NĂ€r en person insjuknar i en kroniskt psykisk sjukdom pĂ„verkas ofta relationerna till de nĂ€rstĂ„ende med betydande störningar i familjelivet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva nĂ€rstĂ„endes upplevelser av nĂ€ra relation med kroniskt psykiskt sjuk person. Åtta artiklar kvalitetsgranskades och analyserades med kvalitativ innehĂ„llsanalys som resulterade i fem kategorier: Att inte förstĂ„ och att sörja: att leva med kĂ€nslor av skam, skuld och oro: att ansvar krĂ€ver tid och ekonomiska resurser, men ger inga rĂ€ttigheter: att leva i nya relationer och att fĂ„ andrum, ökad förstĂ„else och försoning. NĂ€rstĂ„ende tycktes hamna i ett kristillstĂ„nd och upplevde att de saknade rĂ€ttigheter nĂ€r det gĂ€llde professionell vĂ„rd av personer med kronisk sjukdom, trots att de fortsatte som vĂ„rdgivare utanför sjukhusvĂ„rden. Resultatet diskuteras med ledning av Cullbergs (2006) kristeori, Erikssons (2003) och Orems (1995) omvĂ„rdnadsteorier.

Barns utveckling och vÀlmÄende kan pÄverkas av hur deras sociala relationer ser ut. Eftersom barn spenderar mycket tid pÄ förskolan blir det pedagogernas ansvar att stötta utveckling av barns sociala relationer. Studiens syfte Àr att identifiera och beskriva diskurser som framkommer i samtal mellan pedagoger om deras arbete med barns sociala relationer. UtifrÄn detta belyser studien vilka diskurser som pedagoger uttrycker kring sitt arbete med barns sociala relationer. UtifrÄn tidigare forskning presenteras teman som innefattar hur pedagoger kan agera för att möjliggöra goda relationer mellan barn samt vad som kan pÄverka barns sociala relationer och vilka följder som kan uppkomma. Det lyfts Àven fram om sprÄkets betydelse i sociala samspel med andra.

Bakgrund: Humor har lÀnge ansetts som nÄgot vÀlgörande och har under de senaste decennierna blivit ett Àmne som det forskas allt mer om, trots detta förefaller det inte finnas nog med evidens för att implementera humor som ett verktyg inom dagens sjukvÄrd trots de hÀlsofrÀmjande egenskaper humor anses besitta.Syfte: Syftet med examensarbetet Àr att belysa humorns betydelse inom omvÄrdnaden.Metod: En litteraturstudie dÀr materialet frÄn tio kvalitativa studier analyserades.Resultat: Resultatet presenteras i form av fem teman: humor förmedlar budskap, humor bygger goda relationer, humor som terapeutisk lek, humor som ett verktyg för att uppehÄlla rollen som den goda patienten samt nÀr humor inte givit önskat resultat. Resultatet visar att humor Àr ett effektivt instrument för att stÀrka och skapa sociala relationer samt att humor har en hÀlsofrÀmjande verkan, men Àven att humor mÄste anvÀndas med tillförsikt dÄ om det anvÀnds fel Àven kan skada en social relation.Klinisk betydelse: Humor Àr ett bra instrument för att stÀrka patient-sjuksköterskerelationen och för att frÀmja god hÀlsa i omvÄrdnaden. Det finns behov av mer forskning pÄ Àmnet humor för att stÀrka dess evidens som ett anvÀndbart instrument.Slutsats: Humor Àr anvÀndbart för bÄde patienter och sjuksköterskor som kan brukas i mÄnga syften inom omvÄrdnaden..

2011 fick den svenska skolan nya styrdokument att förhÄlla sig till och arbeta efter. Nu finns begrepp som sexualitet, relationer, kön, identitet, jÀmstÀlldhet och normer inskrivet i de nya Àmnesplanerna för gymnasieskolan. FörÀndringen innebÀr att ansvaret för undervisningen i sexualitet och relationer, tidigare sex- och samlevnadsundervisningen, inkluderas i flera Àmnen och dÀrmed vilar ocksÄ ett ansvar pÄ lÀrarna i berörda Àmnen. Rektorn har dock, precis som tidigare, det övergripande ansvaret för att styrdokumenten följs. I denna empiriska studie har vi undersökt hur lÀrare pÄ gymnasienivÄ tolkar att de ska undervisa i sexualitet och relationer inom ramen för Àmnet samhÀllskunskap.

