Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka hot och risker svenska officerare upplever underutlandstjÀnstgöring. Detta för att kanske i framtiden kunna förhindra att officerare drabbas avPTSD(Post Traumatic Stress Disorder), eftersom en ökning av dessa fall pÄ senare tid har noterats.Metoden som har anvÀnts Àr kvalitativ intervjustudie dÀr författaren gÄr pÄ djupet för att skapa sig enförstÄelse för den intervjuades vÀrld. Med inriktning av upplevelser kommer uppsatsen att behandlafysiska och psykiska upplevelser under utlandstjÀnstgöring samt om dessa hade kunnat förebyggas.Deltagarna i intervjustudien Àr fyra officerare, samtliga mÀn, med varierande bakgrund och samtligaarbetade vid intervjutillfÀllet inom Försvarsmakten.Resultaten av denna studie och tidigare forskning Àr att upplevelser av Svenskars hot och risker, kanriskera att leda till PTSD. Resultaten visade ocksÄ att upplevelser Àr skiftande och individuella menÀven att det finns likheter i upplevelserna om utlandstjÀnstgöringen har genomförts pÄ sammageografiska plats. PTSD kan förhindras genom kunskap i hur stress motverkas och förhindras..

Av olika anledningar klarar inte alla förÀldrar av att tillgodose sina barns behov vilket kan pÄverka barnen och deras utveckling negativt. För att fÄ barnets perspektiv pÄ hur det Àr att vÀxa upp under sÄdana förhÄllanden genomför vi denna studie med syftet att fÄ ökad kunskap och förstÄelse för hur det kan vara för ett barn att vÀxa upp i en familj dÀr förÀldrar av olika anledningar brister i sin omsorgsförmÄga. Det Àr en litteraturstudie baserad pÄ sjÀlvbiografier dÀr numera vuxna personer retrospektivt beskriver hur de upplevt sin barndom. Vi har anvÀnt oss av narrativ metod eftersom det ger oss möjlighet att fÄ en fördjupad förstÄelse av berÀttarens upplevelser. VÄra resultat visar att det sker en förÀndring av roller i familjen och att barnen fÄr axla mycket stort ansvar hemma.

Bakgrund: Övervikt och fetma har tidigare visat sig vara ett stigmatiserat tillstĂ„nd som kan leda till en negativ inverkan pĂ„ relationen mellan patient och vĂ„rdpersonal. Studiens teoretiska referensram utgick frĂ„n ett humanvetenskapligt perspektiv med fokus pĂ„ erfarenheter kring lidande utifrĂ„n Erikssons (2001) omvĂ„rdnadsteori.Syfte: Att belysa erfarenheter hosvuxna patienter med övervikt eller fetma med fokus pĂ„ bemötande av vĂ„rdpersonal.Metod: Integrativ litteraturöversikt dĂ€r bĂ„de kvalitativa och kvantitativa studier anvĂ€ndes för att fĂ„ en helhetsbild av erfarenheter hos patienter med övervikt eller fetma med fokus pĂ„ bemötande av vĂ„rdpersonal. Analysen grundades pĂ„ nio valda studier. Resultat: I resultatet framkom fyra teman: Information och kommunikation med vĂ„rdpersonal, att inte passa in eller bli tagen pĂ„ allvar, stöd vĂ„rdpersonal bidrar med samt att bli respekterad, lyssnad till och sedd som mĂ€nniska. Resultatet uppvisade att mĂ„nga patienter med övervikt eller fetma hade erfarenhet av brister i bemötandet av vĂ„rdpersonal. Slutsats: Med bemötande som verktyg kan en god vĂ„rdrelation mellan patient och vĂ„rdpersonal skapas. Det skulle dĂ€rför kunna vara av betydelse att vĂ„rdpersonal fick handledning om hur denna patientgrupp vill bli bemött.  .

Äldres rĂ€dsla för att bli utsatt för brott Ă€r ett relativt outforskat omrĂ„de. Aktuell forskning om Ă€ldres rĂ€dsla sammanstĂ€lls genom statistik för hur mĂ„nga Ă€ldre som kĂ€nner rĂ€dsla, men det fattas ett berĂ€ttande perspektiv dĂ€r man lyfter fram vad de Ă€ldre har att sĂ€ga om sina erfarenheter och upplevelser av rĂ€dsla för att bli utsatt för brott. Syftet för denna studie Ă€r att undersöka vad Ă€ldre personer har att sĂ€ga om fenomenet rĂ€dsla för att bli utsatt för brott och ta reda pĂ„ hur det ser ut och pĂ„verkar deras vardag.Studien har en fenomenologisk ansats med livsvĂ€rldsteorin som utgĂ„ngspunkt. Datainsamlingen har skett genom öppna intervjuer. Resultatet visar att fenomenet Ă€ldres rĂ€dsla för att bli utsatt för brott visar sig som att vara riskanalytiskt medveten.

