Syftet med undersökningen är att skapa större kunskap om hur musiksamlingar kan se ut på förskolor i Skåne samt vilken uppfattning det finns om musik hos förskollärarna. Med syftet som bakgrund söks det svar på följande problempreciseringar:? Hur ser musiksamlingarna ut på förskolorna?? Vilken uppfattning har lärare om musiken i förskolan och vilka mål har de?Datainsamlingen skedde genom intervjuer med tre förskollärare och en barnskötare samt observationer av lärarnas barngrupper i åldern 3-6 år.Resultatet visar på tre olika typer av musiksamlingar: a/ fokus på sång, b/ fokus på rörelse och c/ musiksamling med varierat innehåll. Resultatet visar också att förskollärarna och barnskötaren betonar musikens instrumentala värden,(utomkonstnärliga vinster) som exempelvis personlig utveckling, språkstimulering, motorisk utveckling framför intrisikala värden, (musikens egenvärden) som exempelvis att ha kunskap om konstartens historia samt förståelse för dess stilar och tekniker..

Arbetets art: Examensarbete 15 högskolepoäng i Barn Unga Samhälle Sidantal: 38 Titel: Dockor eller bilar, Barns resonemang om lek ur ett genusperspektiv Författare: Lina Nilsson och Maida Pilipovic Handledare: Lotta Bergman Datum: 2009-04-27 Syftet: Syftet är att ta reda på hur flickor och pojkar resonerar om lek. Metod: I undersökning har vi utgått ifrån en kvalitativ metod som baseras på intervjuer och observationer som stöder till intervjuerna Resultat: Vår uppfattning om vad barn har för resonemang om lek stämde bra överens med vad många filosofer och forskare tycker. Slutsatser som vi kan dra utifrån vår undersökning är att både flickor och pojkar uttrycker att lek är något som är roligt och glädjefullt. Barnen har en klar uppfattning om vad som är ?flickigt? och vad som är ?pojkigt? och normerna i barnens omgivning präglar deras resonemang på vad flickor och pojkar bör leka. Diskussion: I det stora hela fungerade vårt arbete bra och vi känner oss nöjda med resultatet. Nyckelord: Lek, Genus och Barns resonemang.

Syftet med studien var att undersöka elevers uppfattning kring subtraktion och varför de uppfattar subtraktion som svårt. Detta utifrån vår egen erfarenhet att elever uppfattar subtraktion svårt vilket vi också fann stöd för i litteraturen. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med elever i årskurs två och fyra där samma matematiska uppgifter gavs, både muntligt i en kontext och skriftligt med symboler.Resultatet bekräftade vår uppfattning att elever tycker att subtraktion är svårt. Det visade också tydligt att de muntliga uppgifterna var betydligt enklare för eleverna att lösa än de skriftliga. Baserat på resultatet i denna studie och med stöd i litteraturen påstår vi att för en framgångsrik subtraktionsinlärning bör undervisningen utgå från elevers verklighet och tidigare erfarenhet och gå hand i hand med additionsinlärning.

Uppsatsens syfte är att undersöka medias påverkan på tio gymnasisters uppfattning om svininfluensan. De frågor som jag har valt att använda mig för att uppnå syftet är hur media kan påverka elevernas synsätt på svininfluensan och på vilka sätt kan eleverna uppfatta svininfluensan. För att kunna förstå hur media påverkar sin publik och hur publiken uppfattar en händelse har jag använt mig av teorin om sociala representationer. Media är en betydande faktor för skapandet av sociala representationer hos individen när det gäller hur en individ ska ta ställning till en händelse. Genom kvalitativa intervjuer har jag undersökt hur tio gymnasieelever uppfattar svininfluensan.

