Thesis in project management, D-level by Chris Baldebo & Anders Persson spring semester2011. Tutor: Lennart Ljung. ?Project Manager's Psychosocial Work Environment in thePublic Sector ? A Qualitative Study in the VĂ€rmland County Council?.The purpose of this study is to examine how project managers in the public sector perceivetheir psychosocial work environment in a public organization. Therefore we have formulateda hypothesis based on the assumption that there exist differences in how project managersperceive their psychosocial work environment, depending on whether they work in public orprivate sector.Based on the objective, one research question has been formulated: How do projectmanagers active in the Pegasus program experience their psychosocial work environment? Tobe able to say something characteristic about the project managers psychosocial workenvironment our approach has been to interview five project managers.

Syfte: Vi vill undersöka hur tjejer i tvÄ olika Äldersgrupper och olika sociala sammanhang upplever och ser pÄ identitet. I enlighet med det socialkonstruktivistiska synsÀttet granskar vi hur identitet konstrueras i den sociala interaktionen. Med ett socialkonstruktivistiskt perspektiv studerar och analyserar vi omgivningens pÄverkan och dess betydelse för tjejernas identitetsarbete.FrÄgestÀllningar: ? Hur beskriver tjejer sin identitet? ? Vilka aktörer anser tjejer vara viktiga för identitetsskapandet och pÄ vilket sÀtt Àr de viktiga? ? Vilka faktorer pÄverkar tjejer i deras identitetsskapande och pÄ vilket sÀtt har dessa faktorer pÄverkat dem?Metod: Uppsatsen har en kvalitativ ansats och en hermeneutisk ? fenomenologisk förstÄelsegrund. Teorierna vi valde att ha som utgÄngspunkt i studien var; socialkonstruktivism, symbolisk interaktionism, Goffmans mikroperspektiv samt Eriksons psykosociala identitetsteori.

Föreliggande studie syftar till att undersöka vilka upplevelser nĂ„gra av de personer som brukar personligt ombud har av verksamheten. Syftet Ă€r att ta reda pĂ„ vad de anser fungerar bra och var det finns utrymme för förbĂ€ttring.UtifrĂ„n detta syfte Ă€r studiens frĂ„gestĂ€llningar:Vilken betydelse har personligt ombud för ett mindre antal brukare? Hur upplevs det personliga ombudets bemötande av dessa brukare? Hur upplever dessa personer ombudsverksamheten i förhĂ„llande till socialtjĂ€nst och psykiatri vad gĂ€ller bemötande och tillgĂ€nglighet?Kvalitativ forskningsintervju har anvĂ€nds för att samla in data. Åtta brukare har intervjuats utifrĂ„n en intervjuguide. Svaren har bearbetats och analyserats med hjĂ€lp av den analysmetod som beskrivs av Miles och Huberman.

I flera studier beskrivs hur traumatiska barndomsupplevelser och försummelse har samband med psykosocial hÀlsa/ohÀlsa i vuxen Älder. Studier visar Àven hur personlighet (temperament och karaktÀr) har samband med utvecklande av psykiska problem. I denna studie undersöks dessa faktorer tillsammans, dvs hur förekomsten av problematiska barndomsupplevelser tillsammans med temperamentsfaktorer i personligheten kan predicera olika aspekter av psykosocial hÀlsa/ohÀlsa sÄsom mognad, depression, Ängest, social integration samt anknytning. Studien genomfördes i en studentpopulation (n = 228; 31 % mÀn) dÀr studenterna besvarade enkÀt inkluderade: CTQ BF som mÀter barndomsupplevelser, personlighetstestet TCI. Vidare inkluderades SS13 som mÀter social integration och anknytning samt HAD som mÀter Ängest och depression.

Stroke Àr ett samlingsnamn för hjÀrninfarkt, hjÀrnblödning och subarachnoidalblödning och Àr en av de vanligaste orsakerna till funktionsnedsÀttning internationellt sett. Insjuknandet i stroke Àr en plötslig hÀndelse som för med sig stora konsekvenser. Den drabbar individen bÄde fysiskt, psykiskt men Àven det sociala livet förÀndras. Livskvalitet Àr ett begrepp som beskriver individens upplevelser av sin livssituation. Att drabbas av en stroke har visat sig pÄverka kÀnslan av livskvalitet.

