga positiva effekter.

SammanfattningSyftet med mitt examensarbete Àr att fÄ fram vad nÄgra lÀrare idag har för förhÄllningssÀtt till praktisk matematik, vilka förutsÀttningar de har samt hur de i sÄ fall tillÀmpar det i undervisningen.För att försöka komma fram till detta har jag förutom att bearbeta litteratur kring Àmnet, genomfört fem intervjuer samt gjort en textanalys av Ätta lÀroböcker i matematik. Tre av lÀrarna arbetar i en Äldersintegrerad 1-3:a, en lÀrare arbetar i en etta och en trea och en lÀrare jobbar i mellanstadiet alltsÄ frÄn fjÀrde till sjÀtte klass. LÀroböckerna som jag analyserat Àr de böcker som de fem lÀrarna pÄ nÄgot vis anvÀnder sig av i undervisningen.Vad jag genom mina undersökningar kommit fram till Àr att lÀrarna i stort sett har ett mycket positivt förhÄllningssÀtt till praktisk matematik. NÀstan alla skyller pÄ tiden som en orsak till att den praktiska matematiken fÄr sÄ lite tid i undervisningen. För stora klasser och för smÄ utrymmen var Àven det en bidragande orsak till bristen pÄ praktisk matematik.

Denna uppsats undersöker hur pedagoger tÀnker och handlar i möten med elever som upplevs ha skolrelaterad problematik. Alla styrdokument som reglerar den svenska skolan framhÄller vikten av att en skola för alla uppnÄs. Detta innebÀr att undervisningen skall utgÄ frÄn elevernas förutsÀttningar och att de skall fÄ sina behov tillgodosedda. För att fÄ en inblick i hur pedagoger tÀnker och handlar har vi intervjuat tre pedagoger och genomfört en enkÀtundersökning med trettio pedagoger. Resultaten visar att pedagogerna upplever att individanpassning Àr en viktigt faktor, men att man i dagens skola inte lyckas erbjuda alla elever det stöd de Àr i behov av och att alla dÀrför inte kan tillgodogöra sig undervisningen..

Denna studie avhandlar möjligheten att anvÀnda pedagogiska datorspel för att möta dagsfÀrska och framtida behov i matematikundervisningen i grundskolan. Uppsatsens tvÄ frÄgestÀllningar Àmnar att undersöka om datorspelsanvÀndande kan motiveras utifrÄn skolans styrdokument, samt vilka slags hinder som uppstÄr i klassrummet vid ett införande. För att svara pÄ frÄgorna har litteratur och kvalitativa intervjuer med en spelutvecklare och en IT-pedagog anvÀnts. Studien visar datorspel i undervisningen kan medföra positiva effekter pÄ motivation, variation, individanpassning och digitala fÀrdigheter. Att alla dessa omrÄden Àr viktiga delar i undervisningen har stöd i skolans styrdokument. För att anvÀndningen av datorspel skall bli en framgÄng mÄste dock mÄnga omrÄden klaffa.

SÀtt krydda pÄ undervisningen tar dig med pÄ en resa genom kryddhistorian. Jag försöker i detta arbete belysa kryddornas historiska vÀrde. Men framför allt fÄr du följa med pÄ en resa till kryddlandet Indien, dit jag for under hösten 2002 med kursen ?Möte med U-land? och stifta bekantskap med de olika kryddor som anvÀnds i de tvÄ delstaterna Tamil Nadu och Kerala. Genom intervjuer, studiebesök pÄ en multiplantage samt litteratur försöker jag ge er en bild av indiernas förhÄllande till kryddor.

Syftet med studien Àr att analysera hur nyanlÀnda elever integreras i den svenska skolan och att undersöka vilka arbetsformer lÀrare i förberedelseklass, och lÀrare som arbetar med svenska som andrasprÄk anvÀnder sig av i utbildningen av nyanlÀnda elever. Kvalitativa intervjuer genomfördes med fem lÀrare pÄ tre skolor i tvÄ olika kommuner i södra Sverige. Under intervjuerna lÄg fokus pÄ vilka arbetssÀtt lÀrare anvÀnder sig av, gÀllande tvÄ viktiga komponenter i integrationsarbetet: mottagningen och undervisningen. Eftersom undersökningsgruppen Àr relativt liten sÄ ger det enbart en insikt i hur arbetet kan se ut, men dÄ likheterna Àr uppenbara sÄ antyder det att samma arbetssÀtt förekommer pÄ andra skolor. Resultaten visar att mottagningen sköttes pÄ liknande sÀtt pÄ alla undersökta skolor, det vill sÀga, deltagande vid första mötet med eleven var det samma, och kartlÀggningen pÄbörjades omgÄende.