Denna uppsats undersöker läsbarheten i två texter i informations-materialet Sverige ? en pocketguide, vilket riktas till invandrare, och finns i såväl en originalversion som i en bearbetad, ?lättläst? version. I uppsatsen jämförs dessa två versioner i syfte att få svar på om den lättlästa versionen är mest läsbar, och om de textbearbetningar som gjorts överensstämmer med den forskning som gjorts inom området.Genom en textanalys har förekomsten av olika språkliga faktorer, som enligt läsbarhetsforskningen ökar eller minskar texters läsbarhet, undersökts. Uppsatsen innehåller även en mindre, empirisk undersökning, där två informantgrupper fick svara på ett antal frågor på såväl innehåll som intryck av texten.Resultatet från textanalysen visar att man vid bearbetningen av texten tycks ha beaktat vissa råd, t.ex. minskat antal passivformer och substantiveringar, medan andra förbisetts.

I den här uppsatsen behandlas uttalet av de personliga pronominas singularaobjektsformer. Dessa har sedan medeltiden stavningsmässigt genomgått enförändring från mik till mig. Klart är också att mej-uttalet fanns etablerat i vardagligttalspråk redan på 1600-talet.Synen på objektsformerna som markörer för stil och ålder undersöks i enlitteraturgenomgång av språkvårdsrekommendationer från 1600-talet och framåt.Dessutom görs en intervjuundersökning av hur körledare idag ser på saken och påvilka grunder de bestämmer sig för det ena eller andra uttalet. Undersökningenmotiveras av att man i körsammanhang ofta ställs inför valet mellan uttalen [mig]och [mej].Resultaten av litteraturgenomgången visar att mig-uttal sedan flera hundra åranvänts som en markör för högre stil medan mej-uttal varit den vardagliga formen.Den visar också att olika stilmarkörer har utvecklats åt olika håll, vilket man kanbehöva ta hänsyn till vid stilanalys av äldre texter.De intervjuade körledarna anger stil och ålder som de viktigaste faktorernatalande för mig-uttal. De underskattar också i samtliga fall åldern på mej-uttalet.Resultaten ger förhoppningsvis ett fylligare underlag för att i, främstkörsammanhang, göra ett stilistiskt medvetet val mellan de båda uttalen av mig..

I det här arbetet har vi genom en idé och ideologianalys undersökt olika läroböckers skildringar av den industriella revolutionen. Läroböckerna är indelade i två olika delar, varav vissa är skrivna innan Berlinmurens fall 1989 och andra är skrivna efter fallet. Vi har avgränsat oss till att analysera de politiska, ekonomiska samt klass skildringar som finns beskrivna i avsnittet. I arbetet har vi analyserat nio stycken läroböcker i historia för grundskolan. Resultatet presenteras genom två skilda delstudier där en av oss har undersökt läroböcker skrivna före Berlinmuren fall och den andre de läroböcker som utkommit därefter.

Syftet med uppsatsen är att genom en litteraturstudie gällande aktuell forskning, intervjuer med fem högstadielärare samt enkätundersökning med 30 högstadieelever ta reda på hur man kan arbeta med skönlitteratur för att på bästa sätt skapa livskunskap. Med livskunskap syftar vi på all kunskap som hjälper ungdomarna att forma dem på deras väg till att bli vuxna individer. I arbetet undersöker vi om det är möjligt att med skönlitterära texter uppnå styrdokumentens mål, hur skönlitteratur används i undervisningen, hur litteraturintresse kan väckas hos eleverna och om lärare är medvetna om att man kan få svar på livskunskapsfrågor via skönlitteratur. Vi tittar närmare på hur elever uppfattar arbetet med skönlitteratur samt vilka konsekvenserna blir beroende av vem som väljer litteraturen. Resultaten visar att lärare är medvetna om att elever kan nå livskunskap via skönlitteratur men de saknar ord för att beskriva vad de vet.

Ordet demokrati betyder, som de flesta förmodligen vet, folkstyre. Men vad innebär demokrati om vi bortser från den rent semantiska betydelsen? Hur får demokratin sin innebörd i dag? Och vad får det för konsekvenser?Mitt syfte med denna uppsats har varit att med hjälp av ett diskursanalytiskt angreppssätt granska hur begreppet demokrati framställs i Demokratiutredningens slutbetänkande En uthållig demokrati! (SOU 2000:1). Mitt intresse inriktades även på hur den demokratiska medborgaren beskrevs i texten. Vad avser man med ordet demokrati? Hur konstrueras demokratin och den demokratiska medborgaren i texten?Demokratin och dess historia beskrivs vanligen linjärt där demokratin betraktas som en i det närmaste fysisk realitet.

Hospiceverksamheten startade i slutet av 1960-talet. Denna vårdform går ut på att försöka skapa en så god livskvalitet som möjligt i livets slutskede. En av grundpelarna i denna vårdform är att låta familjen vara med i omvårdnaden runt den sjuke. Studiens syfte är att belysa de anhörigas behov när en närstående vårdas på hospice. Studien som gjorts är en litteraturöversikt som grundar sig på texter från forskningsartiklar.

Uppsatsen består av en jämförande studie av Ulf Ekman, grundaren till församlingen Livets Ord och KG Hammar, f.d. ärkebiskop i Svenska kyrkan, sett ur ett perspektiv med gudsrelationen i centrum. Syftet var att finna hur gudsrelationen gör sig påmind i deras liv såväl i teori som i praktik och undersöka skillnaderna. För att nå uppsatsens syfte har jag använt mig av litteraturstudier. Undersökningen visade att Ekman och Hammar skiljer sig betydligt i sina sätt att resonera kring Gud.

