Sammanfattning  I examensordningen (SFS 2008:132) gÀllande speciallÀrare stÄr det bland annat beskrivet att speciallÀrare ska vara kvalificerade samtalspartners och rÄdgivare i frÄgor som rör sprÄk, - skriv och lÀsutveckling.   DÀrför Àr   syftet med den hÀr studien att undersöka vad högstadielÀrare i So har för erfarenheter av att i sin undervisning undervisa elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter och hur de bemÀstrar de svÄrigheter de möter i sin strÀvan att tillgodose dessa elevers behov.  I den hÀr studien har jag anvÀnt mig av en fenomenologisk forskningsansats för att försöka fÄnga So-lÀrares upplevda erfarenhetsvÀrld av att undervisa elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter. NÀr man anvÀnder sig av en fenomenologisk ansats innebÀr det att försöka sÀtta sig in i och att försöka förstÄ de undersökta personernas upplevelser och erfarenheter utifrÄn deras perspektiv och den vÀrld de befinner sig i. Det empiriska materialet Àr insamlat via intervjuer frÄn sex So-lÀrare.Resultatet visade, för att upprÀtta hÄlla intresset och för att bemÀstra de svÄrigheter de möter med att undervisa elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter varierar lÀrarna sitt arbetssÀtt, det blir dÄ möjligt för eleverna att ta till sig kunskaperna pÄ olika sÀtt. För att eleverna i lÀs- och skrivsvÄrigheter ska kunna förstÄ textmassan i So, lÀser lÀrarna högt för eleverna och de anpassar textmaterialet till dem pÄ olika sÀtt.Resultatet i den hÀr studien visade ocksÄ att inte nÄgon av respondenterna hade erfarenhet av stöd i klassrummet av speciallÀrare. Det som visat sig i studien Àr att specialpedagogiska resurser Àven behövs i samhÀllsorienterade Àmnen pÄ högstadiet.

Amyotrofisk lateralskleros, ALS, Àr en obotlig sjukdom som klassas som en neurologisk sjukdom dÀr de motoriska nervcellerna i hjÀrnan, hjÀrnstammen och ryggmÀrgen förtvinar. Sjukdomen kan ha ett hastigt förlopp vilket gör att patienterna Àr i behov av mÄnga hjÀlpinsatser. Syftet med studien Àr att öka kunskapen hos sjuksköterskor genom att belysa patienters upplevelser av att leva med ALS. För att beskriva dessa har en kvalitativ innehÄllsanalys anvÀnts. Med hjÀlp av denna modell fördjupas förstÄelsen av patienternas upplevelser, erfarenheter och förvÀntningar av sjukdomen.

Bakgrund: NÀr ett barn drabbas av en livshotande sjukdom innebÀr det en stor pÄfrestning för familjen som pÄverkas pÄ mÄnga olika sÀtt. Ett barns död innebÀr en speciell sorg, en livslÄng förlust för de efterlevande familjemedlemmarna. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva förÀldrars upplevelser och erfarenheter med att ha barn som vÄrdas palliativt. Metod: Metoden som anvÀndes var en systematisk litteraturstudie dÀr artiklarna söktes i databaserna Pubmed och Cinahl. Artiklarnas resultat som svarade mot syftet sammanstÀlldes och analyserades med innehÄllsanalys.

TvÄng Àr en realitet i psykiatrisk slutenvÄrd och pÄverkan pÄ individens autonomi utgör en viktig kunskapskÀlla för omvÄrdnadspersonal. Under 1990-talet genomfördes betydande förÀndringar inom psykiatrins omrÄde med uppkomst av Psykiatrireformen, Lag om psykiatrisk tvÄngsvÄrd och Lag om rÀttspsykiatrisk vÄrd, i syfte att förbÀttra vÄrd och behandling av individer med psykiatriska Äkommor. TvÄngsÄtgÀrder som förekommer inom den psykiatriska vÄrden utgörs av bÀltning, isolering, kvarhÄllande pÄ en sluten psykiatrisk vÄrdenhet och dylika frihetsberövande ÄtgÀrder. Syftet var att beskriva upplevelser och erfarenheter hos individer som genomgÄtt psykiatrisk tvÄngsvÄrd inom slutenvÄrden. Metoden var en litteraturstudie av kvalitativ design med induktiv ansats.

