Syftet med denna uppsats är att undersöka om de som är Sjukskrivna med diagnosen psykisk sjukdom reagerar annorlunda vid ersättningsförändringen i sjukförsäkringen år 1998 jämfört med övriga Sjukskrivna. I detta syfte har vi tillämpat två Fixed effects modeller på paneldata över en fyraårsperiod, 1996 till 1999, som innefattar Sveriges län. Som approximation på andelen med psykisk sjukdom bland de Sjukskrivna har vi använt Apotekets statistik över konsumtionen av antidepressiva medel och sömn- och lugnande medel. Under förutsättning att läkemedelskonsumtion är en god approximation för andelen med psykisk sjukdom i länen. Får vi ett statistisk signifikant resultat som tyder på att andelen med psykisk sjukdom bland de Sjukskrivna reagerar mindre positivt på ersättningsförändringen år 1998 jämfört med övriga Sjukskrivna..

En av de mest debatterade politiska frågorna de senaste åren har varit den påstått kraftiga ökningen av antalet sjukskrivningar. Parallellt med sjukskrivningarna har även antalet förtidspensionärer ökat. En grupp som inte uppmärksammas lika ofta av varken politikerna eller medierna är de människor som både är Sjukskrivna och arbetslösa, och det är den gruppen som vår uppsats kommer att kretsa kring. Syftet med denna uppsats är att utvärdera försäkringskassans och arbetsförmedlingens samverkan kring den gemensamma kundgruppen Sjukskrivna arbetslösa. Denna samverkan har bedrivits i Uppsala län sedan september 2003.

Syftet med denna studie var att hos patienter som varit på besök inom primärvårdenundersöka nöjdhet/tillfredställelse med besöket, hur delaktig patienten känt sig isjukskrivningsbeslut i förekommande fall samt eventuella skillnader avseende detta mellankvinnor och män, samt Sjukskrivna och icke Sjukskrivna.Enkäter som handlade om patientens tillfredsställelse med besöket delades ut till patientermellan 18 och 64 år som besökte läkare vid Tierps vårdcentral under nio vardagar i oktober2009. Totalt 129 patienter ingick i studien.Av dem som diskuterat sjukskrivning med läkaren kände sig nästan alla delaktiga i det beslutsom togs. Den stora majoriteten av besökarna var helt och hållet nöjda med sitt besök. Ettfåtal av besökarna var inte alls nöjda med sitt besök på Tierps vårdcentral. De mönster somkan ses i tillfredställelse med besöket är att kvinnor var mer nöjda än män samt att ickeSjukskrivna var nöjdare än de Sjukskrivna.De skillnader som påvisades mellan grupperna var inte signifikanta men hade kanske varittydligare om studien haft fler deltagare.

Denna uppsats är resultatet av ett samarbete med Försäkringskassan i Uppsala län. Försäkringskassan och Länsarbetsnämnden tillhandahåller arbetslivsinriktad rehabilitering för Sjukskrivna arbetslösa i länet. Samarbetet kallas tvåpartssamverkan och syftar till att individerna inom ett år ska kunna få ett arbete eller påbörja en utbildning. I vilka faktorer som leder till framgång respektive utgör fallgropar i tvåpartssamverkan. Sannolikhetsmodeller skattas med individdata för deltagarna i denna samverkan.

En betydande del av företagshälsovårdens verksamhet består i rehabilitering av anställda vid våra kundföretag som är långtidsSjukskrivna. Syftet med denna studie har varit att studera hur samverkan i rehabiliteringen fungerat mellan sjukvård försäkringskassa och arbetsgivare, och vilka förväntningar som finns på rehabiliteringen.Den undersökta gruppen utgjordes av 21 personer som varit Sjukskrivna mellan 3 och 12 månader vid ett av våra kundföretag. Ett frågeformulär med 16 frågor besvarades av de Sjukskrivna och senare har samma frågor ställt till arbetsgivare och försäkringskassa avseende de Sjukskrivna som deltagit i undersökningen.De Sjukskrivna var överlag nöjda med den medicinska vård man fått och de flesta tyckte att det fanns ett stort engagemang i rehabiliteringen från arbetsgivaren, vidare hade de flesta en fungerande kontakt med försäkringskassan. Arbetsgivaren ansåg att informationen som stöd för rehabiliteringen från sjukvården var bristfällig i var tredje ärende. Läkarintyg till försäkringskassan betecknades som dåliga endast i några enstaka fall.

Cirka 50 000 människor har och kommer att bli utförsäkrade år 2010 från Försäkringskassan i och med en reformändring i sjukskrivningslagen som trädde i kraft den 1 juli 2008. Syftet med den nya lagen är att effektivisera en återgång till arbetet för dem som har varit Sjukskrivna och en av regeringens motivering till reformändringen var att minska utanförskapet.Den mediala uppmärksamheten av de olika utförsäkringsprocesserna har varit stor vilket skapade ett intresse om att skriva hur denna process påverkar individen.  Syftet med studien är att undersöka hur de som har varit Sjukskrivna påverkats av den nya sjukskrivningslagen. Syftet är att kunna förstå hur individerna upplever rollförändringen att gå från att vara frisk till att bli sjuk för att sedan gå från sjuk till vara ?frisk?.Slutsatsen är att respondenterna kände en viss rollförvirring. Att träda in i en sjukroll betyder att den sjuke ska göra vad som krävs för att bli frisk, men respondenterna kände att när de väl gjorde detta, blev de misstänkliggjorda.