Sammanfattning Syftet med detta examensarbete är att undersöka ifall nyexaminerade studie- och yrkesvägledare har större möjlighet till anställning på en arbetsförmedling i jämförelse med skola, då vi tror att på en arbetsförmedling finns fler tjänster tillgängliga för dem som har en studie- och yrkesvägledare examen i grunden. I denna studie undersöker vi möjligheter till anställning i södra Sverige för nyexaminerade studie- och yrkesvägledare inom skola, eller arbetsförmedling. Vi har valt att begränsa oss till studie- och yrkesvägledare som examinerades tidigast år 2003. För att genomföra denna studie valde vi att använda oss utav kvalitativ metod, då vi ansåg detta vara den mest lämpliga metoden för vårt arbete. Totalt har vi utfört sju intervjuer, varav med fyra studie- och yrkesvägledare på gymnasieskolor, samt tre med anställning på arbetsförmedlingar.

Syftet med denna uppsats är att belysa värdeladdning och användbarhet hos nio ord för det kvinnliga könsorganet. De ord som behandlas är vagina, fitta, snippa, muff, mutta, sköte, vulva, mus och springa. Uppsatsens grundläggande hypotes är att samtliga nio ord är värdeladdade och att inga ord är neutrala i den bemärkelsen att de kan användas oproblematiskt i uppsatsinformanternas vardag.En enkät som berör igenkänning och användning av orden, uppfattning om dem, samt de¬ras eventuella positiva eller negativa klang har besvarats av 75 kvinnliga gymnasieelever på estetiska programmets tredje år. 23 informanter är från en skola i Stockholmsregionen medan 52 informanter är från en skola i Skåne.Undersökningens resultat analyseras och förklaras med stöd av Laclau & Mouffes diskursteori, Sapir & Whorfs hypotes om språkets inverkan på vår uppfattning av omvärlden, Hirdmans genusteori samt tidigare forskning som är relevant för uppsatsämnet.Uppsatsens resultat visar att hypotesen verifieras..

Sammanfattning Syfte med arbetet har varit att ta reda på förskolepedagogers syn på och uppfattning om matematik i förskolan, det vill säga vad pedagogerna anser vara matematik för förskolebarn. För att få svar på våra frågor använde vi oss av en enkät som vi delade ut till sammanlagt 25 förskolepedagoger på två förskolor. Genom studien kom vi fram till att det finns två former av matematiska uppfattningar hos pedagogerna; matematik som en samling begrepp (jämförelse, storlek mm) samt matematik som en del av barns vardag. Vi kom även fram till att pedagogerna i vår undersökning anser att matematiken är mest skolförberedande men också en del av vardagen och därför ska den presenteras som ett roligt ämne för förskolebarn. Undersökningen visade att de flesta pedagoger som hade gått någon form av utbildning/fortbildning inriktat mot matematik hade fått inspiration och ett ökat medvetande om arbetet med matematik i förskolan.

Enligt Lpfö-98 skall man på förskolan arbeta med att barnen utvecklar sin förmåga att upptäcka och använda matematik i meningsfulla sammanhang. Jag tror att en förutsättning för en lyckad förskoleverksamhet är att man har föräldrarnas stöd och intresse i de aktiviteter som förekommer och har därför genom enkäter undersökt hur föräldrar uppfattar matematik i förskolan, viken inställning de har, samt deras eventuella tankar om utformningen. Detta har jämförts med den aktuella förskolans tankar om matematisk verksamhet, som jag tagit del av via intervjuer.Ofta uppfattas matematik på förskolan som positiv så länge den sker under lekfulla former, men samtidigt är det många andra arbetsområden som prioriteras högre bland förskoleföräldrarna. Det finns även föräldragrupper som menar att matematik hör till skolan och att tiden på förskolan bör användas till annat.Föräldrar har viss uppfattning om hur och vilken matematik som ska förekomma på förskolan. Ofta anser de att den ska lekas fram och att den kan ingå i barnens spontana lek, rim, ramsor, rörelse och andra aktiviteter..

