Sök:

Sökresultat:

674 Uppsatser om Skönlitterärt utbud - Sida 33 av 45

NĂ€rmar sig redovisningskonsultens roll revisorns? : en studie av yrkesroller

Bakgrund: De bÄda yrkesrollerna revisor och redovisningskonsult har utvecklats olika i Sverige under 1900-talet och idag arbetar branschorganisationerna för att skapa en medvetenhet om de tvÄ yrkesrollerna. Det verkar inte vara helt klart för alla vad som skiljer en revisor och en redovisningskonsult Ät. Detta blir uppenbart dÄ ekonomijournalister blandar ihop begrepp som ?revision? och ?redovisning? och att de yrkesaktiva inom redovisningsprofessionen kallas ?revisorn?. Det diskuteras i debatten om yrkesrollerna huruvida om redovisningskonsultens yrkesroll kommer att nÀrma sig revisornsSyfte: Huvudsyftet med studien Àr att tydliggöra yrkesrollerna redovisningskonsult och revisor med avsikt att bidra till ökad förstÄelse för distinktionen mellan dem.

Stöd till och samverkan till förÀldrar med intellektuella begrÀnsningar : professionellas och mammors perspektiv

Syftet med föreliggande studie var att skaffa fram ett underlag för att frÄn habiliteringens sida kunna vara ett adekvat stöd till professionella, nÀr det gÀller bemötande av förÀldrar, sÀrskilt mammor, med intellektuella begrÀnsningar.För detta syfte behövde vi kartlÀgga de professionellas instÀllning och attityder till förÀldrar med intellektuella begrÀnsningar, men ocksÄ förmedla den bild som mammorna/förÀldrarna har pÄ det stöd de fÄr. I en kvalitativ studie intervjuades Ätta mammor med intellektuella begrÀnsningar om deras syn pÄ det stöd de fÄr. En enkÀtstudie stÀlld till professionella gav kÀnnedom om olika verksamheters arbetssÀtt och utbud av stöd till familjer dÀr en eller bÄda förÀldrarna har intellektuella begrÀsningar. I resultatdelen speglades informationen frÄn mammorna mot enkÀtsvaren. Samverkansaspekter beaktades sÀrskilt noga.

Utveckling av kryckhÄllare för Permobil AB

Permobil AB har sitt huvudkontor i TimrÄ strax utanför Sundsvall. De har specialiserat sig pÄ att tillverka elrullstolar av olika modeller för olika behov. För att i sÄ hög grad som möjligt kompensera kundens funktionshinder finns en mÀngd sÄ kallade tillbehör vilka kompletterar stolarna sÄ att de precis passar individen. Det uppdrag som gavs i början av det hÀr projektet var att utveckla ett sÄdant tillbehör. Det behövdes en hÄllare vilken skulle underlÀtta medtagandet av kryckkÀppar under fÀrd med elrullstolen. För att strukturera upp arbetet valdes tvÄ sÄ kallade metoder ut.

Medier som engagerar : En studie av digitala epitexter kring svenska TV-serier

SÀtten att titta pÄ TV-serier har utökats de senaste Ären i och med Internets allt mer centrala rolli vÄr mediekonsumtion. Sverige har gÄtt ifrÄn att vara ett land med en enda public service-kanaltill ett med ett stort utbud av kommersiella TV-kanaler med syfte att locka tittare och annonsörer.I vÄr studie har vi undersökt aspekter av TV-serier som ligger utanför sjÀlva texten. GerardGenette (1997) var den som myntade uttrycket paratext som bestÄr av de tvÄ delarna peritextoch epitext. Dock Àr det Jonathan Gray (2010) som pratar om paratexter i relation till TV-serier,medan Genette (1997) endast beskriver paratexter i samband med litteratur. Eftersom det finnssÄ mÄnga olika TV-serier och TV-kanaler Àr det viktigt för en ny TV-serie att sticka ut blandmÀngden, samt att skapa en bild av vilken typ av TV-serie den Àr innan den faktiskt börjat sÀndas.Vi har anvÀnt oss av tre olika metoder för att kunna besvara vÄra tvÄ frÄgestÀllningar som rörvilka epitexter TV-kanaler anvÀnder sig av och hurvida det finns ett intresse hos tittare att kunnaengagera sig vidare i en TV-serie.

