Introduktion: Tandhygienistbehandlingar kan upplevas som smÀrtsamma och det kan krÀvas lokalbedövning för att patienten ska fÄ en smÀrtfri och bra behandling. Alla individer har olika smÀrttrösklar och olika upplevelser av tandvÄrden som kan pÄverka valet av att fÄ bedövning eller ej.Syfte: Att beskriva patienters uppfattningar om lokalbedövning vid tandhygienistbehandlingar.FrÄgestÀllningar: 1. Vilka uppfattningar har patienter om lokalbedövning vid tandhygienistbehandling? 2. Varför vÀljer patienter lokalbedövning vid tandhygienistbehandling? 3.

Sekretessbelagd.

En förutsÀttning för att elever ska kunna tillÀgna sig kunskap Àr att de förstÄr det som lÀrarna sÀger. I denna studie har en grupp gymnasieelever fÄtt delge sina uppfattningar om sina lÀrares sÀtt att tala i undervisningen genom att besvara en enkÀt. Syftet har varit att undersöka elevernas uppfattningar om undervisningssprÄket, vilka eventuella skillnader som finns mellan olika lÀrares sprÄk och om lÀrarnas undervisningssprÄk pÄverkar elevernas studier.Studien visar att eleverna generellt Àr positiva till lÀrares sÀtt att tala, men att mÄnga av dem inte alltid förstÄr vad lÀrarna sÀger. Eleverna ger dÀrmed uttryck för att vara beroende av lÀrarnas undervisningssprÄk och menar att det pÄverkar deras motivation, lust att lyssna och i slutÀndan ocksÄ deras inlÀrning. .

Syftet med denna studie Àr att studera förskollÀrares och barnskötares uppfattningar kring lekens betydelse för barns lÀrande samt att jÀmföra om det framtrÀder nÄgra likheter eller skillnader i deras uppfattningar. Som metod i denna kvalitativa studie har intervjuer anvÀnts. Fyra förskollÀrare och fyra barnskötare har intervjuats. I resultatet framkom att leken och lÀrandet hör ihop och att dessa tvÄ begrepp uppfattas gÄ "hand i hand med varandra". Det var flera likheter Àn skillnader i förskollÀrares och barnskötares syn pÄ lekens betydelse för lÀrandet.

Barn och trygghet i förskolan ? en studie om förskollÀrares uppfattningar om trygghet hos smÄ barn i stora förskolegrupper.Syftet med undersökningen Àr att beskriva och synliggöra hur förskollÀrare resonerar kring smÄ barn och trygghet i stora barngrupper i förskolan. Det har skett kvalitativa intervjuer med fyra förskollÀrare pÄ tre olika förskolor som alla har haft grupper som överstigit tjugo barn och i Äldrarna ett till fem Är. Resultatet visar att barngruppens storlek har betydelse för de smÄ barnens kÀnsla av trygghet i förskolan och samarbetet med förÀldrarna Àr betydelsefullt nÀr det gÀller barnens trygghet i förskolan.Antal sidor: 28Children and their secureness at preschool ? a study of preschool teachers? opinions about small children?s sense of security in large preschool groups..

Bakgrund: Studien tar utgÄngspunkt i den nya kursplanen för matematik dÀr matematikens anvÀndning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare Àn i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer Àr en pÄgÄende problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport Àr att lyfta en bredare syn pÄ matematik och dÀrmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen Àr att framhÀva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i skolÄr tre uppfattar matematik.

Syftet med denna studie var att unders?ka hur elever upplever att de p?verkas socialt och kunskapsm?ssigt efter att varit placerade i en kommungemensam undervisningsgrupp under en l?ngre tid. Fr?gest?llningarna ?r hur tiden i den s?rskilda undervisningsgruppen p?verkat relationen till andra elever p? skolan samt om eleverna upplevde att det st?d de fick i den s?rskilda undervisningsgruppen var hj?lpsamt f?r l?randet. Genom att anv?nda fenomenografi som metodansats, utforskas elevernas uppfattningar.

