Syftet med studien Àr att undersöka vad som har studerats och uppmÀrksammas om metoden Att skriva sig till lÀsning samt undersöka lÀrares Äsikter och uppfattningar om metoden och hur de anvÀnder datorn i undervisningen. Samt hur pedagoger i spÀnningsfÀltet mellan lÀrare, elev och en specifik metod uppfattar perspektivförskjutningen frÄn lÀs-och skrivinlÀrning till skriv-och lÀsinlÀrning. Med studien synliggörs en beskrivning av metodens fördelar och nackdelar samt uppfattningar av metodens lÀmplighet för alla elever. Metoden som anvÀndes var kvalitativa intervjuer med lÀrare och en deltagande observation. Resultatet visade att lÀrarna var positiva till arbetssÀttet dÀr de anvÀnder datorn som verktyg i lÀs-och skrivinlÀrningen.

Studiens syfte var att undersöka handbollsspelares uppfattning om lagsammanhÄllning, motivation och mÄlsÀttning. Vidare undersöktes om elithandbollsspelare skildes Ät gÀllande uppfattningar om lagsammanhÄllning, motivation och mÄlsÀttning jÀmfört med icke elithandbollsspelare. Undersökningsdeltagarna var 83 mÀn (M = 20,33 Sd = 3,37) och spelar handboll pÄ elit- respektive icke elitnivÄ. Studien utfördes med hjÀlp av frÄgeformulÀr (Group Environment Questionnaire, Task and Ego Orientation in Sport Questionnaire och Goal Setting in Sport Questionnaire). Resultaten visade att handbollspelare uppskattar individens attraktion till gruppen som högst, att de Àr mer uppgiftsmotiverade Àn resultatmotiverade och frÀmst anvÀnde tÀvlingsmÄl.

AbstraktSyftet med denna studie var att undersöka uppfattningar hos lÀrare och pedagoger som arbetar i sÀrskild undervisningsgrupp om vad som Àr frÀmjande för lÀrandet för personer inom AutismspektrumtillstÄnd samt ta reda pÄ hur de arbetar i praktiken för att bemöta dessa elevers behov. Metoden som anvÀndes för datainsamling var intervjuer av fem respondenter tillhörandes yrkeskategorin specialpedagoger samt lÀrare. Resultatet visade att det Àr flera faktorer som Àr betydande för vad som Àr frÀmjande för lÀrandet för dessa individer. Faktorerna Àr inte uteslutande varandra utan hör pÄ ett eller annat sÀtt samman och Àr till stor del beroende av varandra. De faktorer som framkom var vikten av ett gott bemötande samt att pedagogen/lÀraren bör besitta förmÄgan till att vara lyhörd inför eleven.Det krÀvs en tydlighet gÀllande sÀttet att kommunicera samt att vara tydlig i hur bekrÀftelse och beröm ges.

Förskolans uppdrag Àr bland annat att skapa goda lÀrande miljöer och lÀrandetillfÀllen som Àr anpassade efter barns individuella behov. Syftet med denna studie var att undersöka vilka pedagogiska strategier förskollÀrare i förskolan anvÀnder för att inkludera de barn som anses vara inÄtvÀnda. De frÄgestÀllningar som lÄg till grund för denna studie var; Vilka strategier anvÀnder förskollÀrare i förskolan för att inkludera inÄtvÀnda barn? Vilka uppfattningar har yrkesverksamma förskollÀrare, vad gÀller stödbehovet hos inÄtvÀnda barn? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgestÀllningar valde jag att utföra intervjuer med fem yrkesverksamma förskollÀrare. Resultatet av denna studie visar att pedagogens förhÄllningssÀtt, bemötande, engagemang, tillrÀttalagd lÀrandemiljö och ett individualiserat arbetssÀtt Àr strategier som kan bidra till att de inÄtvÀnda barnen inkluderas i lÀrande och socialt samspel..

Syftet med vÄr studie var att undersöka lÀrares uppfattningar om elevers motivation i skolan ochlÀrarnas strategier för att stÀrka elevmotivationen. Studiens frÄgestÀllningar var hur uppfattarlÀrare begreppet motivation? Vilka faktorer pÄverkar enligt lÀrarna elevers motivation? Hurarbetar lÀrarna för att motivera eleverna? Metoden som tillÀmpades var en kvalitativ intervju mednio stycken lÀrare, som var strukturerad efter tre stycken teman: motivation, lÀrares roll förelevernas motivation och motivationsarbete. UtifrÄn frÄgestÀllningarna sammanfattas studienmed att motivation Àr ett svÄrdefinierat begrepp, som anses stÄ i relation till andra begrepp sÄsom vilja, drivkraft, intresse och glÀdje. Motivation Àr viktig för elever, eftersom det driver demframÄt i deras utveckling och stimulerar deras lÀrande.

