Uppsatsen bygger på sju enskilda intervjuer med vårdpersonal på ett större äldreboende i södra Sverige. Syftet är att belysa hur personalen trivs och vad som kan inverka på trivseln samt klargöra vad en bra respektive dålig arbetsmiljö kan vara. Därutöver diskuteras hur förhållandet kan se ut mellan Sjukskrivningar, dålig arbetsmiljö och otrivsel. Frågeställningarna är: Hur trivs personalen på sin arbetsplats? Vad kan inverka på om man trivs eller inte trivs? Vad upplever personalen som en bra respektive dålig arbetsmiljö? När kan otrivsel och/eller dålig arbetsmiljö leda till Sjukskrivningar? Metoden som använts är av kvalitativ karaktär i form av semistrukturerade intervjuer.

Uppsatsen baseras på en studie på en förskoleenhet bestående av tre förskolor, vilka angripit problematiken kring Sjukskrivningar genom ett projekt, i syfte att skapa en friskare arbetsplats.Det empiriska arbetet grundar sig på tretton intervjuer bland de anställda på förskolorna och dessa analyseras med hjälp av Anthony Giddens, Ulrich Becks analyser av det samtida risksamhället samt Bosse Angelöw, Christina Maslach och Michael P. Leiters teorier om arbetsplatsens påverkan på individers välmående.I uppsatsen försöker jag besvara vad som orsakar psykisk ohälsa på en arbetsplats, vad intervjupersonerna anser psykisk ohälsa är och hur projektet fungerat. Intervjupersonerna har lyft fram arbetsbelastning som en viktig faktor för att motverka psykisk ohälsa i arbetslivet. I projektets regi har två personer anställts till en pool, med effekten att vikarier finns att tillgå då ordinariepersonal är frånvarande, men även för att garantera gemensam planeringstid för avdelningarna samt reflektionstid.Projektet har varit väldigt uppskattat bland samtliga intervjupersoner. Somliga har menat att ännu mer kan göras, men samtidigt sagt att det är en god start.

Syftet med undersökningen var att beskriva och jämföra företags bakgrundsfaktorer, hälsofrämjande åtgärder och Sjukskrivningar vid 2001 och 2003 och studera om det fanns samband som kunde förklara lönsamheten i hälsosatsning i svenska företag. Syftet var också att på ett mer specifikt sätt kartlägga hur företagen arbetar med sina systematiska hälsofrämjande åtgärder för de anställda beroende på ägarstruktur. Undersökningen har skett i två olika steg, innehållande en kvantitativ metoddel och en kvalitativ metoddel. Den kvantitativa metoddelen innehåller en statistisk undersökning, där enkätutskick till 100 företag ligger till grund. Den kvalitativa metoddelen användes för att komplettera den kvantitativa metoddelen för att få en djupare förståelse för företags satsningar i hälsofrämjande åtgärder.

Stressrelaterade besvär ger idag upphov till en stor andel av Sjukskrivningarna. Omorganisation och automatisering av en process inom arbetslivet, kan ge upphov till stora initiala problem och därmed leda till stressupplevelser och sjukskrivning. Vid det undersökta ysteriet förändrades processen från manuell till helautomatisk. En rad problem uppstod till en början. Arbetstiderna kunde inte hållas, vilket ledde till flera Sjukskrivningar bland personalen.

Vi vill med denna uppsats klarlägga om chefernas agerande har någon betydelse för i vilken omfattning deras medarbetare blir långtidssjukskrivna. För att få en ökad förståelse för sambandet undersöker vi även närmaste chefens arbetssituation. Vi har valt att titta på vad andra skrivit i ämnet och på så sätt uppfylla vårt syfte. Det är många som skrivit om ledarskapets påverkan på Sjukskrivningar, men det finns ingen jämförelse emellan de olika uppsatserna/utredningarna. Det vi gjort är att jämföra och leta eventuella mönster i de källor vi valt ut.

Vi vill med denna uppsats klarlägga om chefernas agerande har någon betydelse för i vilken omfattning deras medarbetare blir långtidssjukskrivna. För att få en ökad förståelse för sambandet undersöker vi även närmaste chefens arbetssituation. Vi har valt att titta på vad andra skrivit i ämnet och på så sätt uppfylla vårt syfte. Det är många som skrivit om ledarskapets påverkan på Sjukskrivningar, men det finns ingen jämförelse emellan de olika uppsatserna/utredningarna. Det vi gjort är att jämföra och leta eventuella mönster i de källor vi valt ut. De källor vi valt att använda oss av är både studentuppsatser och utredningar från fackförbund samt statliga institut.

Arbetet handlar om stress och utbrändhet bland lärare i dagens skola..

Denna uppsats har till syfte att studera den svenska folkhälsans utveckling. Hur mår vi idag i förhållande till förr med utgångspunkt i dödlighet, Sjukskrivningar och förtidspensioner under perioden 1970-2005? Den del av folket som behandlas är den arbetsföra gruppen mellan 25-64 alternativt 20-64 år. En annan del av frågeställningen har varit att beskriva den trendmässiga utvecklingen för dessa aspekter och se hur de har förändrats från 1970-talet fram till idag.För att utforska detta ämne har en kvantitativ metod vidtagits och statistik över den nämnda tidsperioden har illustrerats grafiskt samt analyserats via regressionsanalyser.Om vi ser på den utveckling mortaliteten genomgått över tid så ser det ljust ut. Den totala mortaliteten avser då alla dödsfall som drabbat gruppen 25-64-åringar.

