Cancer Àr en sjukdom som pÄ mÄnga sÀtt pÄverkar mÀnniskors dagliga liv. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva mÀnniskors upplevelse av att leva med smÀrta vid cancersjukdom. 15 vetenskapliga artiklar som motsvarade syftet har studerats och analyserats med kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i sju kategorier som ger en beskrivning av mÀnniskors upplevelser av att leva med cancersmÀrta. Resultatet visar att dessa mÀnniskor upplevde kÀnslor av sorg.

Bakgrund; I Sverige har patienten en laglig rÀtt att vara delaktig i sin egen vÄrd. Patienters upplevelse av delaktighet varierar dock mycket och forskning visar ocksÄ att kvaliteten vid patientdelaktighet Àr i fortsatt behov av förbÀttring. De senaste Är har det börjat vÀxa fram ett antal kvalitativa studier som belyser patientens perspektiv pÄ delaktighet inom en svensk vÄrdkontext. Detta skapar en möjlighet att syntetisera olika forskningsresultat om patienters upplevelse av delaktighet. Syfte; Studiens syfte var att syntetisera evidens frÄn publicerade studier angÄende patienters upplevelse av delaktighet i en svensk vÄrdkontext.

I Sverige Àr förekomsten av barn med ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) i skolÄldern ca 5 %, diagnosen Àr sex gÄnger vanligare hos pojkar Àn hos flickor. Huvudsymtomen bestÄr av uppmÀrksamhetsstörningar, impulsivitet och överaktivitet. Denna studie handlar om hur mammor till barn med diagnosen upplever sin vardag. Hur de ser pÄ diagnosticeringen och bemötandet frÄn sin omgivning. Studien bygger pÄ intervjuer med fyra mammor som alla har söner med diagnosen ADHD som delar med sig av sina upplevelser av att vara förÀlder till ett barn med ett neuropsykiatriskt funktionshinder (NPF).Nyckelord:ADHD, diagnos, barn, förÀldrar, upplevelse, stigmatisering.

Bakgrund: Missfall Àr en av de vanligaste graviditetskomplikationerna, som kan medföra psykiska och emotionella pÄfrestningar, sÄ som djup sorg och depression. Tidigare forskning har visat att sjuksköterskan har en viktig del i vÄrdandet, dÀr attityder och bemötande har en direkt pÄverkan pÄ kvinnas upplevelse. Syfte: Studiens syfte var att belysa kvinnans upplevelser av tidigt missfall. Metod: Syftet besvarades genom en allmÀn litteraturstudie av tio vetenskapliga artiklar med en kvalitativ design. Resultat: Vid tidpunkten för missfallet upplevde kvinnorna en mÀngd kÀnslor, vilket en del kvinnor utryckte som psykisk kris.

Föreliggande arbete Àr en redovisning av en attitydundersökning som gjordes 2010, gÀllande gymnasieelevers uppfattning om i vilken grad de nationella proven Àr rÀttvisa. Studien visade att eleverna överlag var positiva till proven bÄde gÀllande det proven mÀtte samt bedömningen av proven. Vissa oregelbundenheter som bröt mönstret kunde dock pÄvisas. Slutsatsen blev att elevernas upplevelse av rÀttvisegraden Àr viktig för provens existensberÀttigande samt att central, frÄn lÀrare och elever distanserad, rÀttning och bedömning av proven Àr efterstrÀvansvÀrd..

Bakgrund: HjÀrt- och kÀrlsjukdomar Àr en av de ledande dödsorsaker som drabbar ca 44 % av alla mÀn och 45 % av alla kvinnor. Under Är 2006 i Sverige berÀknades insjuknandet per 100 000 invÄnare, sjunka med 14 % bland kvinnor och 25 % bland mÀn sedan Är 1987. Livskamraters upplevelse och pÄverkan pÄ livet efter en hjÀrtinfarkt berör det psykiska och sociala. HÀlsan upplevs ofta negativt i samband med förÀndringar i vardagslivet och livskamraten utvecklar ofta ett kontrollbehov och blir överbeskyddande. Detta beteende anses uppkomma pga.

