Sammanfattning Att vara lĂ€rare i dagens skola stĂ€ller andra krav Ă€n vad gĂ„rdagens skola gjorde. En förĂ€ndring Ă€r, att lĂ€rarens befattning ofta inte ger legitimitet och beredskap till att vara elevernas ledare i klassrummet, utan lĂ€raren mĂ„ste finna sitt eget sĂ€tt att leda. Som en möjlig konsekvens av ovanstĂ„ende förĂ€ndring, uttrycker flera lĂ€rarestudenter svĂ„righeter med att forma sin ledarroll. Även om man har förebilder mĂ„ste man sjĂ€lv bygga upp sitt eget ledarskap, utifrĂ„n sin egen person och sina unika egenskaper. Min avsikt med denna uppsats Ă€r att försöka identifiera hur lĂ€rares ledarskap konstrueras, frĂ„n intention till praxishandling samt att analysera relationen till pedagogiskt drama som verktyg i denna konstruktion.

Titel: Revenue Management Nyckeln till framgÄngsrik intÀktsoptimering? Författare: Charlotte Karlsson & Maria Lantz NivÄ: Examensarbete, Magisterprogrammet Service Management, Lunds Universitet, Campus Helsingborg Handledare: Mikael Bergmasth & Pavla Kruzela Problemformulering: Det har forskats mycket kring Revenue Management och ledarskap men kopplingen mellan dessa har utelÀmnats. Det Àr viktigt att ledaren kan skapa en förstÄelse för vad och varför de anstÀllda utför sitt arbete. DÀrför kan brist pÄ bra ledarskap leda till problem. Syfte: VÄrt syfte med denna magisteruppsats Àr att undersöka hur hotell arbetar med intÀktsoptimerade kÀllor som Revenue Management.

Denna uppsats handlar om Ă€mnet entreprenörskap, som en ledningsform av tillvĂ€xtföretag. Ämnet belyses utifrĂ„n en fallstudie av företaget Academic Work. Academic Work Ă€r ett ungt bemanningsföretag med en snabbvĂ€xande historia. Syftet med denna undersökning Ă€r att med hjĂ€lp av det valda företaget och analysen av denna organisation fĂ„ en ökad förstĂ„else för Ă€mnet entreprenellt ledarskap i tillvĂ€xtföretag..

Att arbeta i team Àr nÄgot som blivit allt vanligare pÄ senare tid. MÄnga organisationer har övergivit den traditionella hierarkiska organisationsstrukturen och övergÄtt till att införa en teambaserad organisationsform. Att arbeta i team innebÀr att teammedlemmarna tillsammans, genom nÀra och intensivt samarbete, kan utveckla idéer och fatta beslut som inte Àr möjligt individuelltför var och en av dem. Detta stÀller krav pÄ att organisationskultur, interna organisationssystem och ledarskap utvecklas och att de stödjer den nya strukturen. VÄrt syfte med denna litteraturstudie Àr att beskriva ledarskapet av sjÀlvstyrande team med utgÄngspunkt i litteraturen.

Att arbeta i team Àr nÄgot som blivit allt vanligare pÄ senare tid. MÄnga organisationer har övergivit den traditionella hierarkiska organisationsstrukturen och övergÄtt till att införa en teambaserad organisationsform. Att arbeta i team innebÀr att teammedlemmarna tillsammans, genom nÀra och intensivt samarbete, kan utveckla idéer och fatta beslut som inte Àr möjligt individuellt för var och en av dem. Detta stÀller krav pÄ att organisationskultur, interna organisationssystem och ledarskap utvecklas och att de stödjer den nya strukturen. VÄrt syfte med denna litteraturstudie Àr att beskriva ledarskapet av sjÀlvstyrande team med utgÄngspunkt i litteraturen.

Vi har antagit ett uppdrag vars syfte har varit att kartlÀgga hur cheferna i en norrbottnisk kommun upplever förutsÀttningarna för ledarskap ur ett könsperspektiv. Uppsatsen bestÄr av tvÄ empiriska delar, en kvantitativ kartlÀggning genom enkÀter och en kvalitativ fördjupning genom intervjuer. Den teoretiska referensramen som de empiriska resultaten kommer att analyseras utifrÄn behandlar jÀmstÀlldhet, socialt stöd, ledarskap och organisation. KartlÀggningen visar inga större skillnader mellan könen nÀr det gÀller upplevelsen av handlingsutrymmet. Dock verkar de kvinnliga chefernas upplevelser generellt sÀtt vara mer positiva Àn de manliga chefernas.

