I denna studie belyses och analyseras niondeklassares föreställningar om fenomenet sexualitet. Frågorna som behandlas är dels vilka föreställningar ungdomarna har om sexualitet, dels vilka faktorer och förhållanden som ungdomarna själva lyfter fram som viktiga för hur dessa föreställningar har formats. I analysen belyses även eventuella skillnader och likheter mellan tjejers och killars föreställningar. Studien grundar sig på material insamlat genom intervjuer med sex könshomogena fokusgrupper. De teoretiska utgångspunkterna i studien rör sexualitet, genus och identitetsskapande eftersom dessa anses viktiga och perspektivgivande för hela studien.De föreställningar som ungdomarna gav uttryck för när det gällde sexualitet handlar framför allt om kärlek, sex, sexuell läggning och moraliska aspekter..

Bakgrund: S?mre v?rdkvalitet, bristande omv?rdnadsinsatser och on?diga sjukhusinl?ggningar ?r konsekvenser av brister i samverkan f?r ?ldre personer med komplexa v?rd- och omsorgsbehov. F?r samh?llet inneb?r brister i samverkan felaktig f?rdelning av v?rdresurser och h?ga ekonomiska kostnader. H?lso- och sjukv?rd st?r inf?r stora utmaningar i att tillgodose v?rdbehovet hos den ?ldrande befolkningen d?r multisjuklighet ?kar och h?lso- och sjukv?rdsresurser minskar.

Bakgrund: D?dsfall sker idag fr?mst p? v?rdinr?ttningar vilket har resulterat i att m?nniskor idag lever ett liv d?r d?d inte ?r en del av deras vardag. Klinisk praktik ing?r i sjuksk?terskestudenters utbildning, d?r de kan uppleva d?dsfall. Upplevelser som dessa kan p?verka en individs h?lsa, vilken kan ses ur ett biologiskt samt ett humanistiskt perspektiv. Sjuksk?terskeutbildningen i Sverige ska ge studenterna f?rberedelse inf?r klinisk praktik.

All vårdpersonal och då också sjuksköterskan som omvårdnadsansvarig kommer förr eller senare i kontakt med människor som har allvarliga och ibland kroniska sjukdomar, t.ex. olika typer av cancer. Dessa patienter har ofta olika kunskapsnivåer om sin sjukdom och också olika behov av information.Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva om det fanns någon skillnad på informationsbehov mellan unga och gamla, kvinnliga och manliga patienter med cancer och deras sätt att söka efter information. Resultatet bygger på 13 artiklar publicerade mellan 1998-2008 och funna i databaserna Pubmed/Medline och Cinahl. Studiens resultat visade att yngre och då framförallt yngre kvinnor, har ett stort informationsbehov och kompletterar och bekräftar gärna läkarens information med att söka alternativa källor.

Problemformulering: Varje år avlider ett stort antal personer till följt av en cancerdiagnos. Patienter med en obotlig cancer vårdas palliativt och målet med den palliativavården är att uppnå bästa möjliga livskvalitet. Upplevelser så som rädslor och ångest är vanliga problem och har en speciell innebörd för varje patient. Det är därför betydelsefullt att belysa upplevelser av att stå inför döden för att ökaförståelsen och kunskapen hos sjuksköterskor.Syftet: var att belysa upplevelser av att stå inför döden hos patienter med cancer iden palliativa fasen. Metod: En litteraturstudie som utgörs av 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ochkvantitativ ansats.Resultat och konklusion: Resultatet visar att existentiella upplevelser, upplevelsen av ångest och oro, förlust, hopp samt acceptans infann sig hos merparten av patienterna som stod inför döden.Implikation: Patienternas upplevelser vid livets slut är varierande och är viktiga att uppmärksammaav sjuksköterskor för att tillgodose patienternas behov. Utbildning och ytterligare forskning utifrån ett patientperspektiv krävs för att optimera denpalliativa vården för patienter med obotlig cancer..

Syftet med denna studie var att beskriva vad patienter med cancer i den palliativa fasen upplever att livskvalitet är utifrån fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. Sökning av de underlag som användes i studien gjordes i olika databaser som Medline (via pubmed), Science Direct och Academic Search Elite. Sökningarna gjordes med enkla sökord eller i kombination med varandra. De underlag som söktes begränsades med att vara skrivna på svenska eller engelska, vara publicerade mellan år 2000-2008, handla om vuxna patienter samt fri åtkomst via databasen i fulltext. Totalt 17 artiklar granskades, analyserades och sammanställdes sedan under de olika perspektiven: fysiskt, psykiskt och socialt.

