Inom sjukvården ställs sjuksköterskor inför situationer där vård i livets slutskede krävs. Som sjuksköterska är en av de svåraste uppgifterna i yrket att möta döende patienter och deras närstående. Syftet med litteraturstudien är att undersöka allmänsjuksköterskans erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede, utanför specialiserade palliativa vårdenheter som till exempel hospice. Resultatet delas in i sju kategorier: Sjuksköterskors känslor i mötet med palliativ vård, Tidsbrist och stress, Resurser för att hantera påfrestande situationer, Vikten av erfarenhet, Betydelsen av kommunikation, Anhörigas roll i vården samt Positiva erfarenheter av vård i livets slutskede som speglar sjuksköterskors upplevelser. Denna litteraturstudie visar att det är komplext att vårda patienter i livets slut men med stöd och erfarenhet kan de negativa upplevelserna vändas till en personlig utveckling i yrkesprofessionen för allmänsjuksköterskan..

Syfte och fr?gest?llningar: Syftet med studien var att unders?ka hur personer med egen erfarenhet av indirekt eller direkt sj?lvskadebeteende som engagerar sig inom frivillighetsorganisationer kan anv?nda sina erfarenheter i syfte att hj?lpa andra med liknande erfarenheter. Syftet var ocks? att unders?ka hur ?verg?ngen fr?n att vara hj?lps?kande till att tr?da in i en mer hj?lpande roll har sett ut. Fr?gest?llningarna har fokuserat p? att unders?ka hur intervjupersonerna beskriver och f?rst?r ?verg?ngen fr?n att ha varit hj?lps?kande till att engagera sig och vilka sv?righeter och utmaningar de beskriver i samband med den nya rollen, vilka funktioner de beskriver att engagemanget fyller f?r dem, hur de anv?nder sina erfarenheter f?r att hj?lpa och st?dja andra som g?r igenom liknande sv?righeter samt hur de skapar en hj?lpande roll.

Folkhälsovetenskapligt program.

Denna fenomenologiska studie har till syfte att undersöka förskollärare upplevdaprofessionalism i relation till den förberedande läs- och skrivinlärningen. I studien harförskollärare deltagit i fokusgruppsintervjuer där de har berättat om sina erfarenheter omden förberedande läs- och skrivinlärningen och professionalism. Förskollärarna harberättat om sina erfarenheter och sitt arbete i den pedagogiska verksamheten. Resultaten istudien visar hur förskollärarna arbetar med läs- och skrivinlärningen integrerat i sittvardagliga arbete. Lärarna berättade att de utvecklar språket genom att läsa för barnen ochatt aktivt försöka utveckla språket.

Traumaomhändertagande gjordes där fokus var på den medicinska och tekniska aspekten på vården, vilket innebar att patienters behov av omvårdnad inte alltid prioriterades. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa erfarenheter vid traumaomhändertagande på akutmottagningen. En kunskapsöversikt gjordes och artiklar söktes i databaser och manuellt. I resultatet framkom tre områden: att vara i ett kaos, att bli beroende och att få stöd från närstående. Patienters minne kunde vara påverkat.

Vid händelse att en närstående plötsligt och oväntat förlorar en anhörig startar vanligen en lång sorgeprocess. Processen utlöser ofta en mängd olika reaktioner hos de närstående och som varierar från person till person. Dessa reaktioner ställs intensivvårdssjuksköterskorna inför och ett gott bemötande är av stor betydelse. För att intensivvårdssjuksköterskorna skall kunna utveckla sin kunskap i bemötande behöver vi söka förståelse i hur det är att möta närstående i dessa utsatta situationer. Syftet med denna studie var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter i bemötande av närstående som plötsligt och oväntat förlorat en anhörig.

Bakgrund: Aspergers syndrom är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning inom autismspektrat där typiska drag är svårigheter att kommunicera och interagera socialt, en fallenhet för specialintressen och en tendens att skapa enformiga beteendemönster och ritualer. Det finns ingen bot mot Aspergers syndrom, men det går att göra tillvaron mer hanterbar med adekvata åtgärder. Som teoretisk referensram användes Dahlbergs m.fl. teori om livsvärlden. Syfte: Att beskriva upplevelser och erfarenheter i tillvaron hos vuxna som lever med Aspergers syndrom samt deras uttryck för adekvata stödåtgärder.

BAKGRUND: I bakgrunden belyser vi språkets betydelse för barns utvecklingutifrån olika forskares perspektiv. I en sammanfattning av läroplanenfår vi ta del av hur pedagoger i förskolan ska gå till väga för att se tillvarje barns utveckling. Här presenteras även observationsmaterialetTidig Registrering Av Språkutveckling ? TRAS.SYFTE: Syftet är att undersöka vilka erfarenheter några pedagoger har av attanvända Tidig Registrering Av Språkutveckling - TRAS i förskolansverksamhet.METOD: Vi har i vår undersökning använt oss av kvalitativ metod med intervjusom redskap. I vår undersökningsgrupp har det ingått tio pedagogerfrån förskolans verksamhet.