Ledtider och kostnader vid korta leveranstider: en
fallstudie vid Elektroskandia AB

Elektroskandia Ă€r en grossist med ett brett utbud av produkter. FrĂ„n lagret i Örebro levereras gods till kunder i hela Sverige över natten. Examensarbetet ger förslag till hur Elektroskandia kan arbeta mot snabbare leveranser och ökad kontroll över kostnader. Det Elektroskandia kan erbjuda kunden Ă€r möjligheten att bestĂ€lla sent och fĂ„ leveransen tidigt nĂ€sta morgon. Detta beror pĂ„ att godsflödet Ă€r mycket ojĂ€mnt och för att kunna erbjuda konkurrenskraftiga priser samlastas godset i ett distributionsnĂ€t dĂ€r transporten sker över natten.

Knutpunkter i StÄl - Effektiv Dimensionering

Den nya standarden Eurokod krÀver omstÀllningar pÄ byggprojekteringskontoren i det hÀnseende att personalen mÄste lÀra sig att anvÀnda och följa denna standard. För knutpunkter i stÄl har det hittills funnits stöd i form av berÀkningsmetoder och handböcker, men Ànnu har inte nÄgon utförlig hjÀlp om hur man hanterar dem med Eurokod utkommit. Trots att dimensioneringsprocessen av knutpunkterna Àr mycket viktig vid projektering av stÄlkonstruktioner Àr processen lÄngsammare Àn den kan vara. DÀrför vore det bra om man fann ett enklare och snabbare sÀtt att dimensionera knutpunkter i enlighet med Eurokod.Intervjuer har visat att dimensioneringsprocessen hittills fungerat sÄ att berÀkningarna sker för hand av en konstruktör enligt BKR:s regler, för att sedan modelleras i 3D av en projektör som slutligen fÄr sina ritningar granskade av en tredje person.Genom fallstudier av standardknutpunkten BP1 söktes en förbÀttrad dimensioneringsprocess jÀmfört med den som intervjuerna beskrev. I fallstudierna dimensionerades BP1 för hand och med programmen Autodesk Robot Structure Professional Analysis 2011 och modellerades med Tekla Structure 16.0, hela tiden i enlighet med Eurokod.

Före och efter kraschen : En branschstudie av tjÀnsteföretagen inom IT-sektorn i Sverige

Uppsatsen behandlar de svenska, börsnoterade, IT-företagens stÀllning idag, fem Är efter nÄgot som mÄnga refererar till som en ?IT-krasch?. I mitten av Är 2000 sÄ vÀnde IT-aktiers kurser pÄ vÀrldens börser kraftigt nedÄt. Denna period var svÄr för mÄnga företag inom IT-sektorn. De blev pÄverkade dels av den dÄliga publiciteten i media dels av en lÀgre efterfrÄgan pÄ deras tjÀnster.Genom studier av Ärsredovisningar samt genom en begrÀnsad enkÀtundersökning har vi skapat oss en grund för att kunna karlÀgga IT-företagens stÀllning idag samt hur de ser pÄ branschens framtid.Företagen upplevde generellt den nÀrmsta perioden efter Är 2000 som otillfredsstÀllande.

Svenska Àr vÀl ett Àmne? En jÀmförelse av innehÄll och sprÄk i tvÄ gymnasielÀromedel i svenska.

Det hÀr Àr en undersökning av tvÄ lÀromedel i svenska för gymnasiet. LÀromedlen riktar sig till de tvÄ olika typerna av gymnasieprogram, nÀmligen de teoretiska och de yrkesinriktade programmen. Den ovan nÀmnda uppdelningen av lÀromedlen Àr det relevanta i uppsatsen, som alltsÄ jÀmför dessa tvÄ lÀromedel för att se vad som skiljer dem Ät och vad som förenar dem. OvanstÄende sker dels ur ett helhetsperspektiv, dels ur ett sprÄkligt perspektiv vad gÀller meningskomplexitet och författarröst. Helhetsperspektivet har undersökts utifrÄn typografi & layout, illustrationer, studieteknisk apparat och innehÄll.