Syftet med studien var att undersöka intresset för aktiv dödshjälp hos patienter som lider av en långt framskriden cancer samt vilka faktorer som påverkar dem i detta ställningstagande. I en litteraturstudie har relevant litteratur insamlats, analyserats och tolkats. Utifrån bevisen från sammanlagt fem kvalitativa studier har nya slutsatser dragits. Resultaten pekar på att det finns ett intresse för aktiv dödshjälp bland svårt sjuka cancerpatienter men att detta i hög grad är framtidsorienterat. Faktorer som påverkar intresset är uppfattningen om att vara en börda för andra, rädsla för framtiden, lidande, den demoraliserande inverkan som cancern har på individen samt religion och etik..

En kvalitativ studie har genomförts med syfte att undersöka hur man talar om sexualitet med kvinnor i stödsamtal efter våldtäkt. Två typer av empiriskt material har använts för analys; journalhandlingar skrivna i samband med stödsamtal och intervjuutskrifter från intervjuer med kuratorer som genomför stödsamtal. I journalerna finns sexualitet inte omnämnt. Genomgången av tidigare forskning och empiri visar att det finns en bild av att en våldtagen kvinnas sexualitet är skadad. Det finns en osäkerhet kring att ta upp ämnet i stödsamtal.

Det är få sjukdomar som har lika stor inverkan på en människa som drabbats som just cancer. Varje år ökar antalet drabbade och cirka var tredje människa kommer att drabbas av cancer och cirka 80 % av dessa kommer att behandlas med cytostatika. Eftersom många av dessa behandlingar sker på mottagningar kommer sjuksköterskor i alla vårdformer att möta denna form av patienter. Då är det viktigt att veta vilken omvårdnad som denna specifika patientgrupp behöver och upplever att de får. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa faktorer av betydelse för omvårdnad vid pågående cytostatikabehandling hos patienter med cancerdiagnos.

Cancer är en sjukdom som väcker många tankar och känslor. Tidigare värderingar och prioriteringar i livet ifrågasätts och omvärderas oftast av den som drabbats av cancer. En allvarlig sjukdom som cancer kan bidra till stress och påverka kroppen på flera sätt, försämrat immunförsvar är ett av dem. Coping är ett begrepp som innebär individens sätt att hantera en svår situation. Coping delas in i två huvudgrupper, emotionell- och problemfokuserad coping.

Varje dag diagnostiseras kvinnor med bröstcancer. Denna diagnos kan påverka kvinnans upplevelse av sin sexualitet. Kvinnans sexualitet kan beskrivas utifrån följande termer: liv, lust och gemenskap, där kvinnans subjektiva kropp, självbild, identitet, kvinnlighet, intimitet, reproduktion samt stöd och andlighet ingår. Syftet är att ta reda på hur kvinnor upplever sin sexualitet under tiden som de behandlas för bröstcancer. Metoden som används är en litteraturstudie.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur patienter med cancer som får palliativ vård upplever sin livskvalitet fysiskt, psykiskt och socialt. Sökningar genomfördes i databaserna Medline, Academic Search Elite och Cinahl samt manuellt. Sökord som användes var quality of life, palliative care, palliative treatment, cancer, advanced cancer, hospital och home care. Detta resulterade i att nitton vetenskapliga artiklar valdes ut till studiens resultat. Resultatet visade att en obotlig cancersjukdom försämrade livskvaliteten hos patienterna.

Background: Patients with cancer of the lung have to endure a quantity of physical, psychological and social difficulties. In their exposed position they are in need of help and support to pull through the situation. With the knowledge of factors effecting lung cancer patients? quality of life, it will be easier to give the help and support they need. Aim: The aim of this study was to describe factors effecting lung cancer patients quality of life from the patient?s perspective.

Tidigare forskning visar att patienten kan ha sexuella problem som kan vara fysiska och/eller psykiska, dessa kan till exempel vara smärta och obehag vid penetration, urinläckage, vaginal lubrikation, utebliven orgasm, och erektionsproblem. Samhällets syn på sexualitet påverkar såväl patientens som sjuksköterskans syn på sexualitet och kan ge svårigheter vid diskussion om sexualitet. För att underlätta för sjuksköterskan vid kommunikation med patienten om sexualitet finns det en modell (PLISSIT-modellen). Trots teoretiska hjälpmedel tycks sjuksköterskan ha svårigheter med att diskutera sexualitet med patienten. Syftet med studien var att undersöka vad det är som hindrar sjuksköterskan att diskutera sexualitet med patienten.

Bakgrund: Cancer är idag en av de stora folksjukdomarna och den vanligaste dödsorsaken bland personer upp till 80 års ålder. Fler människor lever allt längre med diagnosticerad cancer men hälften av dem som drabbas blir inte botade. När bot inte längre är möjligt flyttas vårdens fokus till palliativ vård. Forskning visar att det finns stora brister inom den palliativa vård som bedrivs i Sverige. Patienter med obotlig cancer utgör en stor grupp i vården och deras upplevelser av bemötande i den palliativa vården är av stor vikt.