Bakgrund: Sjukfrånvaron i Sverige 2004 var högst i Västeuropa och landets enskilt största ekonomiska problem. Regeringen vidtog åtgärder för att minska sjukfrånvaron. En del var att ge incitament för att Sjukskrivningsprocessen skulle finnas med i hälso- och sjukvårdens ledningssystem, delvis på grund av förändrade krav och därmed brister i läkarintygens kvalitet. En lokal undersökning vid ortopedkliniken Kärnsjukhuset visade att 23 % av patienterna var missnöjda i samband med sjukskrivning.Syfte: Genom Sex Sigmas problemlösningsmodell DMAIC i kombination med mikrosystemperspektivet förbättra kvaliteten på läkarintygen, skapa mål och rutiner i Sjukskrivningsprocessen samt öka patientnöjdhet Metod: Utifrån ett mikrosystemperspektiv intervjuades projektgruppsdeltagare. Genom Sex Sigmas problemlösningsmodell fokuserades förbättringsområden på informationsutbyte till patienter och läkare samt utformande av mål och skriftliga rutiner.

Antalet sjukskrivningar i Sverige har sedan slutet av 1990-talet ökat. För att få ner antalet sjukskrivna i arbetslivet, har en ny Sjukskrivningsprocess utvecklats. Förändringarna med socialstyrelsens ökade krav på tidig bedömning av arbetsförmåga vid sjukskrivning och förbättrade rehabiliteringsinsatser kan fungera som bas för utvecklingen av arbetsterapin och arbetsterapeuternas kompetens. En enkätundersökning genomfördes med sex arbetsterapeuter inom primärvården i Region Skåne. Syftet med undersökningen var att undersöka hur arbetsterapeuterna ställde sig till att göra tidiga bedömningar i Sjukskrivningsprocessen och hur detta kommer att påverka deras framtida arbetssituation.

Sjukfrånvaro är ett komplext fenomen som påverkas av olika faktorer på olika nivåer, från individer till samhällen. Fortfarande saknas det dock studier av hur de olika aktörerna som deltar i en Sjukskrivningsprocess upplever processen. Syftet med denna intervjustudie var att undersöka hur fyra olika aktörer, Försäkringskassan, företagshälsovården, arbetsgivaren och den sjukskrivne upplever varandra och Sjukskrivningsprocessen. Totalt deltog sex personer i halvstrukturerade intervjuer som sedan bearbetades enligt tematisk analys. Resultatet visar att de olika aktörerna har olika perspektiv och i vissa fall har svårt att förstå varandras roller i sjukskrivingsprocessen.

I min uppsats vill jag undersöka vad det är som gör att man återvänder till arbetslivet. Jag har intervjuat fem kvinnor med diagnosen utbrändhet och de har alla varit långtidssjukskrivna, men har idag återvänt delvis eller helt. Dessa kvinnor är samtliga socialarbetare i 46-60 års ålder. Jag har även intervjuat medaktörer i kvinnornas Sjukskrivningsprocess för att se hur de tänker och vad de kan göra för att påverka den sjukskrivna att återvända. Medaktörerna är arbetsgivaren och personalchefen från socialförvaltningen, samt försäkringskassan och företagshälsovården.

Problem finns inom hälso- och sjukvårdens hantering av sjukskrivningsärenden och har visat sig vara extra stora inom primärvården. Många sjukskrivningar löper risk att bli långvariga, rehabiliteringsärenden drar ut på tiden och missförstånd uppstår mellan patienter och myndigheter samt myndigheter emellan. Mellan 1 september 2009 och 31 maj 2011 har man på Gotland bedrivit ett projekt med syfte att effektivisera Sjukskrivningsprocessen med hjälp av Rehabkoordinator i primärvården. Denna studie utgör den kvalitativa utvärderingen utav projektet. Syftet med denna studie var att utvärdera om Sjukskrivningsprocessen har underlättats för de samverkande aktörerna och för patienter efter inrättandet av Rehabkoordinator.