Idag Ă€r debatten om lĂ€xor vanligt förekommande i sĂ„vĂ€l skolans sfĂ€r som i media och inom politiken. Dessa debatter kan ses som ett sĂ€tt att skapa en normalitet, och en strĂ€van efter att fĂ„ fler att ansluta sig till de olika parternas uttalade uppfattningar om lĂ€xans förekomst. Tillsammans med denna debatt utgör lĂ€roplanen nĂ„gra av de normer som skolans aktörer ska förhĂ„lla sig till gĂ€llande lĂ€xorna. Trots att lĂ€xan inte nĂ€mns i lĂ€roplanen sĂ„ lever lĂ€xan vidare och vi vĂ€ljer dĂ€rför att betrakta lĂ€xan som en norm, som följs av inte bara skolans aktörer och eleverna utan Ă€ven av förĂ€ldrar. Även fast lĂ€xan i huvudsak berör eleven anser vi att elevernas talan om lĂ€xor inte representeras i de debatter som förs, och vi undrar dĂ€rför; var Ă€r elevernas talan om lĂ€xor?Vi har dĂ€rför valt att anta ett elevperspektiv och anvĂ€nder oss av en diskursanalytisk ansats för att förmedla deras uppfattningar om lĂ€xor.

Nu ska vi ska ta klivet ut i v?r nya roll som specialpedagoger. Vi fr?gar oss vad det inneb?r att vara specialpedagog och vad som f?rv?ntas av oss i v?r nya roll. B?de tidigare forskning och Skolverket (Skolverket, 2024) visar p? en komplex och otydlig roll.

Bakgrund och problem: Börsnoterade fastighetsbolag i Sverige koncernredovisar idag enligtIFRS. Alla dessa bolag vÀrderar sitt fastighetsinnehav till verkligt vÀrde. Verkligt vÀrdeföranleder mÄnga berÀkningar och bedömningar vilket ger ett subjektivt vÀrde. För- ochnackdelar har diskuterats i flera Ärtionden och Äsikterna gÄr fortfarande isÀr.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och förstÄ attityden till och uppfattningar omverkligt vÀrde och ta reda pÄ om det skiljer sig mellan fastighetsbolag, revisorer ochakademiker.AvgrÀnsningar: VÄr studie Àr inriktad pÄ den svenska marknaden och fastighetsbolag somkoncernredovisar enligt IAS 40. Vi har valt tvÄ fastighetsbolag med huvudkontor i Göteborgvilket gör det enklare för oss att trÀffa respondenter.

Högskolan iJönköpingHögskolan förlĂ€rande och kommunikationD-uppatsLĂ€rande 91-120 hp.AbstractAnna Jakobsson & Catarina MarkusLĂ€ra genom portfolio ? men vad?? En kvalitativ studie om nĂ„gra elevers lĂ€rande med portfolio som redskap och metodÅr: 2008 Antal sidor: 47I föreliggande studie Ă€r huvudsyftet att utveckla kunskap om elevers och pedagogers kvalitativt skilda uppfattningar av vilket lĂ€rande som elever utvecklar genom arbete med portfolio. I ett vidare syfte jĂ€mförs skillnader och likheter av uppfattningar.Bakgrunden sammanfattar kort vad portfolio kan innebĂ€ra. Forskning kring reflektion, metakognition, vĂ€rdering och bedömning kopplas som centrala element till portfolioarbetet.Studiens teoretiska utgĂ„ngspunkt Ă€r den fenomenografiska forskningsansatsen och som metod har anvĂ€nts en halvstrukturerad intervjuform. Undersökningsgruppen innefattar nio elever i Ă„r 5- 6, samt fem pedagoger.Resultatet visar pĂ„ kvalitativa skillnader i uppfattningar av vilket lĂ€rande som utvecklas hos elever genom portfolioarbete.

