Hälso- och sjukvårdens organisation präglas i de flesta länder av en hierarkisk organisationsstruktur där klara skiljelinjer finns mellan över- och underordnade nivåer för att legitimera och underlätta beslutsfattande, ordergivning och kontroll. Syftet med studien var att beskriva den hierarkiska vårdorganisationens effekter på sjuksköterskans omvårdnadsarbete inom sluten vård. Metoden var en litteraturstudie. Artiklar har sökts i databaserna CINAHL och Medline. Efter urval och granskning återstod 17 artiklar somutgjorde underlag för resultatet.

Detta arbete är delvis en empirisk fortsättning av författarinnans c-uppsats "Företagsledares lärande i arbete". Ambitionen är att praktiskt studera hur ledare, i detta fall fyra kvinnliga rektorer, upplever sitt arbete och sin utveckling.Syftet är att undersöka relationen mellan erfarenheter gjorda i arbetet och rektorernas upplevda utveckling i sin yrkesroll. Stor vikt läggs vid de sociala relationernas påverkan av individen.Uppsatsen är en intervjustudie och utgår från det sociokulturella perspektivet. Detta ger speciella förutsättningar. Objektet som beskrivs blir med rådande förutsättningar inte rektorernas lärande i arbetet utan derasbeskrivna uppfattning av det samma.

Syftet med detta arbete är att undersöka och beskriva de uppfattningar ett urval av specialpedagoger har om sina arbetsuppgifter och om dessa stämmer överens med examensordningen för specialpedagoger. Med hjälp av en kvalitativ undersökning med en delvis strukturerad intervju har jag intervjuat fem specialpedagoger och en speciallärare om deras uppfattningar om deras yrkesverksamma roll som specialpedagog. Genom att behandla följande punkter: ?undervisning?, ?handledning?, ?utredning?, ?kartläggning?, ?skolutveckling? och ?forskning? ger studien en översiktlig bild av de berörda respondenternas uppfattning om den egna arbetssituationen. Frågan som fick sitt svar var: Motsvarar arbetssituationerna det som beskrivs i mål och riktlinjer i examensordningen för specialpedagoger? Sammanfattningsvis visar resultatet på att majoriteten av respondenter framhåller att de har en yrkesroll och arbetsuppgifter som är i överensstämmelse med de mål och riktlinjer som examensordningen beskriver.

Sammanfattning Britta Kaleta (2014) Elevassistenters arbete i en utmanande skolmiljö och elever med utvecklingsstörning och autism. (Student Assistants work in a challenging school environment and students with learning disabilities and autism). Speciallärarprogrammet inriktning utvecklingsstörning, Lärande och samhälle, Skolutveckling och ledarskap, Malmö Högskola Bakgrund: Utifrån egna erfarenheter av att ha arbetat inom gymnasiesärskolans individuella program med inriktning autism har specialpedagogiska frågeställningar uppstått kring elev-assistenter och deras yrkesroll. Frågeställningar som väckt mitt intresse är bland annat vilka arbetsuppgifter, faktiska metoder och teoretiska kunskaper har elevassistenter som arbetar i en utmanande miljö? Att arbeta som elevassistent inom gymnasiesärksolans individuella program med inriktning autism innebär en annorlunda arbetssituation än att vara elevassistent inom en ?vanlig klass?.

Denna kvalitativa undersökning har som syfte att undersöka ledarskap och organisationskultur inom en specifik ICA butik. Vidare har syftet varit att förstå hur ledarskap och organisationskultur påverkar medarbetarnas arbetsmotivation. Undersökningens frågeställning är följande; Hur utövas ledarskapet i en bestämd Maxi Ica butik i Södra Sverige och hur påverkar ledarskapet och organisationskulturen medarbetarnas arbetsmotivation? Den vetenskapsteoretiska ansats som undersökningen utgår ifrån är hermeneutiken och det empiriska materialet är insamlat genom tematiskt organiserade intervjuer med tio chefer och medarbetare. Resultatet visar att det inom organisationen utövas ett demokratiskt ledarskap vilket bidrar indirekt via organisationskulturen till en arbetsmotivation hos medarbetarna genom att man via ledarskapet uppfyller dels de sociala behoven samt upprätthåller en balans mellan abstrakt och konkret socialitet..