SammanfattningSyftet med denna studie är att undersöka lärares erfarenheter av språkmaterialet Pilen. Vi vill också belysa Pilen-materialet ur perspektiv av tidigare forskning om läs- och skrivinlärning. Vår studie bygger på en enkätundersökning som vi gjorde bland 25 lärare som använder detta undervisningsmaterial samt en observation av ett lektionspass då materialet användes. De resultat vi fick från vår enkätundersökning var övervägande positiva vad gäller barnens motivation, självkänsla och möjligheter att reflektera över sin egen inlärning. Lärarna ansåg även att det gav stora möjligheter att inkludera barn i behov av särskilt stöd i vanlig klassundervisning.

Syftet med studien var att beskriva och förstå kvinnor med långvarig smärtproblematiks erfarenheter av hur de förändrat sina aktiviteter. Undersökningsgruppen bestod av 12 kvinnor i åldrarna 30 till 62 år. 4 fokusgruppsintervjuer genomfördes. Intervjuutskrifterna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Dataanalysen resulterade i tre kategorier: Att hitta nya vägar för att utföra aktiviteter, Hantering av en förändrad situation samt Planering och prioritering av vardagen.

Varje år opereras flera miljoner människor för katarakt, vilken är en av världens vanligaste och mest framgångsrika operationer. Efter en kataraktoperation skall patienterna administrera ögondroppar i hemmet. Pilotstudiens syfte var att beskriva patientens erfarenheter av ögondroppsbehandling efter en kataraktoperation. Frågeställningen var vilka erfarenheter patienten hade av den erhållna informationen om ordinerad postoperativ ögondroppsbehandling samt administreringen av ögondroppar efter genomgången kataraktoperation. Pilotstudien utfördes som en intervjustudie med en beskrivande kvalitativ design med induktiv ansats.

Syfte och frågeställningarStudien avser att kvalitativt undersöka det praktiska arbetet med motiverande samtal för personer med depression ur behandlares synvinkel, avseende uppfattningar, förhållningssätt samt erfarenheter.-          Hur tillämpas motiverande samtal på personer med depression av olika behandlare, avseende upplägg, genomförande och uppföljning?-          Vad har behandlare som använder sig av motiverande samtal på personer med depression för erfarenhet av det?-          Vad har behandlare för förhållningssätt till att motivera depressiva personer till fysisk aktivitet?MetodKvalitativ forskning med intervjuer. Informanterna var fyra behandlare från nätverket MI Nordic, som tillämpade motiverande samtal för personer med depression. De inspelade intervjuerna transkriberades och analyserades deduktivt genom kvalitativ innehållsanalys. ResultatBehandlarnas tillvägagångs- och förhållningssätt av motiverande samtal för personer med depression var likartad även om vissa variationer förekom. Samma var det med deras erfarenheter gällande styrkor, svårigheter och effekter.

BakgrundForensisk omvårdnad involverar kontakt med brottsoffer, misstänkta, förövare och vittnen till våld. Att bli utsatt för brott kan medföra både fysiska och psykiska konsekvenser och det skiljer sig individuellt hur en person reagerar efter att ha blivit utsatt för ett brott. Ett brottsoffer ska behandlas med medkänsla och respekt och har rätt till nödvändig materiell,medicinsk, psykisk och social hjälp av frivilliga eller offentliga organ. Tidigare forskning visar att hälso-och sjukvårdspersonal saknar kunskaper rörande patienter med ett forensiskt omvårdnadsbehov vilket kan leda till att dessa patienter inte får den omvårdnad de är i behov av. Att ha personal med kunskaper inom ämnet är viktigt för att kunna känna igenoch uppmärksamma symtom och tecken på våld och psykologiska reaktioner.SyfteSyftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av forensisk omvårdnad på en akutmottagning.MetodEn kvalitativ intervjustudie användes som metod.

Tvång är en realitet i psykiatrisk slutenvård och påverkan på individens autonomi utgör en viktig kunskapskälla för omvårdnadspersonal. Under 1990-talet genomfördes betydande förändringar inom psykiatrins område med uppkomst av Psykiatrireformen, Lag om psykiatrisk tvångsvård och Lag om rättspsykiatrisk vård, i syfte att förbättra vård och behandling av individer med psykiatriska åkommor. Tvångsåtgärder som förekommer inom den psykiatriska vården utgörs av bältning, isolering, kvarhållande på en sluten psykiatrisk vårdenhet och dylika frihetsberövande åtgärder. Syftet var att beskriva upplevelser och erfarenheter hos individer som genomgått psykiatrisk tvångsvård inom slutenvården. Metoden var en litteraturstudie av kvalitativ design med induktiv ansats.

Syftet med vår studie var att undersöka vilka kunskaper eleverna ansåg sig ha inom ämnet kost och dess betydelse för hälsan. Undersökningen gjordes med hjälp av enkäter och omfattade totalt 97 elever i åldrarna 14 till 19 år. Vi ville även försöka se hur eleverna åt under en normal vecka och jämföra detta mot elevernas kunskaper såväl mot tidigare forskning på området. Studien har uppkommit genom författarnas intresse för elevers allmänna hälsokunskaper samtidigt som vi under vår utbildning fått erfarenheter som visade på dåliga kostkunskaper hos eleverna. Dessa erfarenheter visade även att många av eleverna åt dåligt och sällan under skoldagarna.