Det uppskattas att ca 2 barn av 1000 har autism (AST) i Sverige idag, vilket innebÀrgenomgripande störningar i utvecklingen. Barn som drabbas av denna störning har ofta ettstort hjÀlpbehov frÄn sin omgivning och att som förÀlder fÄ ett barn med denna diagnosinnebÀr stora förÀndringar i det dagliga livet. Syftet med denna studie var att beskrivaförÀldrars erfarenheter och upplevelser av att leva med barn med autismspektrumtillstÄnd.För att besvara studiens syfte har en litteraturöversikt genomförts, dÀr sammanlagt 9artiklar har analyserats. Vid analysen framkom 5 olika omrÄden: outtaladansvarsfördelning, att kÀnna sig isolerad, oro, stress och depression, strategier för att kunnahantera situationen och vikten av socialt och professionellt stöd. Det framkom av resultatetatt de förÀldrar som lever med ett barn med AST upplever att de bÀr en tung börda som Àrrelaterad till barnets problem och svÄrighetsgrad.

Detta Àr en kvalitativ studie i matematiklÀrarens förestÀllningar och erfarenheter kring deltagargruppen och undervisningen pÄ komvux samt lÀrarens tolkning av orsaker till den stora mÀngd individer som inte uppnÄr kursmÄlen i matematik. Intervjuer med komvuxlÀrare samt observationer av undervisningen har gjorts för insamling av data som sen kvalitativt har analyserats. Det som framstÄr Àr att deltagargruppen har blivit yngre med Ären och baskunskaperna försÀmrats. Undervisningen liknar en förelÀsning, dÀr lÀraren förklarar och pratar matematik. Förklaringen kÀnnetecknas av exempel frÄn den vuxnas vardag och erfarenheter, utöver det involveras deltagarnas erfarenheter mycket lite i undervisningen.

Denna studie undersöker vad nÄgra lÀrare pÄ en skola har för positiva och negativa erfarenheter av att integrera IKT i sin undervisning. Undersökningen tar sin utgÄngspunkt i nÄgra olika teorier som förklarar olika aspekter av undervisningspraktiken. Det Àr en kvalitativ, induktiv studie, som anvÀnder sig av intervjuer. Resultatet visar att lÀrarna ser IKT som nÄgot positivt, framförallt eftersom det möjliggör en mer varierad undervisning, och ökar elevernas motivation. De möter dock samtidigt mÄnga problem som gör att de inte kan utnyttja dess fulla potential, framförallt tekniska problem, samt bristande digital kompetens, bÄde hos elever och lÀrare.

Bakgrund: Sjuksköterskor kan i sitt arbete med att bedöma smÀrta hos dem Àldre patienter möta svÄrigheter. Dem Àldre patienterna kan ha svÄrt att uttrycka, beskriva eller skatta sitt smÀrta. Samtidigt Àr sjuksköterskans roll vid bedömning av smÀrta viktig eftersom den Àr grunden till optimal behandling av smÀrta hos dem Àldre patienter. Syfte: Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av grunder pÄ vilka de bedömer smÀrta hos Àldre (>75 Är) patienter inom slutenvÄrden. Metod: En intervjustudie med kvalitativ ansats.

Bakgrund: Behovet av organ Àr större Àn antalet utförda transplantationer i Sverige.  Att som anhörig fÄ beskedet om ett plötsligt dödsfall kan vara en utlösande faktor till att hamna i kris. Sjuksköterskor stÀlls dÄ inför det etiska dilemmat att eventuellt behöva lyfta frÄgan om organdonation till de anhöriga, men framförallt att bemöta dem pÄ ett vÀrdigt och respektfullt sÀtt.Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att bemöta anhöriga vid dödsfall dÀr organdonation Àr möjlig.Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes med hjÀlp av sammanstÀlld forskning om sjuksköterskors erfarenheter av att bemöta anhöriga till en potentiell organdonator. Resultatet grundas pÄ total sju vetenskapliga artiklar var av fyra kvalitativa respektive tre kvantitativa.Resultat: I resultatet framkom olika aspekter pÄ sjuksköterskors erfarenheter om bemötandet av anhöriga till en potentiell organdonator. Resultatet sammanfattades i fyra kategorier; ?Organdonationsprocessen kan orsaka lidande?, ?Att kommunicera om organdonation?, ?Sjuksköterskans förhÄllningssÀtt? och ?Kunskap om organdonation?.Slutsats: Litteraturstudien resulterade i en djupare insikt i hur sjuksköterskors empati, erfarenheter och kunskaper pÄverkar hans eller hennes sÀtt att bemöta anhöriga.