Efter revisionspliktens avskaffande har kvaliteten på ekonomiska rapporter försämrats då företag väljer att varken ta hjälp av en revisor eller redovisningskonsult. I samhället är det svårt att skilja mellan en revisor och redovisningskonsult samtidigt som inte alla företag inser värdet av en redovisningskonsults tjänster. I bolag som väljer bort revisorn innebär det ett större ansvar för redovisningskonsulten vilket är ett problem om denne inte kan axla det ökade ansvaret. Syftet med föreliggande studie är att förklara hur de auktoriserade redovisningskonsulternas yrkesroll har påverkats av revisionspliktens avskaffande och därefter se om de är redo att bemöta de nämnda problemen. För att studera förändringen har redovisningskonsulter, revisorer och branschorganisationerna FAR samt SRF intervjuats.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med vår studie är att undersöka hur idrottslärarstudenterna upplever friluftslivsundervisningen på lärarprogrammet på Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH). Frågeställningarna som användes var: Vad är friluftsliv för studenterna och vilka centrala områden i friluftsliv är det viktigt att ha kunskap om? Hur har friluftsundervisningen påverkat studenternas intresse för friluftsliv? Vad har studenterna lärt sig av friluftslivsundervisningen och vilka synpunkter har de på undervisningen? På vilket sätt är utbildningen i friluftsliv relevant för den kommande yrkesrollen?Metod Studien har en kvalitativ ansats och bygger på en intervjustudie av fyra studenter som läser sista terminen på lärarprogrammet på GIH. Studenterna har genomfört alla friluftslivskurserna på lärarprogrammet. I vårt urval tog vi inte hänsyn till kön, ålder eller bakgrund.

Varje år tar två sjökaptensprogram, ett fyraårigt program med fartygsförlagd utbildning och ett treårigt program som kräver att studenten har tidigare erfarenhet av arbete som matros, examen från Sjöfartshögskolan i Kalmar. Syftet med denna studie var att undersöka hur de nyutexaminerade styrmännen upplevde sin första tid i yrket som styrman, om de hade de nödvändiga förkunskaperna för att klara av sitt jobb och om det skilde sig mellan styrmännen från de olika programmen. För att undersöka detta användes en kvalitativ metod där personliga intervjuer genomfördes. Tio styrmän, fem från varje program, som tagit examen från Sjöfartshögskolan i Kalmar våren 2012 valdes slumpvis ut för intervjuer. Resultatet från intervjuerna visade att styrmännen var nöjda med sina förkunskaper från Sjöfartshögskolan i Kalmar.

Bakgrund: Barns upplevelse av sm?rta ?r komplext och p?verkas av b?de fysiologiska och k?nslom?ssiga faktorer. Postoperativ sm?rta hos barn kan uttryckas p? olika s?tt beroende p? ?lder, vilket g?r sm?rtbed?mning och sm?rtbehandling en utmaning. Tidigare forskning beskriver barns postoperativa sm?rta som underbehandlad.

Studiens syfte är att försöka se hur man professionellt planerar kommunikationsinsatser vid rekrytering till ett yrke som kan innebära fara.Tillämpad metod på kampanjmaterialet är en kvalitativ text-och bildanalys, kompletterad av två intervjuer medmarknadsansvarig på Försvarsmakten samt en soldat.För organisationer som väljer att kommunicera med målgruppenpå målgruppens sätt i en rekryteringskampanj kommer det alltid att handla om att anpassa sig till samtiden och följa den utveckling som sker. Marknadsföringen av yrket kan då ske utifrån en utbytesmodell där fördelarna med yrket blir centrala i marknadsföringen. Tre centrala resultat i studien är att; hög insats i utbytet kräver stora fördelar i form av en meningsfull yrkesroll, att kommunicera på målgruppens villkor innebär en ständigt föränderlig kommunikation och att kommunicera på målgruppens villkor kan leda till ett glapp mellan den bild som förmedlas och verkligheten..