Detta examensarbete berör pedagogers uppfattningar om inkluderande arbetssätt i svensk grundskola. Målet med undersökningen är att öka kunskapen om faktorer som bidrar till en inkluderande skola och en skola för alla. Syftet med arbetet är att undersöka vilka arbetssätt specialpedagoger använder för att omsätta teorierna bakom inkludering till praktik samt hur specialpedagogiska insatser organiseras inom grundskolan för att förbättra möjligheterna för elever i behov av särskilt stöd. I litteraturgenomgången belyses tidigare forskning med fokus på en skola för alla, normalitet, avvikelse, differentiering, integrering, integration, segregering, inkludering, inklusion och exkludering. En historisk tillbakablick över svensk skola ges med inriktning på elever i behov av särskilt stöd och specialundervisning.

Syfte: Syftet med studien är att studera hur ledare jobbar för att åstadkomma ett kundorienterat klimat på en arbetsplats med ett provisionsbaserat lönesystem.Metod: En kvalitativ metod har använts i den här studien. Semi-strukturerade intervjuer gav oss det empiriska underlaget som analyserades med hjälp av den systematiska, strukturerade och abduktiva metoden Well-grounded theory. Resultatet presenteras i empirin med hjälp av mönster som upptäckts.Resultat & slutsats: Vi har överlag kommit fram till att praktiken i stora drag stämmer överens med teorin. De intervjuade ledarna har en överensstämmande uppfattning om kundorienteringens innebörd, men har vissa skiljaktigheter i bland annat deras syn på provisionens inverkan. Ledarens roll ansågs även i praktiken vara avgörande för att de anställda ska vara kundorienterade.Förslag till fortsatt forskning: Studien har utförts med inriktning på enbart fastighetsmäklarbranschen.

Bakgrund: I Sverige f?ljs barns h?lsa av barnh?lsov?rden och elevh?lsan, arenor d?r distriktssk?terskor ?r verksamma. Distriktssk?terskor arbetar f?r att fr?mja folkh?lsa i livets alla faser och skall verka f?r god och j?mlik v?rd. Personcentrerad v?rd ?r ett arbetss?tt f?r att inkludera patienter, ?ven barn.

Palliativ vård i livets slutskede omfattar vården av vårdtagare med obotbar, symtomgivande sjukdom. Palliativ vård inkluderar all omvårdnad så att inte vårdtagarna lider den sista tiden av sin aliv. Som vårdgivare i den palliativa vården måste det finnas ett starkt engagemang och lyhördhet för vårdtagaren. Enligt vårdtagarna är en av de allra viktigaste egenskaperna hos vårdgivaren att kunna lyssna. Upplevelsen av att någon bryr sig om vårdtagarna betyder mycket.

En stor del (uppskattningsvis 30%) av primärvårdens patienter lider av psykisk ohälsa. Genom införandet av Rehabgarantin garanteras personer med ångest och depression evidensbaserad samtalsbehandling bland annat i form av kognitiv beteendeterapi. En enkätundersökning visar att behandlare inom primärvården i Jämtland ger en behandling som influeras av andra terapeutiska inriktningar tillsammans med KBT och att de anser att KBT i sig är en alltför begränsad metod för att möta behoven hos primärvårdens patienter. Enkätundersökning visar också att man anser att rehabgarantin främjar samsyn och teamarbete samt att den höjer statusen för samtalsbehandling i jämförelse med andra behandlingsmetoder. När det gäller kostnadseffektivitet ser man både fördelar och nackdelar för patienter och verksamheten.

Finck, Louise (2005). Elevers ansvar och inflytande. En undersökning om elever och lärares uppfattning om elevers ansvar och inflytande i utbildningen. Pupils? responsibility and influence.

Vårt syfte med den här uppsatsen var att undersöka hur pojkars och flickors lek på förskolegårdar kan se ut. Vi ville ta reda på med vem, med vad och var barnen leker, samt vilka typer av lekar som dominerar utifrån ett genusperspektiv. Undersökningen genomfördes med åtta pojkar och åtta flickor i fem- till sexårsåldern från två olika förskolor. Dessa barn intervjuades enskilt och observerades därefter under sin lek på förskolegården. I resultaten har vi sett att det finns skillnader mellan pojkars och flickors lek utomhus.