Syftet med denna studie Àr att synliggöra tre lÀrares tankar och upplevelser kring arbetet pÄ denmÄngkulturella skolan utifrÄn ett interkulturellt perspektiv. LÀrarnas erfarenheter haranalyserats med teorier och diskuteras senare med tidigare forskning kring betydelsen av attutveckla interkulturella kompetenser och interkulturell pedagogik för att skapa interkulturellalÀrande miljöer. I och med att vi lever i ett mÄngkulturellt samhÀlle krÀvs av skolorna att strÀvaefter dessa mÄl att uppnÄ för att motverka rasism, frÀmja respekt och tolerans bland individernai det svenska samhÀllet. Resultatet pÄvisar att lÀrarna har lite kunskap om vad interkulturalitetinnebÀr och att de kopplar begreppet till mÄngkulturalitet. FörÀldrakontakten Àr ocksÄ en stordel av det interkulturella synsÀttet för att utveckla interkulturella förstÄelse..

Bakgrund: Årligen drabbas 45 000 individer i Sverige av cancer. Sjuksköterskan möter dessa individer i deras dagliga arbete. Det Ă€r viktigt att sjuksköterskan vet hur hon pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt kan ge dem stöd. Metod: Studien Ă€r en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Syfte: Syftet med studien var att belysa faktorer som patienter med cancer anser vara viktiga i stödet frĂ„n sjuksköterskan.

Syftet med denna studie var att undersöka fyra unga invandrarmÀns erfarenheter och upplevelser av att tidigare ha suttit i fÀngelse. Jag ville försöka förstÄ varför dessa mÀn hade börjat begÄ brott, deras intryck av möten med det svenska samhÀllet. Mina funderingar besvarades genom att jag anvÀnde mig utav Beckers avvikelse/stÀmplings teori för att fÄ vissa svar genom en kvalitativ studie, som innehöll djupintervjuer. Resultaten av studien har visat att orsaker till brottsbeteende hos invandrarna bland annat kan bero pÄ utanförskap, integreringsbrist och diskriminering i samhÀllet..

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur en utvald grupp av nyblivna lÀrare i förskoleklass - Är 6 upplevde det första Äret i yrket. VÄrt syfte Àr Àven att ta reda pÄ vad de upplever att lÀrarutbildningen har bidragit med för deras yrkessocialisation. Vi vill ocksÄ undersöka hur en utvald grupp av erfarna lÀrare tÀnker kring sin utbildning och vad den bidragit med för deras yrkessocialisation. Slutligen Àr vÄrt syfte att undersöka vilka uppfattningar dessa nyblivna respektive erfarna lÀrare har kring begreppet mentorskap. Metod: VÄr undersökning utgÄr sÄvÀl frÄn en kvalitativ ansats som frÄn en komparativ ansats.

FrÄgestÀllningar:PÄ vilket sÀtt pÄverkas personalens arbetsmotivation av personalkostnadsbesparingar?Vilken betydelse har arbetsmotivationen vid personalkostnadsbesparingar för det finansiella resultatet pÄ kort och lÄng sikt?.

Bakgrund: Den vanligaste smittvÀgen för hepatit C Àr genom intravenöst drogmissbruk. Smittöverföring kan Àven ske via blodtransfusioner eller stickskador i vÄrden. Det finns mÄnga fördomar förknippade med sjukdomen och risken Àr stor att dessa fÀrgar mötet med patienter. Det Àr viktigt att som vÄrdpersonal vara medveten om hur den egna synen pÄ sjukdomen kan pÄverka bemötandet. Syfte: Syftet var att belysa vilka erfarenheter patienter med hepatit C har av bemötandet i vÄrden.