Uppsatsen undersöker den svenska diskurs som präglar talet om flexicurity. Fråge-ställningar för studien rör (1) vilka normativa grundmönster som kan utläsas i de olika texterna, (2) på vilket sätt dessa normativa grundmönster bidrar till att konstituera den svenska diskursen om flexicurity och (3) på vilket sätt diskursen om flexicurity kan relateras till samhällsutvecklingen.Frågeställningarna besvaras genom en normvetenskaplig analys av texter som behandlar flexicurity från Europeiska kommissionen, svenska riksdagspartier och den svenska arbetsmarknadens parter. Undersökningen tar sin utgångspunkt i rättsvetenskapliga och rättssociologiska teorier om normativa grundmönster och samhällsutveckling. I studien används en diskursanalytisk metod, inspirerad av Michel Foucault samt Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori. Studiens teoretiska utgångspunkter hämtas i huvudsak från Anna Christensens teori om normativa fält och Hålan Hydéns norvetenskapliga teori samt hans teori om samhälls-utveckling.

?Ackompanjemang, (vardagligt komp) av franska accompagner 'ledsaga', är musik som beledsagar en eller flera sjungna eller instrumentala stämmor. Ibland har ackompanjemanget en underordnad, stödjande funktion, men lika ofta har de ackompanjerande stämmorna en självständig och dialogskapande roll.? Tyda.seUnder hela min period som basist, vilket nu börjar komma upp i några år, så har jag av någon anledning alltid lyssnat väldigt mycket på texten i de låtar jag spelar. Jag har ofta märkt att jag kan delar av texter tidigare än vad sångarna gör det.

   Samhället står i ständig förändring, och vi lever i ett informationssamhälle där vi ideligen kommer i kontakt med olika former av texter, vilket har fått till följd att det ställs andra krav på människans läsutveckling. Då forskning har visat på minskad läsförmåga hos elever i årskurs 4, ansåg vi det intressant att utveckla kunskap om hur elevers läsintresse kommer till uttryck i och utanför skolan, vilket också är studiens syfte. I denna studie har kvantitativ och kvalitativ metod kombinerats. För att få svar på vilka förutsättningar som har betydelse för elevers läsintresse utanför skolan, genomfördes en enkätundersökning. Elevernas enkätsvar användes som stöd när lärarna därefter intervjuades.

Denna studie med titeln "Vad är kunskap? - en kvalitativ studie av synen på kunskap i skola och utbildning hos John Dewey och i tidskriften Skola och Samhälle 1946 -1962" är en studie där undersökningens fokus var att beskriva synen på kunskap i skola och utbildning med textanalys som metod, där tryckta källor ligger till grund för resultatet. Syftet med studien var att undersöka vilken syn på kunskap i skola och utbildning som kommer till uttryck i skrifter författade av John Dewey samt i artiklar från tidskriften Skola och Samhälle mellan åren 1946 ? 1962. I analysarbetet använde jag mig av teorier om kunskap och egna frågeställningar om kunskapssyn.

Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i årskurs nio. Det är totalt 24 elevtexter från ett ersättningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna är skrivna av pojkar och tolv är skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fått är att skriva en novell utifrån en bild.Syftet med detta arbete är att se eventuella skillnader i sättet att skriva mellan pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna är. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell textanalys för att se processer, deltagare och omständigheter.

SammandragStudiens syfte har varit att undersöka vilka attityder pojkar som läser svenska som andraspråk på högstadiet i årskurs 9 har till skönlitterär läsning. Metoderna för att samla in data har varit intervjuer och enkätundersökningar med fem pojkar. PISA-studien från 2009 delade in läsengagemang i fyra kategorier. Denna indelning har legat till grund för analysen: intresse för läsning, självbestämmande och läsning, tal om läsning och läsvanor med fokus på motivation och attityder till läsning.Av det analysmaterial som samlades in gick det att utläsa att pojkarna har en låg inre motivation beträffande läsning, vilket beror på att de upplever att de ofta inte själva får bestämma över när, var och hur de ska läsa. De tycker inte heller om att prata med sina vänner om läsning av skönlitterära texter.

Det har under senare år flitigt debatterats om Public Service vara eller inte vara. Vissa hävdar att Public Service är en föråldrad kvarleva av monopoltiden som borde avvecklas och att TV-utbudet ändå skulle hålla en hög kvalitet. Andra däremot menar att Public Service idag är ?viktigare än någonsin?. Vad man än tycker om programutbudet som SVT, SR och UR har kan man inte förneka att det ligger mycket tid och arbete bakom deras produktioner.Uppsatsen behandlar ämnet Public Service i relation till det samiska programutbudet i Sveriges television.

Uppsatsen Vad ska vi läsa i skolan? har som syfte att utforska vilket förhållande svenskämnet haft till populärkultur under 80- och 00-talen.Som metod för att finna svar på detta valde jag att göra ett litteraturstudium av ett antal texter vilka har analyserats utifrån deras attityd gentemot populärkultur. Texterna har delats in under vilket decennium de skrivits och under varje decennium har texterna sedan delats in under tre kategorier tyckare: aktiva lärare, forskare och andra kulturdebattörer. Resultatet sammanfattas och diskuteras i den avslutande diskussionsdelen.Resultatet av undersökning visade att en förändring av svenskämnets attityd gentemot populärkultur skett mellan 80- och 00-talen, från att det tidigare var vanligt med en aggressiv inställning har den nu mildrats och det är svårare att hitta någon från skolvärlden som talar illa om populärkultur. Däremot gick det inte att se något mönster i vad de olika kategorierna tyckare ansåg om populärkulturen.