AnhörigvÄrdare Àr en grupp som varit förbisedd genom historien men som bör uppmÀrksammas inom politiken och omsorgssektorn. De utför ett osynligt och oavlönat arbete och saknar ibland stöd och förstÄelse frÄn den formella vÄrdapparaten. Syfte: Det övergripande syftet med litteraturstudien var att undersöka erfarenheter hos Àldre som vÄrdar sin partner i hemmet utifrÄn ett genusperspektiv. Metod: Litteraturstudien har genomförts under vÀgledning av Fribergs (2006) metodavsnitt om att göra en litteraturöversikt. Som teoretisk referensram har ett genusperspektiv anlagts.

Syftet med studien Àr att reda pÄ hur fritidspedagoger upplever datorspelande pÄ fritidshemmet och deras uppfattningar av hur datorspelande kan bidra till lÀrande i relation till verksamhetens uppdrag med fokus pÄ en meningsfull fritid. VÄr forskningsbakgrund behandlar lÀrande i datorspel och uppfattningar kring datorspel i skolan och kommer att bearbetas tillsammans med resultatet frÄn vÄr kvalitativa intervjustudie.Vi utgÄr ifrÄn den fenomenologiska livsvÀrldsteorin dÀr vi studerar uppfattningar och erfarenheter kring fenomenet datorspelande. Vi intervjuar ett antal fritidspedagoger och fÄr ta del av deras erfarenheter och upplevelser av datorspelande.I intervjuerna framgÄr det att fritidspedagogerna, oavsett egen erfarenhet, Àr positiva till datorspelande som komplement till andra aktiviteter pÄ fritidshemmet, men att mÄnga saknar den kunskapen som krÀvs för att det ska kunna göras med ett pedagogiskt innehÄll. De upplever ocksÄ att barnen lÀr sig bland annat sprÄk, samarbete, social kompetens och problemlösning genom datorspelande..

Fler och fler barn flyttar utomlands pÄ grund av förÀldrars arbete. MÄnga av de flyttar med sina förÀldrar i tidigt Älder och förflyttningen sker under hela barn- och ungdosÄren.. Av den anledningen ligger intresset i att undersöka detta fenomen. Syftet me denna studie var att undersöka svenska elever som av olika anledningar studerar pÄ svenska skolan utomlands och framförallt undersöka de bakomliggande faktorer vid val av skola och erfarenheter pÄ den svenska skolan bortom Sveriges grÀnser. Under denna undersökning befann jag mig pÄ plats vid en skandinavisk skola i Europa.

Efter nio terminers studier pĂ„ Malmö högskola sĂ„ var det tid för det avslutande examensarbetet. Under dessa nio terminer hade vi fĂ„tt olika upplevelser och erfarenheter av den verksamhetsförlagda tiden berĂ€ttade för oss av vĂ„ra medstudenter. Även vĂ„ra egna erfarenheter varierade. Vi ville dĂ€rför ta reda pĂ„ mer om dessa upplevelser och vilka anledningar till variationerna var. Den verksamhetsförlagda tiden uppfattade vi som en stor del av utbildningen för en lĂ€rarstudent och den del av utbildningen som förbereder studenten mest för den blivande yrkesrollen.

Abstract Rapporter frĂ„n Skolverket visar att mĂ„nga elever inte nĂ„r mĂ„len i matematik.12 % av eleverna i Ă„k 9 nĂ„dde inte godkĂ€ntgrĂ€nsen pĂ„ Ă€mnesproven i matematik 2006, (PM 2006:2230). UtifrĂ„n provens resultat funderade vi över vilken undervisning elever i matematiksvĂ„righeter möter eller mött. Är det sĂ„ att de blivit utslagna frĂ„n skolans matematikundervisning redan innan de nĂ„tt högstadiet? Vad gör skolan för dessa elever i mellanĂ„ren sĂ„ att de ska bli godkĂ€nda i matematik Ă„k 9? Vi var intresserade av hur de specialpedagogiska insatserna sĂ„g ut och hur eleverna upplevde dessa. Vi har intervjuat 13 elever i Ă„k 6 frĂ„n tvĂ„ olika kommuner kring upplevelser och erfarenheter av matematikundervisning och specialpedagogiskt stöd.

Sjuksköterskor möter ofta patienter i livets slutskede och det Àr ett stort ansvar och en stor hÀndelse att fÄ vara med nÀr en mÀnniska avslutar sitt liv. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vÄrda patienter i livets slutskede. Metoden som anvÀndes var en systematisk litteraturstudie dÀr tre olika databaser har anvÀnts, Cinahl, Pubmed och Psycinfo. Tretton vetenskapliga artiklar har kvalitetsgranskats och analyserats vilket resulterade i fyra teman: att skapa en god relation, att ha ett kÀnslomÀssigt engagemang, att bli berikad av sina erfarenheter och att skapa livskvalitet för den döende patienten. Resultatet visade att sjuksköterskors kÀnslomÀssiga engagemang Àr betydelsefullt för att kunna ge en god palliativ vÄrd.

