Studien Àr baserad pÄ lÀrares erfarenheter av lÀsförstÄelseundervisning.UtgÄngspunkten i studien Àr sviktande resultat i lÀsförstÄelse i internationella undersökningar för svenska elever. Det Àr en kvalitativ studie som syftar till att undersöka och beskriva lÀrares erfarenheter av medveten explicit lÀsförstÄelseundervisning i klassrumsmiljö. Metoden som anvÀnds Àr öppna intervjuer. Respondenterna undervisar alla i svenska i skilda Äldersgrupper, en frÄn varje stadium pÄ grundskolan samt gymnasiet. FramtrÀdande i studiens resultat Àr att lÀrare Àr mycket intresserade av att ge elever god lÀsförstÄelse.

NÀr en familjemedlem drabbas av demens förÀndras hela livssituationen för den anhörige. För att sjuksköterskan ska kunna stödja de anhöriga krÀvs det kunskap och ökad förstÄelse om de anhörigas vÄrdarroll i hemmet. Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelser av att vÄrda en familjemedlem i hemmet som insjuknat i demens. Sex sjÀlvbiografier analyserades för att ta del av anhörigas egna upplevelser av att vÄrda en demenssjuk familjemedlem. Till grund för analys av data lÄg Burnards (1991) innehÄllsanalys och Graneheims & Lundmans (2004) kvalitativa innehÄllsanalys.

Det Àr vanligt att patienter som genomgÄr kirurgi fÄr antingen lokal eller regional anestesi istÀllet för att bli helt sövda. Denna anestesiform krÀver mycket av patienten avseende samarbete. Den perioperativa omvÄrdnaden anpassas under varje operation efter den enskilde patientens behov. Denna studie har utförts som en litteraturstudie med syftet att beskriva patienters upplevelser under vaken kirurgi. Resultatet kategoriserades utefter tre teman; Upplevelser av smÀrta och obekvÀmlighet, Upplevelser av oro och Ängest och Upplevelser av utsatthet eller delaktighet.

Eftersom andelen Àldre som Àr i behov av vÄrd- och omsorg ökar i samhÀllet kommer Àven anhörigvÄrdare att öka och i mÄnga fall kan det innebÀra en tung börda, isolering och ensamhet. ACTION-tjÀnsten Àr en form av IKT-baserat anhörigstöd som kan vara ett komplement till andra former av stöd till anhöriga. Med IKT menas Informations och Kommunikations Teknologi. Tidigare forskning om vÄrd- och omsorgspersonalens upplevelser och erfarenheter av att arbeta med ACTION-tjÀnsten Àr knapphÀndig. Syftet med studien var att beskriva vÄrd- och omsorgspersonalens erfarenheter av att stödja Àldre och anhöriga som vÄrdar sina Àldre nÀrstÄende i hemmet, via ACTION-tjÀnsten.

Informella vÄrdare stÄr inför en förÀndrad livssituation. Det Àr dÀrför viktigt att sjuksköterskan fÄr kunskap om de erfarenheter som finns av att vÄrda en nÀrstÄende palliativt i hemmet för att veta vilket stöd som behövs. Syftet med litteraturstudien var att belysa erfarenheter av att vara informell vÄrdare till en nÀrstÄende som vÄrdas palliativt i hemmet. Tio vetenskapliga artiklar valdes ut och blev grunden för studien. Dessa granskades, analyserades och bearbetades.

BAKGRUND:NÀr man som förskollÀrare möter barn som befinner sig i kris Àr det enligt forskning viktigtatt som förskollÀrare bemöta barn och förÀldrar pÄ ett empatiskt sÀtt. Samverkan medförÀldrarna har stor betydelse för att förskollÀraren ska kunna möta och förstÄ barnets tankar.Att som förskollÀrare möta barn och förÀldrar krÀver ocksÄ styrka och engagemang iyrkesrollen.SYFTE:Syftet med vÄr studie Àr att undersöka nÄgra utvalda förskollÀrares erfarenheter, kompetensoch beredskap i mötet med barn och förÀldrar i kris.METOD:Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ intervjustudie dÀr vi intervjuat nio stycken förskollÀrare pÄolika förskolor. Vi har kopplat vÄr studie till Bronfenbrenners teori om hur barnet formasutifrÄn olika relationer med omgivningen.RESULTAT:FörskollÀrarna i studien har mött olika krissituationer dÀr barn och förÀldrar varitinblandade. Krissituationerna har gett dem olika erfarenheter av hantering, samverkan ochbemötande. FörskollÀrarna Àr nöjda med arbetet med barnen och samarbetet med kollegor,och rektorer.