Bakgrund: Schizofreni Àr en allvarlig psykisk sjukdom kÀnnetecknad av svikt i kognitiva och sociala förmÄgor. Det rÄder otillrÀckliga kunskaper i bemötandet av personer med schizofreni. Deras subjektiva upplevelser blir oftast Äsidosatta fastÀn de spelar en viktig roll i vÄrden och personers liv. En bÀttre förstÄelse för personers subjektiva dimensionen kan bidra till ett bÀttre bemötande och minska lidande för personer med schizofreni.Syfte: Syftet för denna studie Àr att undersöka subjektiva upplevelser hos personer med schizofreni.Metod: Nio kvalitativa artiklar som hittades i databaserna PsycINFO och CINAHL bearbetades med metasyntes, gemensamma teman kunde identifieras.Resultat: Personer med schizofreni upplever en komplex blandning av upplevelser sÄsom tillbakadragande, ensamhet, relationsproblem, hopplöshet, kaos och förvirring som effekter av sjukdomen. Trygghet och gemenskap kan bidra till en positiv utveckling av hÀlsoprocesserna.Diskussion: LivsvÀrlden ligger till grund för hur personer med schizofreni upplever sin sjukdom och livssituation.

Den hÀr uppsatsen undersöker vardagen genom dess lÀten. Fem personer, alla bosatta i Stockholm, har under en veckas tid dokumenterat sina vardagsliv genom ljudinspelningar som sedan varit utgÄngspunkter för intervjuer dÀr informanterna har berÀttat om sina upplevelser. Uppsatsens övergripande syfte Àr att undersöka hur informanterna genom dessa ljuddagböcker kommunicerar sina erfarenheter av ljud och plats. Detta görs genom att undersöka dels vilka rumsliga berÀttelser som ryms i dagböckerna och dels hur metoden fungerar som en meningsskapande process. Studien visar hur ljuddagböckerna definierar vardagslivet, synliggör sociala, rumsliga dimensioner och aktualiserar erfarenheter frÄn andra platser och tidpunkter iinformanternas liv.

Bakgrund: Humant Immunbrist Virus (HIV) Àr en infektionssjukdom som angriper kroppens immunförsvar vilket leder till att det stegvis försÀmras och slutligen helt avtar. Historiskt sett har patienter med HIV blivit diskriminerade i samhÀllet och orÀttvist behandlade. Joyce Travelbee?s omvÄrdnadsteori tar avstÄnd frÄn en generaliserande mÀnniskosyn och föresprÄkar att se individens unika egenskaper, och sjukvÄrdspersonal ska enligt lag möta patienter med lika vÀrde och lika vÄrd oavsÀtt diagnos. Syftet Àr att beskriva erfarenheter som vuxna patienter med HIV har av möten med sjukvÄrdspersonal.Metod: En systematisk litteraturstudie.

Syftet med den hÀr uppsatsen var att undersöka vilka erfarenheter socialsekreterare, som arbetar med försörjningsstöd pÄ olika arbetsplatser, har av hot och vÄld pÄ arbetsplatsen. Syftet var ocksÄ att undersöka om det fanns skillnader i deras erfarenheter beroende pÄ skillnaderna i kommunens och stadsdelarnas olikheter. Uppsatsen syftade vidare till att ta reda pÄ om det förekom nÄgot individuellt förebyggande arbete bland socialsekreterarna och i sÄ fall hur detta sÄg ut.För att uppfylla syftet har en kvalitativ metod anvÀnts och resultatet visade att socialsekreterarnas erfarenheter av hot och vÄld varierar. Det visade sig ocksÄ vara skillnad mellan de olika stadsdelarna/kommunen. I analysen anvÀndes ett klassperspektiv för att tolka skillnaderna och för att resonera kring företeelsen.

Bakgrund Bemanning, kompetens och patientinflöden Àr exempel pÄ olika faktorer som omnÀmns i diskussioner kring patientsÀkerheten pÄ akutmottagningar. I denna studie behandlas dessa bland flera av frÄgor utifrÄn sjuksköterskornas egna upplevelser pÄ en akutmottagning i Storstockholm. Vad Àr det som dessa sjuksköterskor upplever vara patientsÀkerhetsrisker? Finns de? Och i sÄ fall vilka Àr de?Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av patientsÀkerhet pÄ en akutmottagning.Metod Genom en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerad intervjuguide har författarna intervjuat sex sjuksköterskor. Samtliga intervjuer har tagit plats pÄ aktuell akutmottagning.Resultat Fem av de sex informanterna var överens om att det föreligger en personalbrist pÄ akutmottagningen medan samtliga menade att vÀntetiderna för patienterna inte Àr patientsÀker.