Att vara sjuksköterskestudent innebÀr mycket klinisk praktik. Möjlighet erbjuds att kÀnna pÄ hur det dagliga arbetet organiseras pÄ klinikerna. Erfarenheter av detta gav inspiration till denna studie. Hur upplever mÀnniskor att vara del av en organisation? Syftet med studien var att sammanstÀlla beskrivningar av upplevelser frÄn beprövade sÀtt att organisera omvÄrdnadsarbetet inom sjuksköterskans omrÄde.

Syftet med denna uppsats Àr att genom granskning av ledarskapsutbildningen vid YOP 06/09, samt hÀndelser och upplevelser kopplat till utlandsstyrkan, undersöka huruvida utbildningsmetodiken inom ramen för ledarskapsutbildningen vid YOP 06/09 kan anses som relevant.FrÄgestÀllningarna i detta arbete Àr:-          TillÀmpas upplevelsebaserat lÀrande inom utlandsstyrkan?-          TillÀmpas upplevelsebaserat lÀrande inom ledarskapsutbildningen vid YOP 06/09?TillvÀgagÄngssÀttet för att nÄ ett svar pÄ dessa frÄgor Àr en deskriptiv avhandling betrÀffande UBL, utbildningsmetoder vid YOP06/09. Dessutom granskas bÄde delar ur ledarskapsutbildningen vid YOP 06/09 samt  upplevelser och erfarenheter frÄn utlandsstyrkan utifrÄn ett UBL perspektiv. Resultatet som framkommer av diskussionen visar att UBL tillÀmpas i utlandsstyrkan inom ramen för detta arbetes avgrÀnsningar. TillÀmpningen av UBL inom ledarskapsutbildningen vid YOP 06/09 Àr dock att se som begrÀnsad. Det framkommer dÀremot alternativa sÀtt att tolka tillÀmpningen vilket leder till att utbildningsmetoderna i högre omfattning kan ses som relevanta i ett större tidsperspektiv..

Bakgrund: Fibromyalgi karakteriseras som ett kroniskt sm?rtsyndrom pr?glat av omfattande sm?rta, tr?tthet och s?mnproblem, vilket avsev?rt f?rs?mrar den drabbades livskvalit?. Syndromet, som drabbar tv? till fyra procent av befolkningen med en ?verrepresentation av kvinnor, kr?ver en multidisciplin?r behandlingsstrategi p? grund av dess komplexa natur. Diagnostiseringen av fibromyalgi utg?r en klinisk utmaning, givet avsaknaden av objektiva biomark?rer, och bygger ist?llet p? patientrapporterad sm?rta som kr?ver att patienten uppvisar sm?rta vid palpation p? minst elva av arton definierade ?mma punkter (tender points). Syfte: Syftet ?r att unders?ka patienters erfarenheter av att leva med fibromyalgi. Metod: En litteratur?versikt med en systematisk ansats utf?rdes genom att analysera data insamlade fr?n databaserna CINAHL, PubMed och Scopus. Det resulterade i nio relevanta artiklar, varav ?tta var kvalitativa och en kvantitativ, publicerade mellan ?ren 2012 och 2024. Resultat: Det identifierades tre huvudteman och sex underliggande subteman.

Introduktion: HPV-vaccination infördes i vaccinationsprogrammet 2012 för flickor 11?13 Är. Vaccinationen ges vid tre upprepade tillfÀllen under cirka ett Är. SmÀrta och oro i samband med vaccination pÄverkar varandra och kan leda till en ond cirkel dÀr smÀrtupplevelsen ökar. Upplevelsen kan pÄverkas av tidigare erfarenheter av vaccination.

Sammanfattning Bakgrund: Palliativ v?rd syftar till att fr?mja livskvaliteten hos patienter med obotlig sjukdom och deras n?rst?ende genom symtomlindring, teamarbete och st?d. V?rd i hemmet kan skapa trygghet och n?rhet, d?r n?rst?ende ofta f?r en betydande roll och beh?ver professionellt st?d vid praktiska, emotionella och existentiella utmaningar. Sjuksk?terskan har en samordnande funktion och m?ter n?rst?endes behov utifr?n ett etiskt och personcentrerat f?rh?llningss?tt.