Denna C-uppsats i social omsorg Àr en kvalitativ litteraturstudie som baseras pÄ teorierna om ledarskap, ledarstilar och förÀndringar i organisationer inom social omsorgsverksamhet. Syftet med studien Àr att fördjupa kunskapen om organisationsförÀndringar inom social omsorgsverksamhet och att öka förstÄelsen för valet av olika ledarskapsstilar vid organisationsförÀndringar inom social omsorgsverksamhet. Resultatet som författaren till studien presenterar Àr att chefer/ledare inom social omsorgsverksamhet stÀndigt möter nya förÀndringar. Detta beror dels pÄ samhÀllsutvecklingen och synen pÄ funktionshindrade, dels pÄ att chefer inom social omsorgsverksamhet stöter pÄ nya situationer och problem inom sitt yrke som ledare. För chefer/ledaren innebÀr detta att han eller hon mÄste anpassa sin ledarskapsstil till den specifika situationen eller till det problem som ledaren kan hamna i..

Denna uppsats undersöker hur ledarstilen pÄverkas av anammandet av filosofin inom Lean Production. Syftet Àr att granska hur ledarna kan kombinera dynamiken bakom ett pedagogiskt ledarskap och medarbetarnas medinflytande med principerna inom Lean Production. VÄr uppsats bygger pÄ den empiri vi samlat in genom sex kvalitativa intervjuer med bÄde ledare och medarbetare pÄ tre avdelningar inom tre olika organisationer. De teoretiska utgÄngspunkter vi anvÀnt oss av grundar sig i huvudsak pÄ Arne Malténs dimensioner kring ett pedagogiskt ledarskap. Analysen Àr sedan strukturerad kring dessa dimensioner.

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur anvÀndning av LAS företrÀdesrÀtt och bemanningsföretag har pÄverkat IF Metall och arbetsgivare inom tillverkningsindustrin. Metod: Vi har genomfört en kvalitativ undersökning i form av intervjuer samt anvÀnt sekundÀrdata sÄ som böcker, tidningsartiklar, forskningsrapporter och internetkÀllor. Teoretiskt perspektiv: Vi har anvÀnt oss av Atkinsons teori, kapitalbindning, nyttomaximeringsteori, transaktionskostnadsteori samt psykologiskt och transaktionellt kontrakt. Empiri: I empirin redovisas arbetsdomstolens domar om kringgÄende av LAS. DÀrefter följer redovisning av intervjuer som genomförts med IF Metall, Svenskt NÀringsliv, Bemanningsföretagen och tre företag inom tillverkningsindustrin. Slutsats: VÄr undersökning visar att IF Metall och arbetsgivare enbart kan komma överens om ett kollektivavtal upprÀttas. Den nya förstÀrkta företrÀdesrÀtten tycks ha skapat Àn mer osÀmja arbetsgivare och IF Metall:s fackförbund emellan..

Utveckling och förÀndring har under senare Är blivit en strategiskt viktig faktor för företagens lÄngsiktiga tillvÀxt. InnovationsförmÄga och kreativitet anses vara viktiga faktorer för att utveckling och förÀndring ska kunna ske och Àr dÀrför intressanta att studera nÀrmare. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva vilka faktorer som frÀmjar en innovativ organisationskultur samt att undersöka hur ledarskapet kan bidra till kreativitet inom en organisation. För att uppfylla syftet och kunna besvara forskningsfrÄgorna har personliga intervjuer genomförts vid Liko, ett företag som utifrÄn sett betraktas som innovativt. Undersökningen visar att vissa faktorer, bland andra uppskattning och stöd för idéutveckling, Àr viktigare Àn andra för frÀmjandet av en innovativ organisationskultur.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur lÀraren i praktiken anvÀnder samtalet i undervisningen och vÄr utgÄngspunkt lÀggs i de klassrumssamtal som initieras av lÀraren. För att uppnÄ syftet har vi valt att stÀlla oss frÄgor dÀr vi belyser hur samtalsstrukturen ser ut, vilken roll lÀraren tar i samtalet samt om det stÀlls autentiska eller icke-autentiska frÄgor och hur elevernas svar anvÀnds för att skapa vidare samtal. För att kunna svara pÄ frÄgestÀllningarna har vi anvÀnt oss av observationer dÀr vi observerat klassrumssamtalet. Resultatet visar pÄ att lÀraren tar en tydlig ledarroll dÀr denne innehar rÀtten att initiera Àmnen och att leda samtalet och dÀrmed ocksÄ fördela ordet mellan eleverna. Vi har Àven funnit att de frÄgor lÀraren stÀller till största del Àr av icke-autentisk karaktÀr..