Syftet med denna studie var att belysa mÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer och att fÄ en ökad förstÄelse inför fenomenet. Vi Àmnade undersöka de bakomliggande faktorerna samt vilka insatser och vilket förÀndringsarbete som krÀvs för att minska mÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer. Studien Àr kvalitativ dÄ vi strÀvade efter en djupare förstÄelse för fenomenet. Vi genomförde semistrukturerade intervjuer med Ätta personer som aktivt arbetar med mÀns vÄld mot kvinnor. De teoretiska utgÄngspunkterna vi anvÀnde i vÄr analys av empirin var dels strukturella teoretiska begrepp som genuskontraktet, isÀrhÄllandets logik, könskulturella ramar samt maskulinitet.

Swedish healthcare systems have endured harsh criticism from healthcare professionals because of their inability to understand healthcare processes. These systems have been identified as significant time consumers, and Swedish healthcare is therefore facing a major challenge to assure patient safety. The following paper is based on a workplace study, which aims to examine healthcare systems? impact on physicians? practices. Our findings show that physicians spend substantial amounts of time chasing information, rather than managing information and pursuing healthcare.

NÀr man studerar till sjuksköterska och fördjupar sig inom vÄrdvetenskapen benÀmns patienter kategoriskt med just begreppet patient, oavsett var i vÄrdsystemet denne befinner sig. Begreppet patient har innebörder och vÀrderingar som inte alltid syns och som pÄverkar relationen mellan vÄrdgivare och vÄrdsökande. Begreppsanalys Àr ett sÀtt att konkretisera och synliggöra ett begrepps innebörd. Vi valde att anvÀnda oss av Walker & Avants modell för begreppsanalys. Denna innebÀr att man definierar de avgrÀnsande attributen och skiljer dem ifrÄn de ovidkommande attributen.

Relationer och sexualitet utgör grundlĂ€ggande behov för alla mĂ€nniskor men detta Ă€r nĂ„got som ofta förbises av omgivningen nĂ€r det gĂ€ller funktionsnedsatta personer. Studiens syfte var att undersöka hur Örebro kommuns ROS- policy för bemötande av brukares kĂ€nslor, relationer och sexualitet tillĂ€mpas i dagliga arbetet pĂ„ boenden med sĂ€rskild service inom förvaltningen för funktionshindrade. Studien har haft följande frĂ„gestĂ€llningar: hur följer medarbetarna ROS- policyn, pĂ„ vilket sĂ€tt kan medarbetarnas förhĂ„llningssĂ€tt pĂ„verka brukarnas möjligheter till relationer och privatliv. För att fĂ„ svar pĂ„ forskningsfrĂ„gorna anvĂ€ndes kvalitativa intervjuer, för att generera uttömmande och detaljerade svar. Intervjuer genomfördes med elva enskilda medarbetare, vilka valts ut genom mĂ„linriktat urval via en pedagogisk verksamhetsutvecklare.

Diabetes type 2 is a fast growing illness and a global health problem, often a result from less appropriate standard of living. Lifestyle changes related to diet and physical activity are important lifestyle changes regarding to get control of the self-management and to avoid vascular complications.AimThe aim of this study was to describe patient's experiences of lifestyle changes in diabetes type 2.MethodA literature study was carried through based on 12 qualitative scientific articles.ResultsThe analysis result into two main themes and eight subthemes. Main themes where barriers and motivators for lifestyle changes and the subthemes where struggle, denial, lack of knowledge, alienation, support, motivation, acceptance and knowledge.ConclusionThis study shows that lifestyle changes are experienced different by patient with diabetes and nurses should therefore be aware of the unique and specific demands these patients require. This is important for providing a good diabetic healthcare and to help patients with their self-management.

Identity includes an individualÂŽs self-image and the consciousness about their self. It is about being the same person despite changes in their life situation. The identity often getÂŽs fragile because of the disease. Beacuse of the individualÂŽs feeling of lost identity there may arise a conflict between the person and people in his or her surroundings. They may no longer see the sick person in the same way as they used to.

Bakgrund: I dagens sjukvÄrd förekommer möten som inte uppfyller de kriterier vilka ligger till grund för ett förtroendefullt möte mellan sjuksköterska och patient. Dessa grundpelare Àr trovÀrdighet, kunskap/utbildning, attityder, tid och nÀrvaro. Syfte: Syftet med studien Àr att belysa förutsÀttningar och hinder för att förtroende skapas mellan vÄrdare och patient med lÄngvarig smÀrta. Metod: Författarna har anvÀnt sig av en litteraturstudie med kvalitativ inriktning. Studien Àr baserad pÄ fyra vetenskapliga artiklar och tvÄ avhandlingar. Materialet har analyserats med hjÀlp av Burnards analysmetod. Resultat: Resultatet visar att patienter med lÄngvarig smÀrta kan ha svÄrt att kÀnna förtroende för sjuksköterskan. Slutsats: Ett förtroendefullt möte speglas av mÄnga olika samverkande delar..

