Den kommunala revisionen har inrättats för att fungera som ett kommunaldemokratiskt kontrollinstrument. Kontrollen görs på uppdrag av kommunfullmäktige och ytterst för kommunmedborgarna. Den kommunala revisionen utförs av förtroendevalda revisorer och de biträds av sakkunnig personal från privata revisionsbyråer. Syftet med den kommunala revisionen är att granska och bedöma hur nämnder, fullmäktigeberedningar och enskilda förtroendevalda följer fullmäktiges mål, beslut och politiska intentioner. Det är vidare de förtroendevalda revisorerna som ska föreslå fullmäktige om ansvarfrihet ska beviljas eller inte.

Syftet med studien var att undersöka ledares upplevelse efter ett ledarutvecklingsprogram och om den eventuellt bidragit till värden för att underlätta en större organisationsförändring inom offentlig sektor samt om utbildningen kan rekommenderas till nya ledare. Utbildningens avsikt var att stärka ledarnas roller och vara ett stöd i den nya organisationens uppsatta mål. Två grupper (deltagit, ej deltagit i utbildningen) av kvinnliga enhetschefer inom omsorgsförvaltningen deltog i undersökningen vars data kvalitativt analyserades. Resultatet visade att utbildningen bidragit med större förståelse för kommunens helhetsperspektiv och komplexitet vad gäller ekonomiska resurser och solidaritet över förvaltningsgränser då ledare från olika förvaltningar deltagit. Vidare att kommunikationen med andra ledare och utbyte av erfarenheter och kunskaper bidragit till stöd, kunskap och bildande av kontaktnät vilka varit värdefulla för ledarskapets roll och kommunen som helhet.

Syftet med arbetet är att undersöka hur specialpedagogen arbetar i år f-5 för att främja en positiv läs- och skrivutveckling hos elever i läs- och skrivsvårigheter. Studien baseras på tio semikvalitativa intervjuer med specialpedagoger inom en medelstor skånsk kommun. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om hur läs- och skrivutvecklingen främjas gällande inlärningsprocess och utveckling samt metodval. Den belyser även specialpedagogens roll och adekvata teorier.Sammanfattningsvis pekar resultatet på att informanterna ansåg sig ha en viktig roll i att främja en god läs- och skrivutveckling hos elever i svårigheter. Majoriteten av respondenternas arbetsuppgifter var förlagd till undervisning av enskilda elever.

Uppsatsen behandlar användandet av geografiska informationssystem (GIS) i två kommuner. Jag har valt att studera Stenungsunds och Trollhättans kommun, på grund av att de använder GIS olika mycket och har kommit olika lång i utvecklingen av GIS-användandet i kommunen. Studien genomförs som en flerfallsstudie och informationskällorna är intervjuer, observationer och olikaformer av dokument. Mycket av den information som hanteras av kommuner kan skötas med stöd av GIS och jag vill med denna uppsats visa vilken användning två olika kommuner har av GIS. GIS började användas i större utsträckning under 1980- och 1990-talen och med hjälp av GIS kan olika sorters information kopplas samman och ge resultat och beslutsunderlag som annars hade varit svåra att ta fram.

The purpose of this study is to find out how the non-governmental shelters for battered women identify themselves in context of their dependence and cooperation with the municipality. Their legitimacy is also investigated which is based on, along with identity, key concepts of the neoinstitutional organization theory. The mutual dependency between these two actors is problematized along with the question of who is responsible for assisting the battered women, and who takes on the responsibilities for them. The empirical result that is analyzed was gathered through three qualitative semi structured interviews with employed personnel at three different battered women?s shelters in three different municipalities in Sweden.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur nätverksarbetet inom socialtjänsten upplevdes ur ett brukarperspektiv i en medelstor kommun i Sverige. I den studerade kommunen användes nätverksarbete som en insats för barn och ungdomar aktuella inom socialtjänsten. Nätverksarbetet innebar en samverkan mellan de privata och de professionella aktörerna för att uppnå hållbara lösningar för ungdomarna och deras familjer. Studien genomfördes kvalitativt via åtta intervjuer med föräldrar till barn och ungdomar aktuella inom socialtjänsten där nätverksarbetet hade genomförts som en insats. I resultatredovisningen och analysen har systemteori och de salutogena perspektivets tre begrepp; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet samt empowerment används.