Studiens övergripande syfte är att belysa och gestalta det sociala stöd respektive sociala tryck personer Sjukskrivna för utmattningsdepression anser sig uppleva från omgivningen, vad gäller både att vara sjukskriven och att återgå till arbete. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativ metod, och sex personer som var Sjukskrivna för utmattningsdepression intervjuades individuellt. Resultatet visar att de Sjukskrivna upplever en komplex blandning av både press och stöd i processen att ta sig tillbaka till arbetslivet. Stödet, oftast i form av förståelse och undvikande av press, upplevs främst från personer i individens nära omgivning, medan pressen att återgå till arbete oftast relateras till personer och grupper på längre avstånd. Störst press att återgå till arbetet upplevdes från den "samhälleliga" normen "att göra rätt för sig", men även omgivningens okunskap och brist på förståelse upplevdes som en press. .

Fysisk inaktivitet är ett globalt hälsoproblem och enligt forskning är det grunden till en stor del av folkhälsosjukdomarna vi drabbas av. Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns några signifikanta samband mellan fysisk aktivitet och sjukskrivning (>14 dagar). Studieresultatet baserades på en enkätundersökning utförd på KMTI, Kurera.se och Facebook.com där totalt 82 personer deltog. Signifikanta samband mellan graden fysisk aktivitet och risken för sjukskrivning framkom i studien, där 77 procent av de fysiskt inaktiva respondenterna har varit eller är Sjukskrivna. Detta kan jämföras med att bara 36 procent av de fysiskt aktiva har varit eller är Sjukskrivna.

Bakgrund: Personer med muskuloskeletala och psykiska diagnoser står för 57 % av sjukskrivningarna i Västerås. Majoriteten av dessa är kvinnor. Det har blivit vanligare att man, vid rehabilitering, förutom personens fysiska funktion även beaktar psykiska aspekter, så som copingstrategier. Syfte: Att kartlägga de mest förekommande copingstrategierna hos personer som varit Sjukskrivna mellan 3 och 6 månader och att undersöka eventuella skillnader i copingstrategier mellan män och kvinnor samt mellan personer med psykiska och muskuloskeletala besvär. Metod: En enkätbaserad deskriptiv tvärsnittsstudie genomfördes.

Stressrelaterad ohälsa är ett stort problem i dagens arbetsliv. En individ som drabbats av utmattningssyndrom, ett resultat av långvarig negativ stress, kan behöva en lång tids rehabilitering för att kunna komma tillbaka till arbetet. Syftet med föreliggande studie var att med hjälp av kvalitativ metod ta reda på vilka faktorer som bidrar till en återgång till arbetet efter en sjukskrivning. Resultatet baserades på halvstrukturerade intervjuer med åtta personer som varit Sjukskrivna på grund av utmattningssyndrom men nu fanns i arbete. Intervjuerna tolkades med induktiv tematisk analys och åtta faktorer som bidrog till arbetsåtergången kunde identifieras.

Tidigare forskning har påvisat att det fanns vissa skillnader i hur kvinnor och män påverkades av att vara Sjukskrivna. De vanligaste diagnoserna, oavsett kön, är muskel- och ledsjukdomar samt psykiska diagnoser. Syftet med denna studie var att urskönja likheter och skillnader i kvinnors och mäns upplevelser och konsekvenser av sin sjukskrivning samt hur deras medverkan i Nystart uppfattades. Ett annat syfte var att öka kunskapen om hur företag kan hjälpa sina anställda tillbaka till sysselsättning. Nystart är en enhet inom ett svenskt företag där Sjukskrivna får hjälp att omskolas för att återgå till sysselsättning.

Sveriges riksdag tog 2008 ett beslut som ändrade reglerna i lagen om allmän försäkring. Dessa ändringar trädde i kraft den 1 juli 2008. De nya reglerna innebär bland annat att Sjukskrivna som huvudregel blir utförsäkrade efter ett år. Detta medför att en redan utsatt grupp kan drabbas ännu hårdare. Syftet med den här undersökningen är att se hur långtidsSjukskrivna upplever den hjälp och vägledning de får och om de anser att de får den hjälp de behöver för att kunna gå vidare till en fungerande sysselsättning.

Sjukskrivning kan drabba alla människor och vägen tillbaka till sysselsättning ser olika ut beroende på sjukskrivningsorsak. Forskning visar att sjukskrivning kan leda till både positiva och negativa följder. Syftet med intervjustudien var att undersöka hur personer som medverkat i enheten Nystart, vilken hjälper långtidsSjukskrivna att slussas ut i arbetslivet, upplevt processen (från sjukskrivning till ny sysselsättning) samt vad medverkan i Nystart lett till. Studien bygger på fem halvöppna intervjuer som analyserats tematiskt. Ur resultatet framkom bl.a.

Enligt tidigare forskning har tidiga insatser och chefens agerande betydelse för ett framgångsrikt rehabiliteringsarbete av långtidsSjukskrivna. Enligt lag har arbetsgivare och chefer skyldighet att organisera en lämplig rehabiliteringsverksamhet, för att strukturera detta arbete uppförs därför dokument och handlingsplaner. Men hur arbetar chefer med det här i praktiken, vilken roll antar de och vilka föreställningar finns om Sjukskrivna medarbetare? Vilka hinder och möjligheter finns för att bedriva detta arbete? För att ta reda på detta utfördes en fallstudie där nio chefer deltog i semi-strukturerade intervjuer. Det framkommer att cheferna arbetar efter de processer som finns, dock med vissa undantag.

Studien, som var en enkätstudie, gällde 4300 anställda på Södra Älvsborgs Sjukhus och omfattade de 81 individer, främst kvinnor, som var långtidsSjukskrivna den 31 mars 2006. De 46 deltagande individerna hade en medelålder på 47 år. De var i genomsnitt Sjukskrivna 11 månader, i hälften av fallen p.g.a. psykiska eller stress-/psykosomatiska sjukdomar. Den övervägande delen av gruppen bestod av sjuksköterskor, sekreterare, undersköterskor och lokalvårdare.