Syftet med studien var att beskriva verksamma förskollÀrares uppfattningar om reflektion i den pedagogiska verksamheten. Reflektion framhÄlls i uppsatsen som en möjlighet till ett riktat och strukturerat fokus och tÀnkande gentemot lÀrande. Den pedagogiska dokumentationen benÀmns som ett gemensamt reflektionsunderlag för att synliggöra, problematisera och kritiskt granska den pedagogiska verksamheten och diskurser i riktning mot barns utveckling och lÀrande. Studien baserades pÄ kvalitativa intervjuer dÀr fem förskollÀrares uppfattningar om reflektion beskrevs utifrÄn tre forskningsfrÄgor. Resultatet visar en allmÀn uppfattning av reflektionen dÀr ett fördjupat lÀrande och kritiskt reflekterande förhÄllningssÀtt kan möjliggöras, men som i dagslÀget befinner sig pÄ en alltför ytlig nivÄ.

Bakgrunden till denna undersökning Ă€r att uttal Ă€r en viktig del av sprĂ„ket att behĂ€rska, samtidigt som det finns indikationer pĂ„ att uttalsundervisningen inom Svenska för invandrare (SFI) Ă€r eftersatt. ÄndĂ„ uppnĂ„r elever inom SFI ett förstĂ„eligt uttal och dĂ€rför antogs att de anvĂ€nder sig av sjĂ€lvstudier i uttal och skulle ha uppfattningar om hur de lĂ€rt sig uttal. Syftet med denna undersökning var att beskriva och analysera nĂ„gra SFI-elevers uppfattningar av metoder för att lĂ€ra svenskt uttal, för att ur detta dra slutsatser av didaktisk betydelse för uttalsundervisning inom SFI. Detta undersöktes genom tre forskningsfrĂ„gor kring metoder som eleverna uppfattar har hjĂ€lpt dem att lĂ€ra svenskt uttal. Kvalitativa intervjuer med fyra SFI-elever som har gott uttal genomfördes pĂ„ deras egen skola.

I detta arbete presenteras faktorer som uppfattas som kÀnnetecken för bra matematikundervisning. Syftet Àr att fÄ kunskap om vilka uppfattningar elever och lÀrare har om vad som kÀnnetecknar bra matematikundervisning pÄ en skola som Àr i slutskedet av ett matematikprojekt. Syftet Àr ocksÄ att fÄ kunskap om det finns skillnader i vad elever i de tidiga skolÄren och deras lÀrare anser kÀnnetecknar bra matematikundervisning. Studien Àr uppdelad i tvÄ delar, dels en enkÀtundersökningbland elever, en kvantitativ studie med sÄ kallade attitydfrÄgor, dels intervjuer med lÀrare utformade som en kvalitativ studie, med öppna frÄgor. Studien genomfördes med elever i Ärskurs 2 och Ärskurs 5 och deras matematiklÀrare.

En förutsÀttning för att elever ska kunna tillÀgna sig kunskap Àr att de förstÄr det som lÀrarna sÀger. I denna studie har en grupp gymnasieelever fÄtt delge sina uppfattningar om sina lÀrares sÀtt att tala i undervisningen genom att besvara en enkÀt. Syftet har varit att undersöka elevernas uppfattningar om undervisningssprÄket, vilka eventuella skillnader som finns mellan olika lÀrares sprÄk och om lÀrarnas undervisningssprÄk pÄverkar elevernas studier.Studien visar att eleverna generellt Àr positiva till lÀrares sÀtt att tala, men att mÄnga av dem inte alltid förstÄr vad lÀrarna sÀger. Eleverna ger dÀrmed uttryck för att vara beroende av lÀrarnas undervisningssprÄk och menar att det pÄverkar deras motivation, lust att lyssna och i slutÀndan ocksÄ deras inlÀrning. .