Syfte: Att belysa patienters tillfredsställelse med sjuksköterskans bemötande på Vårdcentral.Metod: En systematisk litteraturstudie som inkluderade 10 vetenskapliga artiklar. Databassökning gjordes i Cinahl, PubMed och PsychInfo. Artiklarna kvalitetsbedömdes utifrån bedömningsmallar för kvalitativa och kvantitativa studier och innehållet analyserades induktivt och sammanställdes till flera kategorier.Resultat: Artiklarnas resultat visade att tillfredsställelsen med sjuksköterskans bemötande var god. Tillfredsställelsen med bemötandet delades in i kategorier som var av betydelse för patienterna. Dessa handlade om tillgänglighet, förtroende och tillit, kommunikation, sjuksköterske- och patientrelation, kontinuitet och tid samt patienters uppfattning om sjuksköterskans yrkesroll.Slutsats: De flesta patienterna upplevde bemötandet från sjuksköterska på Vårdcentral som tillfredsställande.

Syftet med studien var att belysa undersköterskors uppfattning om oral hälsa ochmunvård som utförs på inneliggande cancerpatienter.En kvalitativ studie har tillämpats med en intervjuguide som underlag. Åtta informanterintervjuades i anslutning till deras arbetsplats och intervjuerna varade 10-20 minuter.För att analysera intervjumaterialet användes en kvalitativ innehållsanalys.Resultatet redovisas utifrån temat ?oral hälsa hos cancerpatienter viktigt men lågtprioriterat?. Att hjälpa patienterna med den dagliga munhygienen, upplevde inteinformanterna som något obehagligt utan såg det som en självklar del i sin yrkesroll.Informanterna upplevde även att den orala hälsan inte prioriterade och att det var svårtatt utföra munvård när patienterna nekade hjälp.Studiens slutsats visar att informanterna uppfattar den orala hälsan som en viktig del förpatientens välbefinnande men att munvård inte är det första som prioriteras hoscancerpatienter..

Bakgrund: Det framtida v?rdbehovet har visat sig ?verstiga tillg?ngen till personalresurser, vilket ses som en utmaning f?r v?lf?rden. Artificiell intelligens (AI) ?r en teknologi som ?r p? frammarsch i samh?llet och inte minst inom v?rden och radiografi. Genom att dra nytta av dess f?rdelar finns f?rhoppningar om f?rb?ttringar p? s?v?l v?rd som personalf?rs?rjning.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med vår studie är att undersöka hur idrottslärarstudenterna upplever friluftslivsundervisningen på lärarprogrammet på Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH). Frågeställningarna som användes var: Vad är friluftsliv för studenterna och vilka centrala områden i friluftsliv är det viktigt att ha kunskap om? Hur har friluftsundervisningen påverkat studenternas intresse för friluftsliv? Vad har studenterna lärt sig av friluftslivsundervisningen och vilka synpunkter har de på undervisningen? På vilket sätt är utbildningen i friluftsliv relevant för den kommande yrkesrollen?Metod Studien har en kvalitativ ansats och bygger på en intervjustudie av fyra studenter som läser sista terminen på lärarprogrammet på GIH. Studenterna har genomfört alla friluftslivskurserna på lärarprogrammet. I vårt urval tog vi inte hänsyn till kön, ålder eller bakgrund.

Syftet med denna studie är att nå ökad kunskap om hur arbetsuppgifter kan se ut för en ny examinerad vägledare på olika arbetsplatser. I undersökningen ges också en blick över vägledarnas upplevelser när det gäller relationen mellan deras kompetens och arbetsuppgifter. Genom kvalitativ metod där fem intervjuer med studie- och yrkesvägledare i Stockholms län har analyserats. Vi har kommit fram till att dessa studie- och yrkesvägledare har haft ett arbete efter avslutad examen inom skolväsendet. Alla vägledarna ser ett samband mellan den kompetens de har fått från utbildningen och deras arbetsuppgifter och yrkesroller.