Syftet med detta arbete Àr att jÀmföra hur svenska ungdomar som arbetar inom servicebranschen i Sverige respektive Danmark ser pÄ arbete. Vad driver vissa ungdomar att ta steget över till den danska arbetsmarknaden, medan andra vÀljer att stanna kvar i Sverige? Avsikten Àr att undersöka detta utifrÄn utbildningsbakgrund, kön, social klass, familjesituation och Älder för att se om det finns nÄgra samband mellan dessa faktorer och val av land att arbeta i. Vi har gjort en enkÀtundersökning bland svenska ungdomar som arbetar inom handel i Sverige respektive Danmark. De resultat vi har fÄtt fram visar att de frÀmsta motiven till att arbeta i Danmark för dessa ungdomar Àr en högre lön och en bÀttre arbetsmarknad i Danmark.

Bakgrund: Inom h?lso- och sjukv?rden ?r det vanligt att m?ta migranter och det finns ofta spr?kbarri?rer som f?rsv?rar kommunikationen. F?r att bryta denna spr?kbarri?r kan tolkar anv?ndas, men att anv?nda tolkar i v?rdm?tet kan ocks? ha konsekvenser. Syfte: Syftet ?r att belysa migranters och sjuksk?terskors erfarenheter av tolkanv?ndning. Metod: En litteratur?versikt har genomf?rts som baseras p? 10 vetenskapliga artiklar, varav 8 anv?nder sig av kvalitativ metodik och 2 anv?nder sig av kvantitativ metodik. Resultat: Resultatet sammanfattades i 3 huvudteman och 6 subteman; huvudtemat ?Informella tolkar? med subtema ?Familjemedlemmar och anh?riga som tolkar? och ?V?rdpersonal som tolkar?, huvudtemat ?Professionella tolkar? med subtema ?Anv?ndning av professionella tolkar i den kliniska v?rden?, ?Erfarenheter av tolkanv?ndning inom h?lso- och sjukv?rden?, ?Egenskaper hos tolken som p?verkar tolksituationen? och ?Tolkens professionella kompetens? samt huvudtemat ?Organisatoriska faktorer som p?verkar tolkanv?ndningen?. Resultatet visar hur olika faktorer p?verkar tolkanv?ndningen. Slutsats: Anv?ndningen av tolkar inom h?lso- och sjukv?rden kan ha olika konsekvenser beroende p? vilket typ av tolk som anv?nds.

Bakgrund: Injektionsbehandling med antispykotika ges som symtomlindrande behandling inom psykiatrin, b?de till de som lider av psykossjukdom eller f?r att minska sv?ngningarna mellan hypo-/hypermani och depression vid bipol?ritet. Patienter som ?r inskrivna i hemsjukv?rden BMSS, Boende Med S?rskild Service, f?r ofta dessa injektioner i sitt hem. M?nga patienter inom psykiatrin har en vana av att v?rdas inom slutenv?rden och har i m?nga fall utsatts f?r behandling mot sin vilja. Som sjuksk?terska inom psykiatrin ?r det viktigt att bem?ta dessa patienter med ett personcentrerat perspektiv. Syfte: Syftet med studien ?r att belysa hur patienter som ?r inskrivna i hemsjukv?rden BMSS upplever det att f? injektioner med psykofarmaka. Metod: Studien baseras p? semistrukturerade intervjuer med ?tta personer som ?r inskrivna i hemsjukv?rden BMSS.

VÄrt syfte med det hÀr examensarbetet har varit att studera matchning som fenomen och olika matchningsinsatsers effekter pÄ en arbetsmarknad i snabb förÀndring. Studien tar som utgÄngspunkt att det som kallas den andra maskinÄldern leder till att arbetsmarknaden förÀndras allt snabbare dÄ allt fler jobb automatiseras, robotiseras och digitaliseras pÄ ett sÀtt som tidigare förknippades med science-fiction. Vi har intervjuat sex personer som arbetar med vÀgledande arbetsuppgifter pÄ lite olika sÀtt inom tre olika verksamhetstyper, arbetsförmedling, jobbcoachning och studie- och yrkesvÀgledning, om deras syn pÄ matchning och matchningens roll. Studiens resultat visar att behovet av matchning förvÀntas öka i takt med att arbetsmarknaden förÀndras allt snabbare och gamla jobb försvinner. Ett av de tydligaste resultaten i studien Àr att respondenterna ser ett ökat behov av dimensionering, alltsÄ en anpassning av verksamheten utifrÄn samhÀllsbehoven, inom skolsektorn för att minska den missmatchning mellan arbetskraft och arbetsmarknad som uppstÄtt genom den allt större valfriheten som individualiseringsprocesser i vÀstvÀrlden inneburit.