Bakgrund: I Sverige Àr hjÀrtinfarkt den vanligaste dödsorsaken för kvinnor över 55 Är. Kvinnor har erfarenheter av diffusa symtom och de vÀntar med att söka vÄrd. Syfte: Att belysa kvinnors erfarenheter av symtom och ta beslut om att söka vÄrd nÀr de drabbas av hjÀrtinfarkt. Metod: Systematisk litteraturstudie med 14 artiklar inkluderades frÄn databaserna Pubmed, Cinahl och PsykInfo. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades enligt granskningsmallar och analyserades med innehÄllsanalys som utgÄngspunkt.

Syftet med vÄr uppsats var att vi ville, genom intervjuer med familjehemsförÀldrar och socialsekreterare, fÄ kunskap om och djupare förstÄelse för smÄ barn som lever i familjehem. VÄra frÄgestÀllningar blev dÀrmed: Vilka erfarenheter har familjehemsförÀldrar/socialsekreterare av smÄ barn som placeras? Vid ett omhÀndertagande, hur kan man bibehÄlla relationen mellan barn och biologiska förÀldrar och vilka möjligheter har barn att knyta an till familjehemsförÀldrar? Hur skiljer sig en placering som Àr frivillig frÄn en tvÄngsplacering? Vilka erfarenheter har familjehemsförÀldrar/socialsekreterare angÄende barns Äterförening till biologiska förÀldrar? Resultatet frÄn intervjuerna visade pÄ att sÄvÀl familjehemsförÀldrar som socialsekreterare upplever svÄrigheter vid placering av smÄ barn och att man bÀst bevarar relationen mellan biologiska förÀldrar och barn genom kontinuerliga umgÀngen. FamiljehemsförÀldrar har inte upplevt nÄgra svÄrigheter för barnet att knyta an till dem och de har skilda erfarenheter av vilken form av placering som Àr mest gynnsam för barnet. BÄde familjehemsförÀldrar och socialsekreterare framför att mÄlet Àr att barnet ska Äterförenas med ursprungsfamiljen, men de kan se svÄrigheter nÀr barnet kÀnner tillhörighet i familjehemmet..

Bakgrund: Övervikt och fetma har tidigare visat sig vara ett stigmatiserat tillstĂ„nd som kan leda till en negativ inverkan pĂ„ relationen mellan patient och vĂ„rdpersonal. Studiens teoretiska referensram utgick frĂ„n ett humanvetenskapligt perspektiv med fokus pĂ„ erfarenheter kring lidande utifrĂ„n Erikssons (2001) omvĂ„rdnadsteori.Syfte: Att belysa erfarenheter hosvuxna patienter med övervikt eller fetma med fokus pĂ„ bemötande av vĂ„rdpersonal.Metod: Integrativ litteraturöversikt dĂ€r bĂ„de kvalitativa och kvantitativa studier anvĂ€ndes för att fĂ„ en helhetsbild av erfarenheter hos patienter med övervikt eller fetma med fokus pĂ„ bemötande av vĂ„rdpersonal. Analysen grundades pĂ„ nio valda studier. Resultat: I resultatet framkom fyra teman: Information och kommunikation med vĂ„rdpersonal, att inte passa in eller bli tagen pĂ„ allvar, stöd vĂ„rdpersonal bidrar med samt att bli respekterad, lyssnad till och sedd som mĂ€nniska. Resultatet uppvisade att mĂ„nga patienter med övervikt eller fetma hade erfarenhet av brister i bemötandet av vĂ„rdpersonal. Slutsats: Med bemötande som verktyg kan en god vĂ„rdrelation mellan patient och vĂ„rdpersonal skapas. Det skulle dĂ€rför kunna vara av betydelse att vĂ„rdpersonal fick handledning om hur denna patientgrupp vill bli bemött.  .

Bakgrund: Den vanligaste smittvÀgen för hepatit C Àr genom intravenöst drogmissbruk. Smittöverföring kan Àven ske via blodtransfusioner eller stickskador i vÄrden. Det finns mÄnga fördomar förknippade med sjukdomen och risken Àr stor att dessa fÀrgar mötet med patienter. Det Àr viktigt att som vÄrdpersonal vara medveten om hur den egna synen pÄ sjukdomen kan pÄverka bemötandet. Syfte: Syftet var att belysa vilka erfarenheter patienter med hepatit C har av bemötandet i vÄrden.