Ordination av fysisk aktivitet : Patienters upplevelser av bemötandet i vÄrd- och friskvÄrdskedjan

Syfte och frĂ„gestĂ€llningar:Syftet Ă€r att kartlĂ€gga patienters Ă„sikter om och upplevelser av hur de har blivit bemötta i vĂ„rd- och friskvĂ„rdskedjan nĂ€r de fĂ„tt ordination av fysisk aktivitet i Östergötland. FrĂ„gestĂ€llningarna Ă€r:? Vad har patienterna för Ă„sikter om och upplevelser av bemötandet som de fĂ„tt pĂ„ vĂ„rdcentralen nĂ€r de fĂ„tt Ordination av fysisk aktivitet?? Vad har patienterna för Ă„sikter om och upplevelser av bemötandet som de fĂ„tt av Korpens personal nĂ€r de blivit uppringda?? Vad har patienterna för Ă„sikter om och upplevelser av bemötandet som de fĂ„tt av ledaren under sin fysiska aktivitet?Metod:Undersökningen genomfördes pĂ„ patienter som bodde i smĂ„ stĂ€der eller pĂ„ landet i Östergötlands lĂ€n. Korpen har avtal med Ă„tta av dem att organisera och genomföra Fysisk aktivitet pĂ„ recept, FaR, arbete, dessa valdes ut till undersökningen. Urvalet av patienter gjordes slumpmĂ€ssigt ur dessa kommuner, bland de som fĂ„tt ?Ordination av fysisk aktivitet? under 2005, med stratifiering för kön och Ă„lder.

Faror pÄ förskolan : En studie om förskolepersonalens kunskaper och arbete gÀllande miljögifter inom förskolan

Vi utsÀtts dagligen för en mÀngd kemikalier, vissa av dem Àr skadliga bÄde för mÀnniskan och miljö. För att uppnÄ det svenska miljökvalitetsmÄlet giftfri miljö Àr det av yttersta vikt att förskolorna mÄste bli giftfria, detta dÄ mÄnga förskolor har produkter och leksaker som innehÄller miljöfarliga Àmnen. Barn Àr kÀnsligare Àn vuxna och det Àr dÀrför av stor betydels att fasa ut produkter frÄn förskolorna dÀr barnen vistas mÄnga timmar om dagen. Flertalet kommuner har starta detta arbete men det Àr viktigt att det sker en beteendeförÀndring för att Ästadkomma ett hÄllbart resultat.Syftet med studien var att undersöka om information till förskolepersonalen har bidragit till ökad kunskap om miljöfarliga kemikalier pÄ förskolan. Studien syftar Àven att undersöka om ökad kunskap har lett till ett förÀndringsarbete samt vilka hinder och möjligheter som finns för att anvÀnda kunskapen i ett arbete för giftfri förskola.

Trygghet i en stadspark : undersökning av trygghetsaspekten med fokus pÄ HumlegÄrden i Stockholm

Parker utgör med sina gröna lungor en kontrast till stenstaden och Àr en ovÀrderlig resurs för storstadsmÀnniskan för att finna avkoppling, ro och stimulans. För att kunna erbjuda detta krÀvs att parkerna upplevs som trygga. FrÄgan om vad som skapar kÀnslan av trygghet Àr komplex men en av de viktigaste faktorerna Àr att parken upplevs som befolkad. För att attrahera besökare krÀvs att parken Àr vÀlskött med en gestaltning som utstrÄlar omsorg i kombination med intressanta, lekfulla och stimulerande, gÀrna ?gröna? aktiviteter. För att kunna skapa detta behöver landskapsarkitekter, politiker och tjÀnstemÀn bli medvetna om problemstÀllningarna och de möjligheter till gestaltningslösningar som pÄverkar upplevelsen av trygghet. Teoridelen baseras pÄ information och studier som behandlar trygghet i offentliga utemiljöer.