Inom ett grossistföretag i dagligvaruhandeln finns tvÄ grupper av arbetstagare som Àr utsatta för speciella risker och krav. Det gÀller rangerare som lastar bilarna nattetid och chaufförer som kör lÄnga arbetspass dagtid.Syftet med detta arbete var att utvÀrdera data frÄn hÀlsoundersökning av ovanstÄende personalgrupper genom att beskriva dessa pÄ gruppnivÄ och dÄ Àven se om nÄgot/nÄgra symptom var mer frekvent förekommande i nÄgon av grupperna. UtvÀrderingen gjordes ocksÄ för att se om företagshÀlsovÄrden och/eller företaget kunde göra nÄgot mer för att förbÀttra hÀlsan i grupperna.UtvÀrderingen gjordes av enkÀt ?Arbetsliv och hÀlsa? och undersökning/provtagning av sköterska. Den undersökta gruppen bestod av 23 chaufförer och 11 rangerare.I stort sett alla var positiva till undersökningen och sÄg det som en förmÄn att fÄ vara med.

Ungdomar pÄ hem för VÄrd eller Boende (HVB-hem) har ofta problematiskt beteende och Àr i behov av skydd, sÀkerhet och grÀnssÀttning. HVB-hem förvÀntas utifrÄn lagstiftning bereda ungdomar vÄrd och behandling för att motverka en ogynnsam utveckling. Inspektionen för vÄrd och omsorg (IVO) ansvarar för tillsynen över verksamheterna. Syftet med föreliggande studie var att intervjua personal pÄ HVB-hem och tillsynsmyndigheten IVO för att undersöka deras uppfattning om hur vÄrd och behandling pÄ HVB-hem bör bedrivas. Vidare syftade studien till att urskilja huruvida lagstiftningen kan tolkas pÄ olika sÀtt och vilka konsekvenser detta fÄr för vÄrden och behandlingen för ungdomar avseende deras behov av gynnsam psykosocial utveckling.

Bröstcancer Àr den vanligaste formen av cancer hos kvinnor. Varje Är upptÀcks cirka 7000 nya fall av bröstcancer i Sverige. Syftet med denna studie var att beskriva hur kvinnor med bröstcancer upplever ett vÄrdande stöd frÄn sjuksköterskan under sin sjukdomstid. Studien har knutit an till Joyce Travelbee, Katie Eriksson, Johan Cullbergs kristeori samt de vÄrdvetenskapliga begreppen lidande, vÄrdlidande, sjukdomslidande och vÄrdrelation. En litteraturstudie med kvalitativ ansats har gjorts och litteratursökningen följde Polit, Beck och Hunglers flödesschema.

The purpose of this study is to increase an understanding of what prevents the mandatory reporting law, based on the preschool staff's approach to mandatory reporting law about child abuse and neglect to social services, and how these barriers affect their decision to report. The study will also understand what preschool staff experience facilitates the mandatory reporting process and what can be done to improve the process even more. The questions of the study were based on the purpose of the study and have been formulated in two questions:What prevents the mandatory reporting law requirements for preschool staff and how can these barriers be removed? What facilitates for preschool staff to be confident in the decision to report child abuse and neglect, to social services?The study used qualitative semi-structured interviews with five people working at the preschool, including two preschool teachers and three childcare workers. An interview guide was designed as a help to answer the questions about what the barriers are and what it is that makes it easier for the preschool staff, regarding the decision to report cases of child abuse and neglect to social services.The results, based on the five interviews , shows preschool staff's thoughts of the knowledge on the mandatory reporting law, the mandatory reporting process, their perspective of the mandatory reporting law and the uncertainty surrounding the mandatory reporting law.The study's analysis consists of the results that have been analyzed using the theory of social representations, in which the analysis shows an understanding of how the preschool staff act and think about the mandatory reporting law requirements based on their everyday knowledge.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka hinder som finns i företaget X för att hantera och minska den upplevda stressnivÄn.Undersökningsföretaget Àr ett medelstort företag som ingÄr i en större koncern. De har under flera Är genomfört medarbetarundersökningar och sett att den upplevda stressen ökat bland de anstÀllda. I dagens samhÀlle stÀlls allt högre krav pÄ den enskilda individen samtidigt som möjligheterna ökar. Ansvaret för hÀlsa och prestation vilar pÄ individen och vi finner det intressant att undersöka om organisationens hantering av den upplevda stressnivÄn pÄverkas av detta. Enligt tidigare forskning finns det omrÄden pÄ organisationsnivÄ som orsakar stress och som inte kan lösas av den enskilde individen.