Syfte och frÄgestÀllningarStudiens syfte var att studera unga idrottares och idrottsstudenters erfarenheter och upplevelser av inkilning i idrottsliga sammanhang. Centrala frÄgestÀllningar var (1) i vilken utstrÀckning har unga idrottare och idrottsstudenter erfarenhet av att ha blivit inkilade? (2) Hur gÄr inkilningar till? (3) Hur beskriver unga idrottare och irottsstudenter sina upplevelser av inkilning? (4) Vilken instÀllning har unga idrottare och idrottsstudenter till inkilning? (5) I vilken utstrÀckning har unga idrottare och idrottsstudenter hört talas om inkilning?MetodMetoden var en enkÀt om 39 frÄgor med inslag av kvalitativa frisvarsfrÄgor. Urvalet var 209 idrottande ungdomar frÄn Ätta olika idrottsgymnasier samt 91 studenter frÄn Gymnastik- och idrottshögskolans trÀnar- och lÀrarprogram. Datainsamlingen gjordes mestadels pÄ plats alternativt via post.

Syftet med denna studie var att belysa behandlares erfarenheter av att arbeta medklienter som varit utsatta för sexuella övergrepp i barndomen. Behandlarna somintervjuades i studien visade sig ha erfarenhet av klienter som har utsatts för sexuellaövergrepp, dock oftast inte via egen upptÀckt, utan socialtjÀnsten meddelade detta vidplacering. Resultatet visade att erfarenheterna handlar mest om hur behandling ochbemötande sker vid ett redan bekrÀftat övergrepp. Behandlarna talar om vikten avbemötandet som ett resultat av dessa erfarenheter. Att vid arbete med barn sÄ Àrgrundidén att de jobbar ur ett barnperspektiv, och för att nÄ barnet sker arbetet sÄmycket som möjligt genom förÀldrarna.

De tre funktionsnedsÀttningarna ADHD, autism och Aspergers syndrom förekommer hos barn i förskolan. Det Àr fÄ av dem som har en faststÀlld diagnos i förskoleÄldern, men Àven detta förekommer i nÄgra fall. I dagens Sverige gÄr dessa barn generellt i integrerade förskolor vilket utgör en pedagogisk utmaning. Syftet med den hÀr studien Àr att lyfta fram pedagogers upplevelser, syn och arbetssÀtt gÀllande integreringen av förskolebarn med ADHD, autism eller Aspergers syndrom i den sÄ kallade vanliga förskolan. Fyra pedagoger frÄn tvÄ olika förskolor i tvÄ skilda kommuner i mellersta Sverige deltar i kvalitativa intervjuer rörande vilket arbetssÀtt som tillÀmpas, hur de upplever att barnen integreras samt om det finns hinder mot integreringen och hur man eventuellt kan överkomma dessa.

Bakgrund: PÄ grund av bristen pÄ organdonatorer globalt idag tvingas flera patienter i behov av transplantation vÀnta lÀnge pÄ en operation. VÀntan pÄ livsavgörande besked av detta slag har visat sig innebÀra fysiskt och emotionellt lidande för patienterna och deras anhöriga. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av att vÀnta pÄ transplantation av vitala organ.Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes utifrÄn 12 vetenskapliga originalartiklar, som analyserades med en induktiv kvalitativ ansats.Resultat: Patienternas erfarenheter sammanfattades och beskrevs i fem kategorier: FörÀndrad sjÀlvbild, Att leva i vÀntan, Strategier för att uthÀrda, KÀllor till styrka samt Ljuset i slutet av tunneln. Resultatets huvudfynd ansÄgs vara att ovissheten utgjorde kÀrnan i vÀntan pÄ organtransplantation, att anhöriga spelade en avgörande roll för patientens erfarenheter och att en kÀnsla av mening och sammanhang krÀvdes för att patienterna skulle uthÀrda och kÀnna hopp under vÀntan.Slutsats: Patienternas erfarenheter av vÀntan pÄ organtransplantation visade sig innebÀra lidande i olika former. Genom att undersöka patienternas kÀnsla av sammanhang, om de uthÀrdar eller lider emotionellt samt vilka strategier de anvÀnder för att underlÀtta vÀntan kan sjuksköterskan fÄ tillgÄng till de redskap som krÀvs för att lindra detta lidande. Om sjuksköterskan antar ett familjefokuserat omvÄrdnadsperspektiv kan vÀntan underlÀttas för patienterna och deras anhöriga. .