SammanfattningI den politiska debatten har det under de senaste åren förts en ständig diskussion kring den ökade graden av Sjukskrivningar som den svenska arbetsmarknaden visar. I diskussionen riktas fokus, i många fall, på de sjuka arbetstagarna, hur Sjukskrivningar kan förebyggas samt hur man kan få dem att återvända till arbete efter en längre sjukdomsperiod. I den här undersökningen har vi dock valt att rikta fokus på de som aldrig är sjuka, de långtidsfriska. Vi kan identifiera dem i olika branscher, åldrar och yrkesgrupper, de som dag efter dag, år efter år går till arbetet. Genom att urskilja friskfaktorer hos de långtidsfriska finns en förhoppning om att kunna överföra dem till den mindre friska delen av arbetsgruppen.

Företagen idag är ofta verksamma i föränderliga miljöer, många organisationer pressas även hårt av konkurrens, omstruktureringar och uppköp. Detta leder många gånger till slimmade organisationer vilket kan betyda problem för arbetarna. Samtidigt som detta pågår visar statistiken på en ökad sjukfrånvaro. Många hävdar att arbetsrelaterad stress och utbrändhet är den främsta orsaken till den ökade sjukfrånvaron. Detta kostar samhället och företagen mycket pengar och resurser i form av arbetskraft.

Introduktion: Eftersom det inte finns någon riktig benämning på vad vuxenmobbning innefattar är detta område inte särskilt belyst. Det som på senare år tagits fram är att mobbing som förekommer på arbetsplatsen är orsaken till många Sjukskrivningar. Syftet: Syftet med studien var att beskriva hälsokonsekvenserna av mobbning på arbetsplatsen.     Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar utgjorde grunden. Artiklarna granskades och därefter skapades två teman. Resultat: De psykiska hälsoeffekterna av mobbning kan vara kort- och långsiktiga. De psykiska hälsoproblemen som ångest och depression kan övergå till fysiska åkommor så som sömnproblem, muskelsmärta och infektioner. Implikation: Kunskap om mobbning kan användas till att utveckla trygga arbetsmiljöer för att motverka mobbning. .

Stress och Sjukskrivningar i samband med stress har ökat radikalt de senaste åren. Arbetsbelastningen och kraven på individer ute i arbetslivet verkar ha blivit allt svårare att klara av. Detta examensarbete handlar om en grupp studie- och yrkesvägledare och deras relation till stressutlösande faktorer. Jag har utifrån en kvantitativ enkät undersök-ning försökt få svar på min problemformulering om i vilka avseende upplever studie- och yrkesvägledare negativ stress och hur kan de upplevda stressreaktionerna knytas till den subjektiva arbetssituationen? Jag kommer i denna uppsats att presentera att studie- och yrkesvägledare är en yrkes-grupp som mår förvånansvärt bra.

Fysisk inaktivitet är ett globalt hälsoproblem och enligt forskning är det grunden till en stor del av folkhälsosjukdomarna vi drabbas av. Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns några signifikanta samband mellan fysisk aktivitet och sjukskrivning (>14 dagar). Studieresultatet baserades på en enkätundersökning utförd på KMTI, Kurera.se och Facebook.com där totalt 82 personer deltog. Signifikanta samband mellan graden fysisk aktivitet och risken för sjukskrivning framkom i studien, där 77 procent av de fysiskt inaktiva respondenterna har varit eller är sjukskrivna. Detta kan jämföras med att bara 36 procent av de fysiskt aktiva har varit eller är sjukskrivna.

I denna uppsats undersöks hur fyra stora hotell i Sverige arbetar med arbetsmiljöfrågor och hälsofrämjande faktorer. Uppsatsen utgår både från ett ledningsperspektiv och de anställdas perspektiv, och granskar vilka vinster båda parter kan göra genom att satsa mer på ovanstående områden. Det som slutligen har framkommit av analysen är att utbildning, kommunikation, motivation och investering är a och o vid genomförandet av förändringar för att motverka exempelvis hinder såsom negativ attityd och missförstånd. Vidare måste företagens fokus ligga på att förebygga istället för att rehabilitera för att minska omkostnader för skador och Sjukskrivningar..

Antalet Sjukskrivningar i Sverige har sedan slutet av 1990-talet ökat. För att få ner antalet sjukskrivna i arbetslivet, har en ny sjukskrivningsprocess utvecklats. Förändringarna med socialstyrelsens ökade krav på tidig bedömning av arbetsförmåga vid sjukskrivning och förbättrade rehabiliteringsinsatser kan fungera som bas för utvecklingen av arbetsterapin och arbetsterapeuternas kompetens. En enkätundersökning genomfördes med sex arbetsterapeuter inom primärvården i Region Skåne. Syftet med undersökningen var att undersöka hur arbetsterapeuterna ställde sig till att göra tidiga bedömningar i sjukskrivningsprocessen och hur detta kommer att påverka deras framtida arbetssituation.