Kometprogrammet Àr ett svenskt utbildningsprogram som utvecklades för att kunna hjÀlpa barn med beteendeproblem dÀr fokus ligger vid att förbÀttra kommunikationen mellan den vuxne och barnet. I metoden anvÀnds belöning, positiv förstÀrkning samt ignorering av negativa beteenden som verktyg för att nÄ detta mÄl.   Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ vilka beteenden som pedagogerna ville förÀndra hos eleverna med hjÀlp av Kometprogrammet samt ta del av deras erfarenheter och upplevelser av metoden. För att besvara mina frÄgestÀllningar anvÀnde jag mig av kvalitativa intervjuer och tolkande analyser av detta dÄ mitt syfte var att försöka förstÄ pedagogernas subjektiva upplevelsevÀrld. Min undersökningsgrupp bestod av fyra pedagoger med olika uppfattningar om Kometprogrammet, detta för att fÄ ett sÄ mÄnga olika tankar och upplevelser om Kometprogrammet som möjligt. Resultatet av intervjuerna visade pÄ att anledningen till att pedagogerna började anvÀnda sig av Kometprogrammet var i stort sett detsamma.

Erfarenheter av den palliativa vÄrden har studerats, men i huvudsak ur ett anhörig- och sjuksköterskeperspektiv och mindre fokus har lagts pÄ att studera patientens perspektiv pÄ vÄrden som erbjuds. Syftet med litteraturstudien var att belysa erfarenheter av palliativ vÄrd ur ett patientperspektiv. Fjorton vetenskapliga artiklar valdes för granskning, analysering och bearbetning för att svara pÄ föreliggande studies syfte. Bearbetningen resulterade i fem resultatkategorier, erfarenheter av; kommunikationen, informationen, bemötandet, tillgÀngligheten och vÄrdplatsen. Patienterna som var i behov av palliativ vÄrd tyckte framförallt att kommunikationen var tillfredsstÀllande.

Ett av de vanligaste symtomen, oavsett diagnos, som vÄrdare inom prehosptial akutsjukvÄrd möter Àr patienter med olika smÀrttillstÄnd/symtom. NÀr vÄrdare nÀrmar sig patienter med smÀrta Àr det viktigt att vara medveten om att alla individer upplever, tolererar och hanterar smÀrta pÄ sitt eget sÀtt samt att ha redskap för att möta och omhÀnderta dessa patienter. Det finns idag ingen studie som visar pÄ patienters egna upplevelser av att bli vÄrdad inom prehospital akutsjukvÄrd med smÀrta. Det Àr dÀrför av sÀrskilt intresse att fÄ ta del av patienters erfarenheter och upplevelser i samband med att de vÄrdats i ambulans med smÀrttillstÄnd. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelse av omhÀndertagandet inom ambulanssjukvÄrden i samband med akut smÀrta.Metoden i studien har varit kvalitativ intervju.

Introduktion/Bakgrund: Förekomsten av sjÀlvskador har ökat sedan Är 2004. TvÄ till fyra procent av den allmÀnna befolkningen skadar sig sjÀlva. Bemötande inom vÄrden handlar om kommunikation det vill sÀga lyssna och besvara de signaler som sÀnds ut. VÄrdpersonalens vÀrderingar och mÀnniskosyn pÄverkar bemötandet och omvÄrdnaden de ger patienterna. Syfte: Syftet var att belysa erfarenheter av vÄrdmöten samt bemötande frÄn vÄrdpersonal hos patienter med sjÀlvskadebeteende.

Artros Àr en sjukdom som blir vanligare med stigande Älder och drabbar bÄde mÀn och kvinnor. Sjukdomen pÄverkar en persons dagliga liv pÄ mÄnga sÀtt och smÀrta Àr det vanligaste symtomet. En total höftprotesoperation Àr den vanligaste behandlingen vilket reducerar smÀrtan, ökar personens livskvalitet och möjligheter att utföra dagliga aktiviteter. Syftet med studien var att undersöka patienters upplevelser av att genomgÄ en total höftprotesoperation. Denna studie genomfördes med en kvalitativ ansats och data samlades in med semi strukturerade intervjuer.