Svalstedt, Tobias (2008): FrÄn militÀr till civil. OmstÀllningen för tolv yrkesofficerare efter nedlÀggningen av Dalregementet [From officer to civilian. The adaptation for twelve officers after the discontinuation of Dalregementet]D-uppsats 10 poÀng, fördjupningskurs i kulturgeografiHandledare: Gunnel ForsbergSprÄk: SvenskaKORTFATTAD SAMMANFATTNINGUndersökningen handlar om yrkesofficerare som lÀmnat Försvarsmakten i samband med nedlÀggningen av Dalregementet i Falun. Syftet Àr att ta reda pÄ hur officerarna lyckats anpassa sig till en civil arbetsmarknad och vilken betydelse synen pÄ officersyrket som manligt ideal haft för omstÀllningen, vilken betydelse militÀr grad och Älder haft samt vilken betydelse den nya inriktningen som Försvarsmakten tog pÄ 80-talet, NBO, haft. Metoden som anvÀnts Àr kvalitativa samtalsintervjuer med sammanlagt tolv officerare.

I denna studie har vi undersökt behovet och betydelsen av det professionella samtalet pÄ försÀkringskassan, samt om vÀgledning (med inriktning pÄ studier, yrke och framtid) Àr en viktig del vid rehabilitering av lÄngtidssjukskrivna. Vi anser att studie- och yrkesvÀgledare skulle kunna vara verksamma inom en rad olika arbetsomrÄden dÀr kommunikation och personliga möten Àr av avgörande betydelse. Vi inser att vi inte kan dra nÄgra generella slutsatser utifrÄn vÄr ringa undersökning, det vi dÀremot kan göra Àr att skönja mönster hur studie- och yrkesvÀgledning skulle kunna vara till nytta vid rehabilitering. UtifrÄn vÄr undersökning finner vi belÀgg för att det finns en framtida arbetsmarknad för studie- och yrkesvÀgledare inom försÀkringskassan och dÄ frÀmst inom rehabilitering..

Bakgrund: Tv?ngsv?rd enligt Lagen om psykiatrisk tv?ngsv?rd (LPT) inneb?r att v?rd kan ges utan patientens samtycke n?r det finns en allvarlig psykisk st?rning och behov av v?rd som patienten mots?tter sig. Sjuksk?terskans ansvar omfattar att uppr?tth?lla patientens r?ttss?kerhet och autonomi trots de tv?ngs?tg?rder som kan bli aktuella. Personcentrerad v?rd inneb?r att anpassa insatser efter patientens unika behov och f?ruts?ttningar, vilket ?r s?rskilt viktigt f?r att bevara patientens v?rdighet och skapa delaktighet ?ven under tv?ng.

Bakgrund: S?mre v?rdkvalitet, bristande omv?rdnadsinsatser och on?diga sjukhusinl?ggningar ?r konsekvenser av brister i samverkan f?r ?ldre personer med komplexa v?rd- och omsorgsbehov. F?r samh?llet inneb?r brister i samverkan felaktig f?rdelning av v?rdresurser och h?ga ekonomiska kostnader. H?lso- och sjukv?rd st?r inf?r stora utmaningar i att tillgodose v?rdbehovet hos den ?ldrande befolkningen d?r multisjuklighet ?kar och h?lso- och sjukv?rdsresurser minskar.

Bakgrund: Patienter som st?r p? v?ntelistan f?r en hj?rttransplantation befinner sig i en utmanande och unik situation d?r en transplantation ?r deras enda chans till ?verlevnad. Andra behandlingsalternativ har testats utan att ge bot. Den tid som patienterna tillbringar p? v?ntelistan upplevs ofta som betungande och har en p?taglig p?verkan p? livskvaliteten. Syfte: Att unders?ka patienters upplevelser av att v?nta p? en hj?rttransplantation. Metod: Denna litteratur?versikt inkluderar ?tta kvantitativa och kvalitativa studier som beskriver upplevelserna hos patienter som v?ntar p? en hj?rttransplantation.

VĂ„rt syfte med detta examensarbete Ă€r att undersöka om individen pĂ„verkas av samhĂ€llet och arbetsmarknaden i sina val av en högre utbildning och om sĂ„ Ă€r fallet hur denna pĂ„verkan yttrar sig. Åttiotalister pĂ„stĂ„s i undersökningar vara den första generationen som genom att vĂ€xa upp i det senmoderna samhĂ€llet ska ha utvecklat andra vĂ€rderingar gĂ€llande bla arbetsmarknad och studier. Detta ska innebĂ€ra att de Ă€r bĂ€ttre anpassade till spelreglerna pĂ„ dagens arbetsmarknad. DĂ€rför vill vi ocksĂ„ undersöka pĂ„ vilket sĂ€tt generationsskillnader kan yttra sig mellan Ă„ttiotalister och sextiotalister i deras val av att genomgĂ„ högskolestudier. VĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar Ă€r följande: vad driver individen till att vĂ€lja högre studier, hur har det senmoderna samhĂ€llet och arbetsmarknaden pĂ„verkat individens val att studera och pĂ„ vilket sĂ€tt syns det skillnader mellan sextiotalister och Ă„ttiotalister nĂ€r det gĂ€ller studier och arbetsmarknad.

