Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka positiva effekter en pedagogisk spÄrkmiljö med utgÄngspunkt i elevers sociala och kulturella erfarenheter och förutsÀttningar kan ge samt att undersöka hur verksamma pedagoger och lÀrare i grundskolans tidiga Är tar tillvara pÄ detta.Vi hoppas att vi med denna uppsats kan lyfta fram den positiva effekt ett pedagogiskt arbete grundat i elevers sociala och kulturella erfarenheter och förutsÀttningar kan ge..

Palliativ vÄrd syftar till att se patienten och dess nÀrstÄende som en helhet dÀr mÄlet Àr att bidra till vÀlbefinnande och vÀrdighet i livets slut. För att underlÀtta de nÀrstÄendes situation spelar vÄrdpersonalen en stor roll. Syftet var att beskriva nÀrstÄendes upplevelser av den palliativa vÄrden. Metoden som anvÀndes var litteraturstudie som grundades pÄ tolv vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att nÀrstÄende Àr i stort behov olika stödjande insatser frÄn vÄrdpersonalen.

Denna studie bygger pÄ kvalitativa intervjuer med fyra informanter, som alla har ett syskon med en funktionsnedsÀttning. Syftet med studien var att undersöka upplevelser av att ha ett syskon med funktionsnedsÀttning. Jag ville ocksÄ undersöka hur syskon ser pÄ sin syskonrelation i vuxen Älder, samt vad de har för tankar kring framtiden. Studiens resultat visar att syskonen frÄn tidig Älder varit otroligt engagerade och tagit ett stort ansvar bÄde i sitt syskons liv liksom i familjens dagliga rutiner. Av de fyra intervjuade syskonen arbetar idag tre av dem inom handikappomsorgen pÄ nÄgot sÀtt och ser det som helt naturligt.

Bakgrund: Andelen Àldre som har behov av kommunens insatser i hemsjukvÄrden ökar eftersom fler bor kvar lÀngre i sina hem. För att kunna ge ett bra stöd till de Àldre behöver distriktssköterskan veta de Àldres erfarenheter om vilken betydelse det sociala innehÄllet i vardagen har. Detta för att kunna hjÀlpa de Àldre att förstÄ sin egen situation och anpassa sig efter sina möjligheter. Syftet: Denna studies syfte var att beskriva Àldre personers erfarenheter av vilken betydelse det sociala innehÄllet i vardagen har för dem. Metod: En kvalitativ intervjustudie med sex ensamboende Àldre personer över 70 Är som var inskrivna i hemsjukvÄrden.

Syftet med denna studie var att med hjÀlp av kvalitativa intervjuer undersöka lÀrares medvetenhet angÄende betydelsen av anvÀndandet av barnens erfarenheter i skrivundervisningen, för att erbjuda eleverna en god möjlighet till att utveckla sin skrivförmÄga. För att uppnÄ syftet formulerades tvÄ frÄgestÀllningar, hur lÀrare beskriver barnens erfarenheter utifrÄn skrivundervisningen och hur de beskriver att de utformar sin skrivundervising med tanke pÄ elevernas erfarenheter.I studien har framkommit att lÀrarnas intention Àr att utgÄ frÄn barnens erfarenheter. De lÀrare som intervjuats ser barnens erfarenheter som viktiga och som en förutsÀttning i skrivundervisningen, men de ser ocksÄ att olika erfarenheter förbereder eleverna pÄ olika sÀtt inför den undervisning som ges. Detta gör att de vÀrderar och vÀljer ut vilka erfarenheter de vill anvÀnda i skrivundervisningen. Samtidigt ser lÀrarna sig sjÀlva som viktiga förmedlare av erfarenheter som barnen kan bygga sin skrivutveckling pÄ.Uppsatsen har som teoribakgrund Vygotskijs sociokulturella perspektiv men Àven Deweys erfarenhetsteori och Bourdieus teori om fÀlt, habitus och kapital.

Projekt Àr idag en populÀr arbetsform. Att se projekt som en avgrÀnsad verksamhet skapar problem med att föra över kunskap och erfarenheter mellan projekt inom organisationen. Genom en projektutvÀrdering kan en organisation föra vidare erfarenheter mellan projekt och förbÀttra framtida projekt. Vi valde att göra en fallstudie i tre organisationer för att se vad projektutvÀrderingar ger organisationer och hur tidigare erfarenheter förs vidare. Undersökningsenheternas företrÀdare framhöll vikten av att lÀra av tidigare erfarenheter och att göra en projektutvÀrdering.