Med utgÄngspunkt i mina egna erfarenheter av stegintegrering i sprÄkundervisning utforskas i följande studie gymnasielÀrares upplevelser av undervisningsmetoden och hur de praktiskt bemöter eleverna i klassrummet. I bakhuvudet har en pedagogisk idé om elevberikande Àven funnits. Studien uppnÄs genom en kvalitativ undersökning i form av intervjuer pÄ tvÄ gymnasieskolor dÀr stegintegrering förekommer - sju lÀrare och en elev deltog. Resultatet visar att lÀrarna i liten mÄn anvÀnder sig av den fysiska stegintegreringen och istÀllet delar upp de olika elevgrupperna och undervisar dem var för sig. Undersökningen visar Àven pÄ en frustrerande situation dÀr lÀraren mÄnga gÄnger kÀnner sig otillrÀcklig och dÀr arbetsbördan blir större Àn vid den klassiska undervisningssituationen.

Denna studie har syftat till att utforska hur l?rarstudenter beskriver den verksamhetsf?rlagda (VFU) praktiken b?de som undervisningsmoment och praktik, samt l?rarstudenternas beskriv-ning av sina upplevelser av skolan som arbetsplats. Fr?gor som har genomsyrat denna studie ?r ?hur beskriver l?rarstudenter sina erfarenheter av VFU som undervisningsmoment och som praktik?, ?hur beskriver l?rarstudenter sina erfarenheter av skolmilj?n p? sina VFU-platser? samt ?hur f?r?ndras deras syn p? l?raryrket efter praktiken?. Studien har genomf?rts via semi-strukturerade intervjuer med sex l?rarstudenter som har haft sina VFU perioder under ?r 2023.

Syftet med studien var att beskriva personers erfarenheter av störd sömn vid sjukdom. Studien har baserats pÄ 11 vetenskapliga artiklar som motsvarade vÄrt syfte. I analysen anvÀndes en manifest kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen utgick frÄn tvÄ frÄgestÀllningar. Den första frÄgestÀllningen Vad stör sömnen vid sjukdom resulterade i tre kategorier: Miljön pÄ sjukhuset som ljud, ljus och omvÄrdnad stör sömnen, Oro och tankar stör sömnen och symtom frÄn sjukdomen stör sömnen.

Barnmorskor har inom verksamhetsomrÄdet mödrahÀlsovÄrd ansvar att stödja förÀldrapar inför förlossning och förÀldraskap, för att gynna barns vÀlbefinnande. Det regleras utifrÄn nationella styrdokument av förÀldrastöd i grupp. Omfattande forskning finns angÄende förÀldrars upplevelser av stöd i förÀldragrupp och mindre av barnmorskors erfarenheter av förÀldrastöd i grupp. Syftet med denna studie Àr att belysa barnmorskors erfarenheter kring att hÄlla förÀldrastöd i grupp. Intervjuer genomfördes med nio barnmorskor pÄ tre olika barnmorskemottagningar i vÀst Sverige.

NÀr en familjemedlem fÄr palliativ vÄrd i livets slut i hemmet förÀndras livssituationen för hela familjen. NÀrstÄende kan uppleva att de bÀr huvudansvaret nÀr vÄrden sker i hemmet, Àven om de fÄr stöd frÄn vÄrdarna. Vissa nÀrstÄende önskar att vara delaktiga i vÄrden medan andra blir det ofrivilligt. Om vÄrdarna tar del av familjens förÀndrade livsvÀrld finns förutsÀttningar för att skapa en god vÄrdrelation med bÄde familjemedlemmen och dennes nÀrstÄende. Genom att ta del av nÀrstÄendes upplevelser och förvÀntningar kan vÄrdarna fÄ en bÀttre förstÄelse för nÀrstÄendes livssituation och ge stöd utifrÄn detta.

