Cancer Àr en sjukdom som kan drabba vilket barn som helst. NÀr det intrÀffar pÄverkar det inte bara barnet utan Àven hela familjen. Tidigare forskning beskrev hur förÀldrar upplevde sitt barns cancer och vilka kÀnslosamma konsekvenser det ledde till. Denna studie ville fÄ fram hur hela förloppet upplevdes, frÄn cancerbeskedet till att barnet avled. Detta var för att fÄ en djupare kunskap och förstÄelse av vad dessa förÀldrar upplevde och gick igenom.

Bakgrund: Sjuksköterskan ska utifrÄn ett helhetsperspektiv och med god kommunikation som verktyg identifiera patientens behov. Vi upplever att behovet av omvÄrdnad i relation till sexuell hÀlsa exkluderas inom vÄrden vilket utgör ett hinder för holistisk omvÄrdnad. Attbortse frÄn patientens behov av samtal om sexualitet kan innebÀra att omvÄrdnadsbehoven baseras pÄ sjuksköterskans förutfattade meningar. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr attbelysa hinder och möjligheter för sjuksköterskan att initiera och genomföra samtal om sexualitet med patienten. Metod: Vald metod i denna uppsats Àr litteraturstudie med en induktiv ansats.

Bakgrund Cancer?verlevare st?r inf?r nya utmaningar efter behandling, varav fysisk sm?rta, tr?tthet och emotionell p?verkan i det dagliga livet ?r vanligt f?rekommande. Arbetsterapeuter spelar en viktig roll i rehabiliteringen genom att hj?lpa ?verlevarna att ?terg? till vardagslivet och hantera utmaningarna som kan uppst?. Genom Model Of Human Occupation (MOHO) kan arbetsterapeuter skapa personcentrerade interventioner f?r att st?dja cancer?verlevares v?lbefinnande.

SammanfattningBakgrund: I Sverige diagnostiseras Ärligen cirka 250 barn med nÄgon form av cancer och Àr den vanligaste dödsorsaken för barn mellan 1-15 Är. DÄ hela familjen berörs nÀr ett barn fÄr cancer, Àr det viktigt att arbeta familjefokuserat. Det innebÀr att skapa en icke-hierarkisk relation till familjen och göra dem delaktiga samt arbeta utifrÄn ett salutogent förhÄllningssÀtt.Syfte: Syftet var att beskriva familjens upplevelser av att leva med ett cancersjukt barn.Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design genomfördes med inspiration av innehÄllsanalys. Studien baseras pÄ vetenskapliga artiklar som hÀmtats frÄn tre olika databaser.Resultat: I resultatet framkommer Ätta teman: FörÀndrad tillvaro, maktlöshet, stöd och avsaknad av stöd, vardagen blev en utmaning, skuld och otillrÀcklighet, sorg, hopp, god och bristande kommunikation.Slutsats: NÀr barnet i familjen insjuknade i cancer förÀndrades tillvaron radikalt. Det blev en stor omstÀllning, bÄde kÀnslomÀssigt och socialt.

Bakgrund: En av tre drabbas nÄgon gÄng under livet av cancer. CytostatikabehandlingenÀr en av de vanligaste behandlingsformerna, dessvÀrre medför den alltidbiverkningar. HÄravfall beskrivs som en av de vÀrsta biverkningarna undercytostatikabehandling. Syfte: Att belysa forskning kring cytostatikarelaterat hÄravfallhos kvinnor med cancer. Metod: Genom systematisk sökning via databaser valdes 7kvalitativa och 3 kvantitativa studier ut som grund för en litteraturstudie.

Bakgrund: Enligt Socialstyrelsen (2009) insjuknar cirka 300 barn i cancer varje Är i Sverige, och 20 procent av alla dödsfall hos barn orsakas av cancer. Barn som blir sjuka i cancer kan komma att krÀva palliativa omvÄrdnadsÄtgÀrder, dÄ kurativ behandling inte kan ges. MÄlet med den pediatriska palliativa vÄrden Àr att uppnÄ mesta möjliga livskvalitet hos barn sÄvÀl som hos deras förÀldrar. Syftet var att belysa psykosociala behov hos barn med cancer och hos deras förÀldrar under den palliativa fasen pÄ sjukhuset. Metod: En kvalitativ litteraturstudie gjordes utifrÄn Ätta vetenskapliga artiklar som granskades med hjÀlp av tvÄ bedömningsprotokoll och analyserades enligt ett kvalitativt förfarande.

Aim: The aim of present study was to determine the frequency of taste and smell disorders occuring in patients receiving chemotherapy for cancer. Methods: The study was of an empirical cross sectional quantitative descriptive design. During one month, consecutive cancer patients at outpatient units in two Swedish hospitals were asked to participate in the study by completing a questionnaire that had been developed previously for a similar study. All participants had undergone at least 1 cycle of intravenous chemotherapy or  a minimum of seven days of oral chemotherapy. Results: A total of 102 patients completed the questionnaire.

I Sverige insjuknar Ärligen ungefÀr 300 barn och ungdomar i nÄgon cancersjukdom. Cancer hos barn ansÄgs tidigare som nÄgonting obotligt. De senaste Ärtiondenas medicinska framsteg har dock radikalt förÀndrat perspektivet pÄ barncancer. I dag vet vi att tvÄ av tre barn blir botade. Förutom medicinskt - tekniskt kunnande Àr det ocksÄ nödvÀndigt med ett riktigt omhÀndertagande och en god omvÄrdnad av patienten och familjen.