Bakgrund: Humant Immunbrist Virus (HIV) Àr en infektionssjukdom som angriper kroppens immunförsvar vilket leder till att det stegvis försÀmras och slutligen helt avtar. Historiskt sett har patienter med HIV blivit diskriminerade i samhÀllet och orÀttvist behandlade. Joyce Travelbee?s omvÄrdnadsteori tar avstÄnd frÄn en generaliserande mÀnniskosyn och föresprÄkar att se individens unika egenskaper, och sjukvÄrdspersonal ska enligt lag möta patienter med lika vÀrde och lika vÄrd oavsÀtt diagnos. Syftet Àr att beskriva erfarenheter som vuxna patienter med HIV har av möten med sjukvÄrdspersonal.Metod: En systematisk litteraturstudie.

Syftet med den hÀr uppsatsen var att undersöka vilka erfarenheter socialsekreterare, som arbetar med försörjningsstöd pÄ olika arbetsplatser, har av hot och vÄld pÄ arbetsplatsen. Syftet var ocksÄ att undersöka om det fanns skillnader i deras erfarenheter beroende pÄ skillnaderna i kommunens och stadsdelarnas olikheter. Uppsatsen syftade vidare till att ta reda pÄ om det förekom nÄgot individuellt förebyggande arbete bland socialsekreterarna och i sÄ fall hur detta sÄg ut.För att uppfylla syftet har en kvalitativ metod anvÀnts och resultatet visade att socialsekreterarnas erfarenheter av hot och vÄld varierar. Det visade sig ocksÄ vara skillnad mellan de olika stadsdelarna/kommunen. I analysen anvÀndes ett klassperspektiv för att tolka skillnaderna och för att resonera kring företeelsen.

FrÄn att ha haft en central roll i den tidiga psykoanalysen, har sexualiteten kommit att ges mindre utrymme i psykodynamisk psykoterapi. Syftet med denna studie var att undersöka patienters erfarenheter av hur sex och sexualitet behandlas i psykodynamisk psykoterapi. UtifrÄn ett bekvÀmlighetsurval genomfördes sju semistrukturerade kvalitativa intervjuer, och materialet analyserades med fenomenologisk metod. MÄnga av informanterna upplevde sex och sexualitet som svÄrt eller omöjligt att tala om i sina terapier, och flera av dem upplevde ocksÄ att deras terapeuter hade svÄrt att hantera dessa Àmnen. Endast tvÄ informanter beskriver erfarenheter av att terapeuten initierat samtal om sex och sexualitet.

Studien Àr baserad pÄ lÀrares erfarenheter av lÀsförstÄelseundervisning.UtgÄngspunkten i studien Àr sviktande resultat i lÀsförstÄelse i internationella undersökningar för svenska elever. Det Àr en kvalitativ studie som syftar till att undersöka och beskriva lÀrares erfarenheter av medveten explicit lÀsförstÄelseundervisning i klassrumsmiljö. Metoden som anvÀnds Àr öppna intervjuer. Respondenterna undervisar alla i svenska i skilda Äldersgrupper, en frÄn varje stadium pÄ grundskolan samt gymnasiet. FramtrÀdande i studiens resultat Àr att lÀrare Àr mycket intresserade av att ge elever god lÀsförstÄelse.

Informella vÄrdare stÄr inför en förÀndrad livssituation. Det Àr dÀrför viktigt att sjuksköterskan fÄr kunskap om de erfarenheter som finns av att vÄrda en nÀrstÄende palliativt i hemmet för att veta vilket stöd som behövs. Syftet med litteraturstudien var att belysa erfarenheter av att vara informell vÄrdare till en nÀrstÄende som vÄrdas palliativt i hemmet. Tio vetenskapliga artiklar valdes ut och blev grunden för studien. Dessa granskades, analyserades och bearbetades.

BAKGRUND:NÀr man som förskollÀrare möter barn som befinner sig i kris Àr det enligt forskning viktigtatt som förskollÀrare bemöta barn och förÀldrar pÄ ett empatiskt sÀtt. Samverkan medförÀldrarna har stor betydelse för att förskollÀraren ska kunna möta och förstÄ barnets tankar.Att som förskollÀrare möta barn och förÀldrar krÀver ocksÄ styrka och engagemang iyrkesrollen.SYFTE:Syftet med vÄr studie Àr att undersöka nÄgra utvalda förskollÀrares erfarenheter, kompetensoch beredskap i mötet med barn och förÀldrar i kris.METOD:Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ intervjustudie dÀr vi intervjuat nio stycken förskollÀrare pÄolika förskolor. Vi har kopplat vÄr studie till Bronfenbrenners teori om hur barnet formasutifrÄn olika relationer med omgivningen.RESULTAT:FörskollÀrarna i studien har mött olika krissituationer dÀr barn och förÀldrar varitinblandade. Krissituationerna har gett dem olika erfarenheter av hantering, samverkan ochbemötande. FörskollÀrarna Àr nöjda med arbetet med barnen och samarbetet med kollegor,och rektorer.