Syftet med studien Àr att reda pÄ hur fritidspedagoger upplever datorspelande pÄ fritidshemmet och deras uppfattningar av hur datorspelande kan bidra till lÀrande i relation till verksamhetens uppdrag med fokus pÄ en meningsfull fritid. VÄr forskningsbakgrund behandlar lÀrande i datorspel och uppfattningar kring datorspel i skolan och kommer att bearbetas tillsammans med resultatet frÄn vÄr kvalitativa intervjustudie.Vi utgÄr ifrÄn den fenomenologiska livsvÀrldsteorin dÀr vi studerar uppfattningar och erfarenheter kring fenomenet datorspelande. Vi intervjuar ett antal fritidspedagoger och fÄr ta del av deras erfarenheter och upplevelser av datorspelande.I intervjuerna framgÄr det att fritidspedagogerna, oavsett egen erfarenhet, Àr positiva till datorspelande som komplement till andra aktiviteter pÄ fritidshemmet, men att mÄnga saknar den kunskapen som krÀvs för att det ska kunna göras med ett pedagogiskt innehÄll. De upplever ocksÄ att barnen lÀr sig bland annat sprÄk, samarbete, social kompetens och problemlösning genom datorspelande..

Denna uppsats syftar till att belysa hur lÀrare som undervisar döva pÄ gymnasienivÄ arbetar med sin tvÄsprÄkiga undervisning. VÄr forskningsfrÄga har varit ?Hur arbetar lÀrare med planering av sin tvÄsprÄkiga undervisning ? utifrÄn vad som anges i styrdokument - inom svenskÀmnet pÄ gymnasienivÄ??.Vi har antagit att lÀrare anvÀnder styrdokument i och med planeringen. De styrdokument som finns avsedda för dessa lÀrare Àr LÀroplan för de frivilliga skolformerna 1994 och kursplan Svenska för döva. Styrdokumenten talar om lÀrares ansvar och skyldigheter.

Studien syftar till att undersöka socialarbetares erfarenheter av att anvÀnda vÄrd- och genom-förandeplaner i socialtjÀnstens missbruksvÄrd. Fokus ligger pÄ socialarbetares upplevelser av vÄrd- och genomförandeplaner som arbetsverktyg, klientens delaktighet, samt samverkan mellan aktörer i samband med planering. Kvalitativa intervjuer av Ätta socialarbetare har ge-nomförts. Resultatet visar att socialarbetarna har olika instÀllning till planerna, samt erfaren-het av en rad möjligheter och utmaningar med arbetsverktyget, delaktighet och samverkan; vilket tyder pÄ en komplexitet. Om och pÄ vilket sÀtt socialarbetarna hanterar intentionerna om vÄrd- och genomförandeplaner och sitt handlingsutrymme som grÀsrotsbyrÄkrat, kan kopplas till huruvida de finner planerna vara meningsfulla, hanterbara och begripliga.

Bakgrund: Bröstcancer utgör idag den vanligaste cancerformen bland kvinnor i Sverige och resterande vÀrlden. NÀr kvinnor i fertil Älder insjuknar i bröstcancer Àr det viktigt för vÄrdgivaren att försöka finna förstÄelse för det komplexa skede i livet hon befinner sig i. Syfte: Syftet var att beskriva fertila kvinnors erfarenheter i mötet med sjukvÄrden efter en bröstcancerdiagnos. Metod: En kvalitativ innehÄllsanalys har genomförts, baserad pÄ sex bloggar. Den insamlade datan bestod av bloggar författade av fertila kvinnor med bröstcancer.

TonÄrsaborter har ökat i Sverige under de senaste Ären. Enligt forskning bÀr de unga kvinnorna med sig mÄnga kÀnslor efter ingreppet, men det Àr inte lÀngre lagstadgat med stödsamtal i samband med en abort. Eftersom tonÄrsaborter numera Àr sÄ vanliga Àr det viktigt att lÀgga fokus pÄ de unga kvinnornas upplevelser i kontakten med vÄrdpersonalen. Studiens syfte var att undersöka unga kvinnors upplevelser av stödjande samtal med vÄrdpersonal i samband med en abort. Metoden som anvÀndes var en kvalitativ empirisk studie, fyra intervjuer gjordes och granskades.