Bakgrund: UngefÀr en miljon mÀnniskor mister sitt liv av suicid Ärligen i hela vÀrlden. Det finns psykosociala, kliniska och biologiska faktorer bakom suicidala handlingar. Huruvida suicid utvecklas belyses i en suicidal process. VÄrden efter ett misslyckat suicidförsök upplevs oftast obehagligt och kÀnsloladdat för suicidnÀra individen. MÄlen med vÄrden Àr bland annat att frÀmja patientsÀkerheten.

Constraint-Induced Aphasia Therapy (CIAT) Àr en gruppbehandling för personer med afasi. Tidigare forskning kring CIAT har ansetts otillrÀcklig gÀllande dess lÄngsiktiga effekt, dess effekt vid lindrig afasi och dess effekt pÄ kommunikativ delaktighet. Föreliggande studie Àr en multipel fallstudie som syftar till att undersöka CIAT:s kort- och lÄngsiktiga effekt pÄ sprÄk och kommunikation vid lindrig afasi. Fyra personer med kronisk afasi deltog i CIAT under tvÄ veckor. SprÄkfunktioner och funktionell kommunikation bedömdes före behandling (T1), efter behandling (T2) och vid uppföljning efter 3 mÄnader (T3). Bedömningarna kompletterades av intervjuer med deltagarna och deras nÀrstÄende. Vid T2 visade samtliga behandlingsdeltagare övervÀgande förbÀttrade sprÄkliga funktioner. Vidare skattade 4/4 deltagare och samtliga nÀrstÄende en förbÀttring av funktionell kommunikation. Vid T3 var förbÀttringen övervÀgande stabil.

Stress har funnits förekomma i lÀraryrket. Stress kan samvariera med konflikter i den psykosociala arbetsmiljön. Studiens syfte var dÀrför att undersöka om konflikthanteringsstilar hade nÄgot samband med upplevelsen av stress. Ett annat syfte var att undersöka vilken konflikthanteringsstil som var mest och minst förekommande, samt att belysa universitetslÀrares upplevda stressnivÄ. Ytterligare syfte var att undersöka om stress och konflikthanteringsstilar hade nÄgot samband med kön och Älder.

Palliativ omvÄrdnad innebÀr ofta en komplex situation dÀr fysiska, psykosociala, andliga och existentiella behov stÄr i fokus. Genom att utgÄ ifrÄn ett holistiskt perspektiv, dÀr alla dimensioner kan tillgodoses kan smÀrta och lidande hos personer i livets slutskede lindras. Syftet med denna studie var att beskriva personers upplevelse av smÀrta utifrÄn ett holistiskt perspektiv vid palliativ vÄrd. Studien baseras pÄ semistrukturerade intervjuer av sex personer med palliativ diagnos. Intervjuerna analyserades med kvalitativ latent innehÄllsanalys och resulterade i ett övergripande tema; En pendling mellan inre styrka och kontroll till ovisshet och utsatthet med kategorierna; BehÄlla kontroll i sitt liv, kÀnna förtröstan och acceptans, fÄ stöd och kÀnna tillit till andra, bli förÀndrad och förlora kontroll, kÀnna sig utelÀmnad av andra och rÀdslan för den outhÀrdliga smÀrtan.

I Sverige upplever dagligen över 1,5 miljoner sysselsatta, sitt arbete som ergonomiskt pÄfrestande. Inom storhushÄllsbranschen förekommer mÄnga av de vanligaste arbetsmiljöproblemen som t.ex. buller, tunga lyft, dÄliga arbetsstÀllningar, bristande ventilation, hala golv, kemiska hÀlsorisker och farliga maskiner. Arbetet i storhushÄll Àr ofta fysiskt tungt utan att hÀnsyn tas till att flertalet arbetstagare Àr kvinnor. Till följd av detta Àr belastningsskador vanligt förekommande i branschen.