Statistik visar att fem procent av alla sjukskrivna i Sverige är lärare. Sjukskrivningar orsakade av den arbetsrelaterade ohälsan har under senare år alltmer även kommit att förknippas med psykosociala faktorer. Syftet med studien är tvådelat. Vi ville för det första undersöka hur grundskollärare anser att den psykosociala arbetsmiljön påverkar deras hälsa. För det andra ville vi undersöka om lärarna anser att lärarutbildningen har bidragit till deras förmåga att hantera den psykosociala arbetsmiljön eller om hälsofrämjande insatser behövs.

Trots att pollenhalterna är högre på landsbygden har allergikerna ändå ökat mest i stadsmiljöer. 85 % av Sveriges befolkning bor i tätorter och allergierna kan kosta samhällen miljarder i form av Sjukskrivningar och läkarkostnader. I och med att pollen kan spridas så långa vägar med hjälp av vinden medför det att man vid landskapsprojekteringar inte lägger så stor vikt kring pollen och gör inget heller för att förhindra besvären som uppstår. Syftet med studien är att undersöka om man vid projektering kan göra något för att underlätta för pollenallergiker i de urbana miljöerna. Målet är att ta reda på om man kan påverka pollenhalten på en viss plats genom förebyggande åtgärder. Resultatet har baserats på en litteraturstudie samt två intervjuer. Pollenkornen som sprids i stora mängder med vinden kan göra det mer eller mindre omöjligt att skydda sig.

Statistik visar att 23 procent av kvinnorna och 17 procent av männen får arbetsrelaterade besvär. Detta innebär Sjukskrivningar och höga kostnader för samhället, samt stort lidande för de drabbade individerna. Det finns otaliga studier som visar på att ogynnsamma arbetsställningar och arbetsrörelser är en källa till arbetsrelaterad smärtproblematik och överbelastningsskador. Arbete vid maskin innebär oftast repetitivt arbete och/eller statiskt muskelarbete, vilket kan ge upphov till smärta och överbelastning på utsatta kroppsstrukturer. Problemen kan förebyggas genom att arbetsplatser och arbetsuppgifter utformas med hänsyn till människans förutsättningar.

Efter år av ökade sjukskrivningstal inom svenskt arbetsliv syntes under åren 2002-2004 en minskning av långtidsSjukskrivningarna. Denna minskning var dock marginell vad gäller kvinnodominerade yrkesgrupper som exempelvis lokalvårdare. (AFA Försäkring, 2006) Vi ville undersöka en organisation, med denna typ av yrkesgrupp, som lyckats sänka sina sjuktal. Vår förhoppning var att finna de hälsobringande påverkansfaktorer som lett till lägre sjukskrivningstal och presentera dessa som underlag för andra organisationers hälsoarbete. Syftet med vår studie är att beskriva Telge Rent AB och deras arbete med att minska medarbetarnas sjukfrånvaro och öka effektiviteten.

Bakgrund: För att förebygga Sjukskrivningar i allmänhet och långtidsSjukskrivningar i syn-nerhet har det inom Kristianstads kommun initierats olika rehabiliteringsåtgärder för såväl redan sjukskrivna som de medarbetare som befaras befinna sig i riskzonen för sjukskrivning. Som ett led i rehabiliteringen av sjukskrivna inom Omsorgsförvaltningen inbjöds åtta medarbetare till Veraprojektet, en gruppverksamhet med syfte att öka deltagarnas förmåga att själv hitta strategier för att kunna påverka sin hälsa. Då detta arbetssätt inte tidigare prövats i Kristianstads kommun fanns ett behov av att utvärdera positiva och/eller negativa effekter samt att utvärdera själva enkätmaterialet inför kommande utvärderingar.Syfte: Att på ett standardiserat sätt kunna utvärdera individ- och kundnyttan av en rehabiliteringsåtgärd, för att på så sätt kunna rikta befintliga resurser så kostnadseffektivt som möjligt, såväl ekonomiskt som etiskt ur ett prioriteringsperspektiv och att på ett strukturerat och lättöverskådligt sätt återföra projektets resultat, på kort och lång sikt, till uppdragsgivaren efter avslutad aktivitet. Att utvärdera och, vid behov, revidera enkätmaterialets frågebatteri inför framtida undersök-ningar.Undersökt grupp och metod: Åtta kvinnor som arbetade inom Omsorgsförvaltningen och som varit sjukskrivna 3-30 månader, sex för muskuloskelettala problem och två för utmatt-ningsdepression, inbjöds till ett rehabiliteringsprojekt i grupp.Gruppen träffades regelbundet onsdagar och/eller fredagar vid 16 tillfällen under 11 veckor och med en uppföljning individuellt med arbetsledning och en gemensamt i gruppen. Åtta träffar innehöll föreläsningar och avspänningsövningar och övriga åtta ägnades åt lättare fysisk aktivitet eller studiebesök.Resultat: Svaren på frågor om smärta som förelegat de senaste sex månaderna var alla för-bättrade efter kursen, såväl som livskvalitetsfrågor rörande nedstämdhet och allmäntillstånd.

Världen förändras i en allt snabbare takt. Kraven ökar på samhällets organisationer att vara flexibla och effektiva. Det lägger ett stort ansvar på de grupper och individer som verkar inom dessa organisationer. I Sverige har vi sedan slutet av 1990-talet fått se konsekvenser av denna utveckling i form av en kraftig ökning av Sjukskrivningar och förtidspensioneringar. Som en kontrast till detta finns det grupper som på ett utmärkt sätt klarar av att hantera denna snabba förändringstakt.