Flertalet kommuner har arbetat fram grönstrukturplaner för att se över grönområdenas bevarande och utvecklingsmöjligheter. Grönstrukturplanen fungerar även som ett planeringsunderlag för att hantera förfrågningar om exploatering på grönområden. Färjestaden är en attraktiv ort i Mörbylånga kommun där inflyttningen ökar stadigt. Behovet av nya bostadsområden är stort. Mörbylånga kommun ser gärna en förtätning i Färjestadens centrala delar samtidigt som ett behov av att bevara grönområden aktualiseras i pågående planprocesser. Kommunen har idag flera pågående planprojekt som tar grönområden i centrala delarna av Färjestaden i anspråk, men saknar samtidigt en grönstrukturplan för Färjestaden. Ett grönområde kan värderas på flera olika sätt.

Sammanfattning Studien är ett samarbete mellan Karlskrona kommuns Idrott ? och fritidsförvaltning och Blekinge Tekniska Högskola, sektionen för management. Undersökningen ger även möjligheten för Karlskrona kommun att skapa beredskap för förändrade fritidsvanor och efterfrågan på andra typer av fritidsaktiviteter än de som finns tillgängliga. Syftet med studien är att kartlägga vad invånarna i Karlskrona kommun utövar för fritidsaktiviteter. Våra frågeställningar är Vad utövar Karlskrona kommuns invånare för fritidsaktiviteter? Hur väl svarar Karlskrona kommuns fritidsaktivitetsutbud upp till behovet hos kommuninvånarna? Vi har använt oss av den kvantitativa metoden för att kartlägga begreppet fritidsaktiviteter kopplat till Karlskrona kommuns invånare.

SammandragSyftet med mitt arbete var att undersöka modersmålslärares arbetssituation ochförutsättningar för utlärning, hur samarbete mellan klasslärarna och modersmålslärarnafungerar och hur samarbetet påverkar språkundervisningen. Jag har använt en kvalitativ undersökningsmetod och spelat in intervjuer med fem modersmålslärare och tre klasslärare. Resultatet av undersökningen visar att både klasslärarna och modersmålslärarna har förståelse förmodersmålets betydelse för elevernas språkutveckling och inlärningsförmåga. Ett bättre samarbete ärett önskemål från båda håll men för att lyckas med detta behöver modersmålslärarens arbetssituationförbättras, vilket modersmålsläraren inte själv kan påverka utan det ligger på de olika skolornas viljaatt samarbeta. En av de viktigaste frågorna rör tidpunkten för modersmålsundervisningen som idag ärplacerad efter ordinarie skoltid. En av förutsättningarna för att kunna samarbeta är att lärarna harsamma arbetstider. Detta problem måste lösas av kommunen.Det framgår också att många klasslärare inte har tillräcklig kunskap om flerspråkiga barns behov trotsatt de har ansvar för elevernas kunskapsutveckling på andraspråket..

Många kommuner i Sverige har höga ambitioner att antal cyklister ska öka i just deras kommun. Men faktum är att bara två kommuner i hela Sverige, Linköping och Malmö, har lyckats tagit fram en cykelplan som har blivit godkänd av Trafikverket. En av många kommuner som blivit underkända är Södertälje. Att cykelvägar mellan kommuner inte byggs beror i stor del på den bristande finansieringen, både inom kommunen och från Trafikverket. Men också av att kommunens eget planeringsunderlag för regionala cykelvägar är bristfälligt.Syftet med examensarbetet är att utifrån ett arbetspendlingsperspektiv ge underlag för planering av Södertäljes regionala cykelvägar och utgör ett exempel på metod som kan tillämpas vid projektering av cykelvägar över kommungränser.