Andelen ungdomar som smittas av STI ökar i dagens samhĂ€lle trots att barnmorskor arbetar hĂ€lsofrĂ€mjande med ungdomar. Det saknas kunskap om hur barnmorskor upplever sitt preventiva arbete med ungdomar och STI. Syftet med studien Ă€r dĂ€rför att beskriva barnmorskors upplevelser av att arbeta hĂ€lsofrĂ€mjande med ungdomar och STI. Åtta intervjuer med barnmorskor utfördes och analyserades med kvalitativ innehĂ„llsanalys. I vĂ„rt resultat framkom ett tema med tillhörande tvĂ„ kategorier.

Prostatacancer Àr idag den vanligaste cancerformen hos svenska mÀn. Prognosen för överlevnad Àr god och mÀn blir tvungna att leva med de biverkningar som uppstÄr efter behandling av sjukdomen. Att prata om sexualitet Àr idag tabu och sjuksköterskor undviker att informera och undervisa sina patienter om sexuell hÀlsa. Syftet med denna studie var att beskriva hur mÀn upplever att behandling av prostatacancer har pÄverkat deras sexuella hÀlsa. Studien genomfördes som en litteraturöversikt dÀr 12 kvalitativa artiklar analyserades.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur normalitet och avvikelse representeras i HBOs tv-serie True Blood. Fokus ligger pÄ hur etnicitet och sexualitet representeras. Uppsatsen frÄgestÀllning Àr: Hur representeras normalitet och avvikelse, med fokus pÄ etnicitet och sexualitet, i HBOs tv-serie True Blood?  Denna har operationaliserats genom ett egenkomponerat analysschema, innehÄllandes olika teman som utrönts genom författarens förkunskap om tv-serien och dess handling. Metoden bestÄr av ett analysschema som anvÀnts genom en semiologisk analys samt Stuart Halls representationsbegrepp.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur förhÄllandet mellan genus och sexualitet uttrycks i romantiska kÀrleksfilmer. Ur filmen 500 days of Summer har jag valt att analysera vissa scener dÀr uttryck för en binÀr genusuppdelning och en normativ sexualitet förekommer, frÀmst skildrat genom romantiska förestÀllningar om heterosexuell kÀrlek. Samtidigt har jag ocksÄ funnit och valt material frÄn filmen som visar pÄ nÀstintill motsatsen till heteronormativitet och som kan ge förhoppningar om nya ideal inom den romantiska kÀrleksfilmen. 500 days of Summer Àr en vÀldigt ambivalent film, parallellt problematisk och nyskapande dÄ den sitt bruk av filmgrepp bÄde befÀster men ocksÄ bereder vÀg för nya tolkningar av genus och sexualitet. Följande uppsats Àr en undersökning i hur iscensÀttning av normativa ideal fungerar och tar sig uttryck i filmmediet och vilka begrÀnsningar samt möjligheter detta erbjuder.  .

I denna uppsats undersöks huruvida en sexualisering av det svenska samhÀllet har skett de senaste tjugo Ären. Med avstamp i tidningen Vecko Revyns frÄgespalter om sex och samlevnad frÄn Ären 1987 och 2010 genomförs en fallstudie. I frÄgespalterna undersöks frÄgorna och svaren grundligt, efter ett tematiskt upplÀgg tas mönster och tendenser fram som kan hjÀlpa till att besvara den aktuella frÄgestÀllningen samt verifiera eller falsifiera den hypotes som ocksÄ presenteras. Den primÀra undersökningskÀllan Àr sÄledes Vecko Revyns frÄgespalter om sex och samlevnad, utvalda nummer frÄn slutet pÄ ÄrgÄngarna 1987 och 2010. Tidigare forskning i Àmnena media och sexualitet samt samhÀllet och sexualitet Äterkommer kontinuerligt dÀr bland andra Anja Hirdmans avhandling Tilltalande bilder ingÄr..

Syftet med undersökningen Àr att undersöka barns och pedagogers uppfattningar om skolbarnsfysiska aktivitet och vad skolor gör för att tillgodose deras rörelsebehov. Vi har anvÀnt oss aven kvalitativ metod i form av frÄgeformulÀr med öppna frÄgor till pedagoger, samt kvantitativmetod i form av en enkÀtundersökning med barnen. Totalt sex pedagoger frÄn fyra skolor harsvarat pÄ frÄgeformulÀret, och 218 barn i Äldrarna Ätta till tio Är frÄn samma skolor besvaradeenkÀten. Genom undersökningen har vi fÄtt kÀnnedom om hur de tillfrÄgade barnen uppfattarsin fysiska aktivitet bÄde i skolan och pÄ fritiden, resultatet visade att 83 % av barnen att detyckte motion Àr viktigt och 73 % att de rörde pÄ sig tillrÀckligt mycket. Pedagogernas svarvisar att barnen har idrottslektioner mellan 50 till 90 minuter varje vecka och en tredjedel avklasserna har organiserad rastverksamhet som ofta innehÄll fysisk aktivitet varje dag.

Background: Multiple myeloma is a malignant incurable cancer disease associated with severe chronic pain. The nurse has several important roles in the management of patients with multiple myeloma. This study focuses on nurseÂŽs roles including the caring of pain relief.Aim: The aim of this study was to elucidate the nurse?s role in giving care to patients with multiple myeloma and associated chronic pain.Method: This literature study was based on scientific articles.Results: The nurse is in a key position to facilitate ongoing adequate pain and psychosocial assessment of patients with multiple myeloma. The study presents ways of relieving pain and suffering via different ways of caring management.