Syftet med denna studie var att med hjÀlp av kvalitativa intervjuer undersöka lÀrares medvetenhet angÄende betydelsen av anvÀndandet av barnens erfarenheter i skrivundervisningen, för att erbjuda eleverna en god möjlighet till att utveckla sin skrivförmÄga. För att uppnÄ syftet formulerades tvÄ frÄgestÀllningar, hur lÀrare beskriver barnens erfarenheter utifrÄn skrivundervisningen och hur de beskriver att de utformar sin skrivundervising med tanke pÄ elevernas erfarenheter.I studien har framkommit att lÀrarnas intention Àr att utgÄ frÄn barnens erfarenheter. De lÀrare som intervjuats ser barnens erfarenheter som viktiga och som en förutsÀttning i skrivundervisningen, men de ser ocksÄ att olika erfarenheter förbereder eleverna pÄ olika sÀtt inför den undervisning som ges. Detta gör att de vÀrderar och vÀljer ut vilka erfarenheter de vill anvÀnda i skrivundervisningen. Samtidigt ser lÀrarna sig sjÀlva som viktiga förmedlare av erfarenheter som barnen kan bygga sin skrivutveckling pÄ.Uppsatsen har som teoribakgrund Vygotskijs sociokulturella perspektiv men Àven Deweys erfarenhetsteori och Bourdieus teori om fÀlt, habitus och kapital.

Syftet med denna studie var att med hjÀlp av kvalitativa intervjuer undersöka lÀrares medvetenhet angÄende betydelsen av anvÀndandet av barnens erfarenheter i skrivundervisningen, för att erbjuda eleverna en god möjlighet till att utveckla sin skrivförmÄga. För att uppnÄ syftet formulerades tvÄ frÄgestÀllningar, hur lÀrare beskriver barnens erfarenheter utifrÄn skrivundervisningen och hur de beskriver att de utformar sin skrivundervising med tanke pÄ elevernas erfarenheter.I studien har framkommit att lÀrarnas intention Àr att utgÄ frÄn barnens erfarenheter. De lÀrare som intervjuats ser barnens erfarenheter som viktiga och som en förutsÀttning i skrivundervisningen, men de ser ocksÄ att olika erfarenheter förbereder eleverna pÄ olika sÀtt inför den undervisning som ges. Detta gör att de vÀrderar och vÀljer ut vilka erfarenheter de vill anvÀnda i skrivundervisningen. Samtidigt ser lÀrarna sig sjÀlva som viktiga förmedlare av erfarenheter som barnen kan bygga sin skrivutveckling pÄ.Uppsatsen har som teoribakgrund Vygotskijs sociokulturella perspektiv men Àven Deweys erfarenhetsteori och Bourdieus teori om fÀlt, habitus och kapital.

Bakgrund: Evidens styrker att teamrehabilitering Àr en lÀmplig rehabiliteringsform för patienter med reumatiska sjukdomar. GrupptrÀning har i tidigare studier visat goda resultat för personer med reumatisk sjukdom. Dock Àr forskning om den subjektiva upplevelsen av grupptrÀningen bristfÀllig.Syfte: Syftet med studien Àr att ur ett socialkognitivt perspektiv undersöka vilka upplevelser och erfarenheter deltagare med reumatisk sjukdom fÄtt av den grupptrÀning som ingÄr i teamrehabiliteringen.Metod: Studien har en kvalitativ design med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer utfördes. Fem deltagare inkluderades och det insamlade materialet analyserades genom en kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Det framkom att deltagarna hade en positiv uppfattning om teamrehabiliteringen och att de tog med sig mÄnga erfarenheter dÀrifrÄn.

Bakgrund: Missfall Àr ett ofrivilligt avslutande av en graviditet som kan medföra kÀnslor av chock, sorg och skuld. VÄrdtiden vid missfall Àr ofta kortvarig och vÄrdpersonal har en betydande roll för kvinnornas upplevelse och ÄterhÀmtning.Syfte: Syftet var att genom en litteraturstudie beskriva kvinnors upplevelser av missfall och den vÄrd som ges i samband med missfall.Metod: AllmÀn litteraturstudie baserad pÄ tio vetenskapliga artiklar med en kvalitativ design.Resultat: Resultatet bestod av tre huvudteman med tillhörande subteman. Det första huvudtemat var Kvinnors egna subjektiva tankar och kÀnslor i samband med missfall med subteman Förlust av en graviditet, SkuldkÀnslor, Oro och förvÀntningar vid framtida graviditeter. Det andra huvudtemat var Kvinnors erfarenheter av bemötande frÄn vÄrdpersonal vid missfall, med subteman Attityder och bemötande, Brist pÄ information. Det sista huvudtemat var Kvinnors behov av stöd i samband med missfall med subteman Familj och nÀrstÄendes betydelse, VÄrdpersonalens betydelse.Slutsats: Missfall var en chockartad upplevelse, ofta prÀglad av existentiell smÀrta och sorg.