Huvudsyftet med vÄr uppsats var att ta reda pÄ hur kvinnor och mÀn framstÀlls i media, dÀr vi avgrÀnsade oss till branschtidningar. VÄra frÄgestÀllningar var;Hur portrÀtteras manliga respektive kvinnliga chefer i branschtidningar och hur förhÄller de sig till normer om kvinnligt och manligt ledarskap?Vilken problematik kan det finnas kring hur media vÀljer att framstÀlla chefer?Dessa frÄgestÀllningar försökte vi besvara genom att utföra en kvantitativ innehÄllsanalys och en narratologisk analys pÄ 60 respektive 20 artiklar frÄn branschtidningar. De teorier som har legat till grund för tolkning av resultatet kretsar kring genus, stereotyper och normer om ledarskap.Huvudresultatet blev att det fanns en viss jÀmstÀlldhet mellan mÀn och kvinnor men det fanns fortfarande betydande skillnader som bekrÀftade normer kring kvinnligt och manligt ledarskap. Exempelvis log kvinnor mer, de blev oftare fotade i fÄgelperspektiv med intetsÀgande bakgrunder.

Syftet med studien var att ta reda pa? sambandet mellan personlighet och arbetstillfredssta?llelse, samt sambandet mellan det av de ansta?llda upplevda ledarskapsstilarna och arbetstillfredssta?llelse. Ma?let med studien var a?ven att se vilken av upplevelsen av ledarskapsstilar eller personlighet som a?r viktigast fo?r arbetstillfredssta?llelsen. I studien deltog 60 personer, som besvarade ett fra?geformula?r besta?ende av 114 fra?gor.

Uppsatsen behandlar hur ledarskapet pÄverkas dÄ företaget övergÄr frÄn traditionell ekonomistyrning till modern verksamhetsstyrning. UtifrÄn syftet formulerades tre hypoteser, vilka Àr följande:Hypotes ett: Ledarskapet Àr anpassade till ekonomistyrningen, dÄ denna anvÀnds som ett styrverktyg för att nÄ företagets mÄl. DÄ styrningen nÀrmar sig den moderna verksamhetsstyrnignen, blir ledarskapet en integrerad del i styrningen och en mjukare ledarskapsstil formas. Hypotes tvÄ: Kraven pÄ ledaren ökar genom att den moderna verksamhetsstyrningen genererar ett behov av ett helhetsperpektiv - det krÀvs en strategisk överblick samt att den ekonomiska styrningen balanseras med ett medarbetarperspektiv.Hypotes tre: Ledarskap Àr integrerat med övriga styrmedel, dÄ det pÄverkas och krÀver förÀndring i takt med att de andra delarna - strategi, organisationsstruktur och styrsystem - Àndras..

SammanfattningStudien undersökte hur ledarskap och grÀnslöshet i arbetsförhÄllanden pÄverkade kreativiteten pÄ fem svenska reklambyrÄer respektive fem svenska kulturskolor. Deltagarna angav i vilken utstrÀckning 61 pÄstÄenden stÀmde med deras upplevelse av grÀnslöshet rörande arbetet respektive sin chefs ledarbeteenden. Ledarbeteenden togs upp som, baserat pÄ tidigare forskning, gynnar kreativitet. Arbetsplatsens kreativitet sjÀlvskattades. TvÄ frÄgor med öppna svar belyste faktorer som pÄverkat kreativiteten positivt respektive negativt.