Denna uppsats är en studie av inledningsskedet av en gymnasieförvaltnings satsning på att arbeta i riktning mot lärande organisation enligt PBS. PBS är en förkortning av Pro-blemBaserad Skolutveckling och arbetssättet utgår från medarbetarnas lärdomar om hur man bidrar till att ungdomar lär och utvecklas på bästa sätt. Alla gymnasieskolor i kommunen deltog i arbetet och alla nivåer inom skolformen ? från lärare till politiker engagerades i arbetet och ett femårigt samarbete med PBS-gruppen (Karlstads universi-tet) inleddes. När undersökningen gjordes hade arbetet i gymnasieskolorna i lärande organisationsanda pågått i ca ett läsår.Undersökningen är kvalitativ och genomfördes med hjälp av intervjuer.

Under tiden på lärarutbildningen har en stor mängd litteratur behandlats, samt tillhörande föreläsningar som beskriver läraruppdraget och den förändringsprocess som ligger bakom genom reviderade läroplaner. Genom såväl positiva som negativa aspekter på hur lärare uppfattar sitt läraruppdrag väcktes intresset för att skriva om det här ämnet. Syftet var att ta reda på lärares uppfattningar om läraruppdraget och hur de anser förändringsprocessen sett ut. Via en kvalitativ intervjustudie intervjuades lärare med lång erfarenhet av en skola som varit under statens huvudmannaskap jämfört med dagens skola där kommunen är huvudman. Det resultat som framkom under studien pekar mot en skola som ständigt är under förändring, med både positiva och negativa inslag.

Inlandskommunerna är de kommuner som tar emot flest flyktingar per invånare. Mycket har forskats på temat integration men få studier har undersökt integration på mindre orter. Syftet med uppsatsen var att undersöka om kvotflyktingar över 18 år som bor i en liten kommun anser sig vara eller ha möjlighet att bli integrerade i den kommunen samt vad de anser att inegration är. Studien baserades på sex kvalitativa intervjuer med kvotflyktingar boende på två orter i en norrländsk inlandskommun. Teorier som använts i studien är KASAM samt teorier om integration.Resultatet visar att de som bodde i centralorten överlag var nöjda och kände sig integrerade medan de som bodde på den mindre orten tyckte att den var för liten och inte erbjöd tillräckliga integrationsmöjligheter.

Syftet med vår undersökning är att få en bild av inställningen hos lärare i år ett till tre angående de nya målen och de nationella proven som införts i årskurs tre. Vidare vill vi se hur lärarna menar att de använder sig av kursplanerna i sin planering och bedömning och om de anser att de förändrat sitt arbetssätt angående huruvida målen ska uppnås och hur bedömningen ska ske.Vårt val av metod är enkäter därför att vi vill nå ut till många lärare och få ett vidare perspektiv på undersökningen. Enkäten består av tre delar med sammanlagt sex frågor utöver inledande bakgrundsfrågor. Undersökningen är en kvalitativ studie med hermeneutisk ansats då vi vill tolka och analysera respondenternas svar.I resultatet framgår att respondenterna inte nämnvärt förändrat sitt arbetssätt men att de upplever de nya målen och nationella proven på ett positivt sätt. Det framgår även att, tack vare ett projekt inom den aktuella kommunen angående ?Kunskap och bedömning?, har ett nyväckt intresse för kursplanernas målkriterier framstått.

Syftet med den här studien var att undersöka hur nyanlända elever inkluderas från internationell klass till ordinarie undervisning samt på vilka grunder pedagoger tar besluten på. För att nå fram till ett resultat har samtalsintervjuer gjorts på en skola i en mellanstor kommun i södra Sverige. Studiens frågeställningar handlar om inkluderingsfasen och vad pedagogen grundar sina beslut på gällande när en elev i internationell klass är redo att inkluderas i ordinarie klass. Resultat visar att skolan där samtalsintervjuer gjordes inte har något grundläggande bedömning- och kartläggningsmaterial förutom i ämnet svenska. Det visade sig även att varje nyanländ elev bedöms av en annan verksamhet i kommunen innan eleven anländer till den internationella klassen.