Ungdomars sprÄkbruk Àr stÀndigt i opposition mot vuxenvÀrlden. Vuxna har i alla tider förfasat sig över ungdomars sprÄk och i dagens debatt finns uppfattningar om att bruket av grova skÀllsord, framförallt de av sexuell art, ökar bland ungdomar. Att undersöka ungdomars sprÄk, t.ex. skÀllsordsbruket, kan vara ett sÀtt att se nya normer och vÀrderingar vÀxa fram.Syftet med denna undersökning Àr att undersöka hur flickor pÄ gymnasiet uppfattar och anvÀnder skÀllsord för att jÀmföra hur deras bruk ser ut jÀmfört med det de upplever som vanligt bland ungdomar. Syftet har ocksÄ varit att undersöka om flersprÄkighet pÄverkar uppfattningar om och bruk av skÀllsord.

VÄrdcentralens ansvarsomrÄde inom hÀlso- och sjukvÄrden har vidgats alltmer och Àr för mÄnga den första kontakten med sjukvÄrden. Stora krav stÀlls pÄ att verksamheten fungerar effektivt och att patienterna fÄr en sÀker och trygg vÄrd. PÄ en specifik vÄrdcentral har ett utvecklingsprojekt inletts för att vidareutveckla arbetssÀttet för distriktssköterskorna /sjuksköterskorna. Syftet med denna studie Àr att beskriva distriktssköterskornas / sjuksköterskornas uppfattningar om sitt yrkesansvar före utvecklingsprojektets start. Studien Àr en fallstudie dÀr sex distriktssköterskor / sjuksköterskor som arbetar pÄ vÄrdcentralen intervjuades.

I den tidigare forskningen kan man se en tendens till ett negativt synsÀtt pÄ barn som Àr placerade i familjehem. BÄde Tideman (2005) och Vinnerljung (2006) lyfter problematiken med att pedagoger anser att barn som Àr placerade i familjehem ofta visar pÄ olika former av avvikande beteende sÄsom koncentrationssvÄrigheter och utÄtagerande. Min avsikt Àr dÀrför att jÀmföra mina intervjuresultat mot denna forskning för att se vilket synsÀtt som dominerar hos dagens pedagoger.Denna studie har sÄledes till syfte att undersöka vilka uppfattningar lÀrarna har kring elever som Àr placerade i familjehem. Det ligger Àven i mitt intresse att studera huruvida det ligger annorlunda förvÀntningar pÄ dessa barn jÀmfört med deras klasskamrater.Den metod som valts för undersökningen Àr en kvalitativ metod som baserar sig pÄ icke - strukturerade forskningsintervjuer samt litteraturstudier av tidigare forskning som Àr relevant för studien.Jag har valt att studera Àmnet ur ett fenomenologiskt perspektiv dÄ jag anser att det Àr den vetenskapsteoretiska utgÄngspunkt som ligger nÀrmast till hands för det resultat jag Àmnar fÄ ut av studien eftersom det ligger i studiens strÀvan att identifiera de uppfattningar och tolkningar som lÀrarna har.I resultatet visar sig tvÄ helt skilda synsÀtt pÄ barn som Àr placerade familjehem. Det som framkommit Àr ett synsÀtt som "stÀmplar" barnen som problembarn baserat pÄ deras familjehemsplacering.

Syfte: Syftet har varit att beskriva hur patienter uppfattar begreppet egenvÄrd samt deras uppfattningar gÀllande information om egenvÄrd.Metod: Empirisk studie med kvalitativ design. Strategiskt urval av Ätta patienter som genomgÄtt stamcellstransplantation. Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer.Resultat: Patienter uppfattar att egenvÄrd Àr att ta hand om sig sÄ att den egna fysiska samt psykiska hÀlsan frÀmjas, utan inblandning av sjukvÄrden. De flesta patienter uppfattade att informationen om egenvÄrd hade varit tillfredsstÀllande. Dock förekom svÄrigheter med att koppla ihop begreppet egenvÄrd med den information som givits om egenvÄrdande ÄtgÀrder.

Ledningen för försÀkringsbolaget i denna studie arbetar med att implementera ett nytt kommunikationskoncept som vi kallar ?socialt ansvarstagande?. Detta koncept ska förankras, bÄde externt ut mot kund samt internt hos personal. Men hur formas uppfattningar kring identiteten inom ett företag? Syftet för denna uppsats Àr att skapa förstÄelse för hur personalen pÄ försÀkringsbolaget uppfattar vad företaget stÄr för, och dess identitet/identiteter.