?Sporter dÀr man inte behöver trÀna sÄ mycket? : En kvantitativ studie om ungdomars fysiska aktivitetsvanor pÄ fritiden sett ur ett könsperspektiv

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien har varit att ur ett könsperspektiv undersöka den fysiska aktiviteten under fritiden hos ungdomar i skolÄr 9. FrÄgestÀllningarna var: Vilka aktiviteter har de valt och föreligger det nÄgra skillnader i val av fysisk aktivitet mellan könen? Varför Àr de fysiskt aktiva pÄ sin fritid och finns det nÄgra skillnader mellan könen? Föreligger nÄgra skillnader mellan könen i aktivitetsgrad?MetodStudien utfördes med elever i skolÄr 9 pÄ tvÄ högstadieskolor i VÀstervik. Resultatet bygger pÄ 113 flickors och 126 pojkars enkÀtsvar. Undersökningen var av kvantitativ karaktÀr.

Vad brister revisorer i vid revisionsmisslyckanden? : En studie rörande vilka brister RevisorsnÀmnden identifierar hos revisorer

Det finns ett stort utbud av revisionsbyrÄer vÀrlden över och det stÀlls höga krav pÄ den som vill ansöka om att bli revisor i Sverige. Det Àr dÀrför viktigt att det finns en fungerande tillsyn och kvalitetskontroll av revisorer. Trots denna tillsyn förekommer revisionsmisslyckanden och för att förstÄ dessa och hur de kan uppstÄ krÀvs Àven en förstÄelse för sÄvÀl generell kvalitet som revisionskvalitet. Detta eftersom revisionskvaliteten i slutÀndan avgör huruvida ett revisionsmisslyckande Àgt rum eller inte. I Sverige utfÀrdar RevisorsnÀmnden Ärligen ungefÀr 60 disciplinÀra ÄtgÀrder mot revisorer till följd av deras bristande arbete.

Fysiskt underhÄll av personal ? lika sjÀlvklart som fysiskt underhÄll av maskiner? : En studie av friskvÄrdsarbetet pÄ företag.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna C-uppsats Àr att undersöka och analysera friskvÄrdsarbete i tre olika organisationer. Detta vill vi ta reda pÄ genom att besvara följande frÄgestÀllningar; Vilka förutsÀttningar har organisationerna för friskvÄrdsarbete? Hur stor Àr sjukfrÄnvaron i respektive organisation? Vilken attityd har organisationerna till friskvÄrdsarbete? Hur Àr friskvÄrdsarbetet uppbyggt i dessa organisationer?MetodVi valde ut tre organisationer; SVT/SR/UR, Coca Cola Drycker Sverige AB och Volvo Truck Center AB. Vi valde organisationerna med hÀnsyn till bransch och storlek för att öka generaliserbarheten. Vi började med att göra en förundersökning av deras nuvarande friskvÄrdsarbete genom insamlande av statistiskt data.

Basel II : Hanteringen av kapitalkraven för kreditrisk i tre svenska banker ? en jÀmförande studie

Basel II kommer att fĂ„ positiva effekter inom banksektorn, bland annat för att bankerna genom mer riskkĂ€nsliga metoder att berĂ€kna kreditrisk kan sĂ€nka sin kapitalbas utan att samtidigt sĂ€nka kapitaltĂ€ckningsgraden under den lagstadgade nivĂ„n. Det medför att bankerna fĂ„r större möjligheter att differentiera villkoren för enskilda krediter Ă€n tidigare utan att detta pĂ„verkas av reglerna för kapitaltĂ€ckning. Det innebĂ€r i sin tur att konkurrensen inom banksektorn ökar.Den nya lagen innebĂ€r att kapitalkraven för kreditrisk minskar generellt, men mest för banker som utvecklar egna interna riskhanteringsmetoder (IRK) och banker med hög andel hushĂ„llslĂ„n (inklusive bostadslĂ„n) i sin kreditportfölj.I takt med att mer riskkĂ€nsliga metoder utvecklas och en ökad riskprövning sker pĂ„ engagemangsnivĂ„, fĂ„r bankerna incitament att finna olika lösningar pĂ„ kundens behov. Resultaten kommer att bli ökad konkurrens, större specialisering och ökad differentiering av krediter.Ökad konkurrens innebĂ€r att kundens stĂ€llning förbĂ€ttras. Ett mer differentierat utbud av krediter kommer att medföra större valmöjligheter för bankernas kunder.

<- FöregÄende sida 33 NÀsta sida ->