Varje Är insjuknar ca 25-30 000 mÀnniskor i stroke i Sverige. Sjuksköterskan mÄste ha i beaktande att dessa patienter kan ha kommunikationssvÄrigheter av olika grad. Syftet med studien var att undersöka och beskriva hur sjuksköterskan ska gÄ till vÀga nÀr hon ska kommunicera med en patient som har fÄtt diagnosen stroke. Resultatet visar att sjuk-sköterskorna ofta saknar kunskap i hur hon ska agera och bete sig nÀr hon kommunicerar med en patient som fÄtt diagnosen stroke. Brist pÄ tid Àr ocksÄ ett vanligt förekommande problem som gör att sjuksköterskan helt enkelt inte hinner lÀgga den tid som krÀvs för att kommunicera med den individ som insjuknat i stroke.

En trekant?? En kvalitativ studie om medias eventuella pÄverkan pÄ ungdomars attityder till sexualitet, intimitet, relationer, manlighet och kvinnlighet. Högskolan i Halmstad. Simon Lindgren (2005) menar att vi allt mer tar till oss och tolkar vÄr verklighet genom media, den uttrycker liksom bidrar till formandet av vÄra attityder, tankar och livsstilar. Sexualitet, intima relationer, kvinnlighet och manlighet tÀnker och uttrycker vi inte helt individuellt.

Denna uppsats Àr en litteraturstudie och diskursanalys kring vÄld i nÀra relationer dÀr kvinnanÀr förövaren och mannen offret. FrÄgor som uppsatsen behandlar Àr huruvida kvinnor ochmÀn Àr lika benÀgna att begÄ partnerrelaterat vÄld eller inte, samt varför mÀns vÄld motkvinnor Àr mer uppmÀrksammat Àn kvinnors vÄld mot mÀn. Syftet med uppsatsen Àr att belysakvinnors vÄld mot mÀn och inte att ta bort fokus frÄn mÀns vÄld mot kvinnor.Uppsatsen gÄr igenom sÄvÀl litteratur och rapporter som hur olika organisationer ochmyndigheter stÀller sig till vÄld i nÀra relationer. Resultatet analyseras och diskuteras ur ettsocialkonstruktivistiskt perspektiv, med teorier och begrepp som det ideala offret och denideala förövaren, genus och makt.Det jag har kunnat pÄvisa med studien Àr att vÄld i nÀra relationer Àr nÄgonting bÄde kvinnoroch mÀn faller offer för i ett heterosexuellt förhÄllande. MÀn och kvinnor Àr sÄledes likabenÀgna att begÄ partnerrelaterat vÄld.

Titel: Faktorer för lÄngsiktiga relationer med hyresgÀster - En jÀmförande studie mellan kommunala och privata bostadsföretagNivÄ: Examensarbete för kandidatexamen i företagsekonomiFörfattare: Hannah Dage, Sandra Slydal ThomassenHandledare: Akmal HyderDatum: 2015 - MajSyfte: Syftet med studien Àr att jÀmföra kommunala och privata bostadsföretag i deras arbete med förtroende, engagemang och kundnöjdhet för att skapa lÄngsiktiga relationer med hyresgÀster.Metod: Studien har omfattat en kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med tio respondenter frÄn olika kommunala och privata bostadsföretag i östra Mellansverige samt en respondent frÄn HyresgÀstföreningen för att samla in data. Den insamlade datan har dÀrefter presenterats och analyserats mot relationsmarknadsföring för att dra slutsatser om hur företagen arbetar med förtroende, engagemang, kundnöjdhet och lÄngsiktiga relationer.Resultat & Slutsats: Studiens slutsatser visar att bostadsföretagen arbetar med förtroende och engagemang för att uppnÄ kundnöjdhet och relationer. Den visar att det finns fler likheter Àn skillnader i kommunala och privata bostadsföretags arbete med hyresgÀster. Det har dock framkommit att inga av dessa bostadsföretag konkret arbetar för att bygga lÄngsiktiga relationer med hyresgÀster.Förslag till vidare forskning: Genom att det i studien framkommit att medverkande bostadsföretag inte arbetar specifikt för att bygga lÄngsiktiga relationer med hyresgÀster kan förslag till vidare forskning vara att undersöka om teorin övervÀrderar sambanden mellan förtroende, engagemang och kundnöjdhet för att uppnÄ lÄngsiktiga relationer.