SAMMANFATTNINGSyfte: Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar Àldre vÄrdtagare pÄ vÄrdboende hade om kvalitet i samband med mÄltider med avseende pÄ aspekterna produkten, rummet och mötet.Metod: Studien Àr av deskriptiv design och bygger pÄ kvalitativa intervjuer. Urvalet var mÄlmedvetet och undersökningsgruppen bestod av nio Àldre vÄrdtagare pÄ vÄrdboenden. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ analysmetod.Resultat: I resultatet framkom att det var viktigt att maten smakade som förvÀntat, tillagades pÄ rÀtt sÀtt av kompetent kökspersonal samt var nylagad med ett aptitligt utseende. Viktigt var att fÄ vÀlja exempelvis portionsstorlek och dryck. MÄltidsmiljön skulle vara trivsam, ren och stressfri.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare i förskoleklasser uppfattar sitt uppdrag med att arbeta förebyggande för att begrÀnsa barns framtida lÀs- och skrivsvÄrigheter och frÀmja sprÄklig medvetenhet. Studiens frÄgestÀllningar behandlar bland annat vad lÀrare anser vara förebyggande arbete vad gÀller lÀsning och skrivning i förskoleklass samt uppfattningar kring tidig identifiering av barn i riskzon för eventuella lÀs- och skrivsvÄrigheter. I studien har en kvalitativ metod anvÀnts i form av intervjuer eftersom fokus ligger pÄ lÀrares uppfattningar kring det förebyggande arbetet vid eventuella lÀs- och skrivsvÄrigheter. UtifrÄn ett didaktiskt perspektiv har det av resultatet framgÄtt att lÀrare i förskoleklass arbetar pÄ olika vis för att förebygga lÀs- och skrivsvÄrigheter, eftersom de anvÀnder olika metoder. UtifrÄn resultaten gÄr det Àven att urskilja att samtliga lÀrare arbetar aktivt för att begrÀnsa framtida lÀs- och skrivsvÄrigheter..

Migrationsverket Àr den centrala utlÀnningsmyndigheten i Sverige. De ansvarar bland annat för visum för besök, tillstÄnd nÀr en person vill bosÀtta sig i Sverige och handlÀggande av asylÀrenden. Migrationsverket Àr uppdelat i fem verksamhetsomrÄden och Besök och bosÀttning Àr en av dessa. Medarbetarna inom detta verksamhetsomrÄde arbetar frÀmst med seriositetsintervjuer och förlÀngningar av uppehÄllstillstÄnd.Uppsatsen handlar om organisationsidentitet, som kan beskrivas som medarbetarnas uppfattningar, tankar och kÀnslor om den organisation de Àr medlemmar i. Vi utgÄr frÄn medarbetarnas perspektiv, och detta har sin grund i vÄrt syfte som handlar om att belysa och tolka organisationsidentiteten pÄ Migrationsverket.Vi anvÀnder en kvalitativ metod och genomför tio ostrukturerade djupintervjuer.

Sett till Livsmedelsverkets kostrekommendationer Àr intaget av lÀsk och andra söta livsmedel idag alldeles för högt bland Sveriges befolkning. Flera studier visar ett samband mellan intag av lÀsk sötad med socker och övervikt. Som gymnasieelev idag Àr det ingen svÄrighet att fÄ tag i lÀsk. PÄ mÄnga skolor sÀljs lÀsk i skolcaféterian och det finns ofta butiker i nÀrheten av skolorna som sÀljer lÀsk. Baserat pÄ detta valde vi att göra en undersökning om konsumtion av lÀsk bland gymnasieungdomar, var och varför de dricker lÀsk och deras uppfattningar om lÀsk, socker och hÀlsa.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka pedagogernas uppfattning om förekomsten av diagnoser i förskolan och vad pedagoger har för syn om att barn i förskoleÄldern har diagnoser, vÄra forskningsfrÄgor blev dÀrför följande, vilka diagnoser Àr vanliga i förskolan? Vilka uppfattningar har pedagogerna pÄ att barn i tidig Älder fÄr en diagnos? Hur arbetar pedagogerna med barn i behov av stöd och hur fungerar samarberbetet med förÀldrar till barn i behov av stöd? Metodisk ansats har varit kvalitativ och data har hÀmtats genom kvalitativa intervjuer med tio pedagoger i tvÄ olika kommuner. Det vi fÄtt fram Àr bland annat att alla vÄra informanter nÄgon gÄng under sin karriÀr stött pÄ barn i behov av stöd. Vi har Àven fÄtt en inblick i hur de bemöter dessa barn. För pedagogernas skull Àr en diagnos inte viktig, men den behövs för att sÀtta in de resurser som Àr viktiga i verksamheten för att barnet ska kunna utvecklas pÄ bÀsta möjliga sÀtt..