Schizofreni Àr en sjukdom vars orsak Ànnu Àr okÀnd och ungefÀr 1 procent av befolkningen drabbas. Sjukdomen kan pÄverka bÄde personen med schizofreni och de anhöriga pÄ ett negativt sÀtt. NÀr ett barn insjuknar Àr det ofta förÀldrarna som tar pÄ sig ansvaret för att vÄrda barnet. Syftet var att beskriva förÀldrars erfarenheter av att vÄrda ett vuxet barn med schizofreni. Litteraturstudien genomfördes genom att vetenskapliga artiklar inom Àmnet granskades, analyserades och sammanstÀlldes till ett resultat.

Syftet med denna studie var att med hjÀlp av kvalitativa intervjuer undersöka lÀrares medvetenhet angÄende betydelsen av anvÀndandet av barnens erfarenheter i skrivundervisningen, för att erbjuda eleverna en god möjlighet till att utveckla sin skrivförmÄga. För att uppnÄ syftet formulerades tvÄ frÄgestÀllningar, hur lÀrare beskriver barnens erfarenheter utifrÄn skrivundervisningen och hur de beskriver att de utformar sin skrivundervising med tanke pÄ elevernas erfarenheter.I studien har framkommit att lÀrarnas intention Àr att utgÄ frÄn barnens erfarenheter. De lÀrare som intervjuats ser barnens erfarenheter som viktiga och som en förutsÀttning i skrivundervisningen, men de ser ocksÄ att olika erfarenheter förbereder eleverna pÄ olika sÀtt inför den undervisning som ges. Detta gör att de vÀrderar och vÀljer ut vilka erfarenheter de vill anvÀnda i skrivundervisningen. Samtidigt ser lÀrarna sig sjÀlva som viktiga förmedlare av erfarenheter som barnen kan bygga sin skrivutveckling pÄ.Uppsatsen har som teoribakgrund Vygotskijs sociokulturella perspektiv men Àven Deweys erfarenhetsteori och Bourdieus teori om fÀlt, habitus och kapital.

Syftet med studien var att fÄ ökad kunskap om hur personalförÀndringar pÄverkar sÀrskoleelever som Àr integrerade i grundskolan. Den typ av personalförÀndring som avsÄgs i studien var nÀr elevassistenter slutade arbeta pÄ skolan. Som metod har kvalitativa intervjuer genomförts dÀr bÄde sÀrskoleelever, elevassistenter och pedagoger har fÄtt delge sina erfarenheter och upplevelser. Resultatet visade att det uppstod en orolig situation nÀr beskedet kom, samt under den perioden som pÄgick fram till att sÀrskoleeleverna, elevassistenterna och pedagogerna fick veta hur den nya situationen skulle bli. Det uppstod Àven en sorg mellan sÀrskoleeleverna och elevassistenterna, eftersom en nÀra relation byggts upp emellan dem.

Bakgrund: För att kunna ge en tydlig beskrivning av patientperspektivet gÀllande erfarenheter av bemötandet inom ambulanssjukvÄrden och pÄ akutmottagning Àr det viktigt att ta hÀnsyn till mÀnniskors förvÀntningar pÄ bemötande inom ambulanssjukvÄrden. En ambulanssjuksköterska mÄste kunna visa engagemang och empati och kunna tolka och förutse patienters olika behov.Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av bemötande inom ambulanssjukvÄrden och pÄ akutmottagning.Metod: En litteraturstudie med systematisk ansats dÀr studier (n=20) med kvalitativ metod inkluderats. Artikelsökningarna gjordes i databaserna CINAHL och PUBMED.Resultat: I resultatet framkommer tre teman; "det första upplevda bemötandet pÄ akutmottagningen".Slutsats: Vid ett behov av akutsjukvÄrd Àr ambulanssjukvÄrden och akutmottagningen pÄ ett sjukhus de första vÄrdinstanser som patienter kommer i kontakt med. Hur patienterna upplever bemötandet inom dessa instanser Àr avgörande för hur deras förtroende pÄverkas för deras fortsatta vÄrd..

Testikelcancer Àr en cancersjukdom vars etiologi Àr okÀnd. Sjukdomen utgör den vanligaste cancerformerna för mÀn i Äldrarna 20-40 Är. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva mÀns upplevelser av att leva med testikelcancer. Studien baserades pÄ Ätta vetenskapliga artiklar som analyserats enligt kvalitativ innehÄllsanalys. Vilket resulterade i fyra kategorier: Att vara orolig pÄ grund av bristande information: Att ha rÀdsla och osÀkerhet som har livs betydelse: Att vara annorlunda och att sex kan vara misslyckat: Att fÄ stöd och trygghet, ökar sjÀlvförtroendet att ÄtergÄ till det normala gav en inre styrka nÀr livet hade förÀndrats.