Ungdomsarbetslösheten i Sverige Àr en av de högsta i Europa och det finns inga tecken pÄ att nivÄn Àr pÄ vÀg att vÀnda nedÄt. De arbetsmarknadspolitiska reformer som har genomförts kan kritiseras för bristande bidrag till en sÀnkt ungdomsarbetslöshet, exempelvis Àr det endast ett fÄtal av nystartsjobben som leder till fortsatt anstÀllning och den sÀnkta arbetsgivaravgiften för ungdomar medför stora dödviktskostnader. Nystartsjobben, den sÀnkta arbetsgivaravgiften för unga och jobbgarantin för ungdomar bör alla utvÀrderas vidare och genomgÄ förÀndringar. Danmark har en av EU:s lÀgsta ungdomsarbetslöshetssiffror och landets arbetsmarknadsmodell, den sÄ kallade flexicuritymodellen, har uppmÀrksammats internationellt. Modellen underlÀttar för en dynamisk arbetsmarknad och prÀglas av bland annat ett svagt lagligt anstÀllningsskydd.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur man med annan utbildning utöver hÀlsopedagogexamen möter den arbetsmarknad som vÀntar samt fÄ klarhet i hur hÀlsopedagogarbetet ser ut.VÄra frÄgestÀllningar Àr följande:1. Vilka utbildningar, kopplade till arbetsomrÄde, Àr meriterande utöver hÀlsopedagogutbildningen?2. Vad karaktÀriserar hÀlsopedagogarbetet?MetodStudien Àr en kvantitativ enkÀtstudie.

Att man ska leva och Àta hÀlsosamt för att hÄlla sig frisk och mÄ bra Àr de flesta mÀnniskor medvetna om. Trots detta har förekomsten av kostrelaterade vÀlfÀrdssjukdomar ökat de senaste Ären och fler och fler mÀnniskor drabbas av Àtstörningar av olika slag. Media pÄverkar samhÀllet att tro att dieter, snabb viktnedgÄng och bantning Àr hÀlsosamt samtidigt som kakor, godis och chips framstÀlls som nÄgot bra bra. MÄnga mÀnniskor börjar nu förstÄ att media inte alltid har rÀtt och intresset för att Àta sund och hÀlsosam mat har ökat i Sverige. Som kostrÄdgivare har man till uppgift att öka mÀnniskors förstÄelse för vad som Àr nyttig och hÀlsosam mat och ge dem rÄd kring deras kosthÄllning.

Sammanfattning Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka ifall nyexaminerade studie- och yrkesvÀgledare har större möjlighet till anstÀllning pÄ en arbetsförmedling i jÀmförelse med skola, dÄ vi tror att pÄ en arbetsförmedling finns fler tjÀnster tillgÀngliga för dem som har en studie- och yrkesvÀgledare examen i grunden. I denna studie undersöker vi möjligheter till anstÀllning i södra Sverige för nyexaminerade studie- och yrkesvÀgledare inom skola, eller arbetsförmedling. Vi har valt att begrÀnsa oss till studie- och yrkesvÀgledare som examinerades tidigast Är 2003. För att genomföra denna studie valde vi att anvÀnda oss utav kvalitativ metod, dÄ vi ansÄg detta vara den mest lÀmpliga metoden för vÄrt arbete. Totalt har vi utfört sju intervjuer, varav med fyra studie- och yrkesvÀgledare pÄ gymnasieskolor, samt tre med anstÀllning pÄ arbetsförmedlingar.

Uppsatsens syfte Ă€r att göra en historisk studie av arbetslösheten samt att göra en jĂ€mförelse mellan Norrbotten, Östergötland och övriga riket. Metoden som uppsatsen anvĂ€nder sig av Ă€r en litteraturstudie samt en kvantitativ jĂ€mförelse mellan de olika lĂ€nen. Den historiska bakgrunden i uppsatsen belyser hur arbetsförhĂ„llandena och statens roll har förĂ€ndrats frĂ„n krisen efter första vĂ€rldskriget till idag. Resultatet avhandlar hur arbetslösheten har förĂ€ndrats och tydliga skillnader ses mellan Norrbotten, Östergötland och övriga riket. I diskussionen försöker vi förklara dessa skillnader med hjĂ€lp av de olika typerna av arbetslöshet.