Transpersoner Àr en del av HBTQ-rörelser som ofta har mötts av diskriminering och marginaliserig. Fram till Är 2009 omfattades fortfarande inte könsidentitet och könsöverskridande identiteter av diskrimineringslagen i Sverige. Som sjuksköterska ska man vÄrda holistiskt och se hela mÀnniskan med förstÄelse för alla sorters minoriteter Àven könsöverskridande och sexuella. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva transpersoners och vÄrdpersonals upplevelse av vÄrdmötet. UtifrÄn 15 vetenskapliga artiklar som analyserades enligt kvalitativ ansats kom 5 kategorier fram: upplevelser av fokus pÄ könsidentitet och sexuell lÀggning, upplevelser av sÄrbarhet i vÄrdmötet, upplevelser bristen pÄ kunskap om transsexualitet, upplevelser av negativa attityder.

I möten mellan mÀnniskor sker samspelet pÄ ett kommunikativt plan dÀr den professionella förhÄllningen innebÀr att bemöta och inte bara att möta en annan person. Polisens bemötande har stor betydelse för hur ett brottsoffer bearbetar upplevelsen av brottet hon upplevt. Syftet med studien var att undersöka och beskriva polisens uppfattningar av bemötande av brottsoffer, utifrÄn deras personliga erfarenheter av att vara brottsoffer. Studien genomfördes med en fenomenografisk forskningsansats och kvalitativa forskningsintervjuer av sex poliser. I en fenomenografisk studie Àr avsikten att försöka hitta variationen i och kategorisera mÀnniskors erfarenheter i det tilltÀnkta undersökningsomrÄdet.

Syftet med denna studie var att belysa barn och ungdomars erfarenheter, upplevelser och eventuella risk-och skyddsfaktorer i samband med förÀldrarnas separation. Undersöka betydelsen av goda familjerelationer och vilka möjliga stödÄtgÀrder sjuksköterskor kan anvÀnda för att hjÀlpa barn och ungdomar som inte mÄr bra av en separation.Metoden var utformad som en retrospektiv systematisk litteraturstudie och sökningar gjordes i databaser, framförallt via Högskolan Dalarna bibliotek. I resultatet framkommer hur barn upplever separationer, bÄde positiva och negativa aspekter. Bra relationer bÄde inom och utom familjen Àr viktiga för barnen vilket framkommer genomgÄende i arbetet. UmgÀngesförÀldern har en viktig roll för barnen.

Syftet med studien Ă€r att undersöka nĂ„gra lĂ€rares uppfattningar om sitt arbete med individualisering  i förskoleklass och Ă„rskurs 1-3, samt att synliggöra deras erfarenheter om att individanpassa sin undervisning utifrĂ„n varje elevs behov och förutsĂ€ttningar. I studien anvĂ€ndes den kvalitativa metoden i form av semistrukturerade intervjuer. Åtta lĂ€rare pĂ„ tvĂ„ olika skolor intervjuades. Av resultatet kom det fram att lĂ€rarnas erfarenheter av individualisering liknade varandra, dock hade lĂ€rarna olika medel och metoder i arbetet med att individualisera och individanpassa den egna undervisningen. Slutsatserna av studien var att individualisering innebĂ€r individanpassning för deltagarna i studien samt att det finns svĂ„righeter vad gĂ€ller individualisering i form av att fĂ„ tid och resurser att rĂ€cka till. .

EfterfrÄgan pÄ organ att transplantera Àr större Àn tillgÄngen och vÀntelistan för nya organ Àr lÄng vÀrlden över. En transplantation innebÀr bÄde fysiska och psykiska pÄfrestningar för mottagaren. Sjuksköterskan kan hjÀlpa den organtransplanterade patienten med omvÄrdnadsÄtgÀrder, stöd och rÄd om livet efter transplantationen.Syftet var att genom en litteraturstudie beskriva organtransplanterade patienters upplevelser efter mottagandet av ett nytt inre organ. Systematisk sökning av vetenskapliga artiklar inom omrÄdet utfördes för en sammanstÀllning av det nuvarande kunskapslÀget inom omrÄdet. Urval gjordes stegvis och elva artiklar inkluderades till studien som bearbetades och sammanstÀlldes till studiens resultat med inspiration av innehÄllsanalys.Resultatet visade att personer som mottagit ett nytt organ upplever mÄnga kÀnslor, bÄde positiva och negativa.