FörvÀntningar inför förÀldrarollen och i vilken utstrÀckning som dessa infrias har betydelse för anpassningen till förÀldraskapet och den nyblivna förÀlders hÀlsa. Studiens fokus var ovÀntade upplevelser i förÀldrarollen och hur dessa stÄr i relation till tankar och förvÀntningar inför rollen. Fyra heterosexuella par som fÄtt sitt första barn för mellan fem mÄnader och tvÄ Är sedan intervjuades i studien. Det semi-strukturerade intervjuerna transkriberades för att sedan menings-koncentreras och tematiseras. Meningskoncentreringen resulterade i fyra huvudteman: Tid, Prestation, Relationen till barnet och Relationen till andra.

Sjuksko?terskeyrket har historiskt setts som ett typiskt kvinnligt yrke och a?n idag finns det kvar en fo?resta?llning om att ma?n inte la?mpar sig fo?r yrket. Manliga sjuksko?terskor utmanar da?rfo?r samha?llets normer om vad en man ska arbeta med. Syftet med studien var att belysa hur manliga sjuksko?terskor upplever sin yrkesroll ur ett genusperspektiv.

Patienter som söker obokad vÄrd har visat sig öka. Samtidigt har arbetsbelastningen för distriktssköterskor blivit tyngre. Detta tillsammans med att patienterna har höga krav pÄ vÄrden gör att det Àr en utmaning för distriktssköterskan att arbeta pÄ vÄrdcentral och möta obokade patienter. Distriktssköterskans upplevelse av att arbeta pÄ vÄrdcentral Àr vÀsentligen outforskad. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans upplevelse av att möta patienter som kommer obokade till vÄrdcentralen.

Ronden pÄ en kirurgisk akutvÄrdsavdelning Àr en central del i vÄrdprocessen för patient och personal. Ronden sker dagligen och mötet mellan patient, lÀkare, sjuksköterska och undersköterska sker pÄ kort tid och det sker snabba beslut. Syftet var att undersöka patientens upplevelse av ronden pÄ en kirurgisk akut vÄrdsavdelning. Med utgÄngspunkt frÄn detta sÄ valdes det en kvalitativ metod med fenomenologisk ansats och intervjuer som datainsamlings metod. Efter analys av totalt 11 patienters upplevelser av ronden kom det fram tre kategorier med tillhörande underkategorier i resultatet.

IntroduktionForskning visar att patienter, trots svÄr cancersjukdom, kan hantera sin situation pÄ ett sÄdant sÀtt attde upplever hög grad av hopp. Kunskapen om de faktorer som pÄverkar patienternas upplevelse avhopp Àr mindre kÀnda vilket skapar utrymme för ytterligare forskning.SyfteSyftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som pÄverkar upplevelsen av hopp hos patientenmed cancersjukdom samt vilken betydelse sjuksköterskan har i bevarandet och skapandet av hopp.MetodLitteraturstudie som Àr grundad pÄ 14 artiklar, funna via artikelsökning i PubMed och manuellsökning.ResultatFaktorer som hade betydelse för patientens upplevelse av hopp fann de inom sig sjÀlva, sinanÀrstÄende och hos sjuksköterskan. De försökte finna en normalitet i tillvaron, upprÀttade kortsiktiga,uppnÄbara mÄl, tÀnka positivt. Den trygghet som patienten upplevde hos sjuksköterskan byggdes pÄhans/hennes personlighet, bemötande, kunskaper och tekniska utförande.DiskussionHopp Àr en process som startar med hopp om nÄgot, t.ex. att bli botad för att sedan övergÄ till att levai hoppet och slutligen försonas med liv och död.

Bakgrund: Litteratur och tidigare studier tyder pĂ„ att mĂ€nniskor behöver fysisk beröring. Äldre personer blir sĂ€llan fysiskt berörda. Detta gĂ€ller sĂ€rskilt personer i nĂ„gon form av vĂ„rdande situation. En Ă€ldre person som inte fĂ„r tillrĂ€ckligt med beröring kan uppleva minskad livskvalitet. Syfte: Vilken betydelse har fysisk beröring för vĂ€lbefinnandet hos Ă€ldre mĂ€nniskor? Delsyfte: Har beröring positiva och eller negativa effekter för vĂ€lbefinnandet? Metod: En litteraturstudie baserad pĂ„ sju vetenskapliga artiklar som har analyserats och bearbetats med hjĂ€lp av Graneheim och Lundmans innehĂ„llsanalysmetod.

Frakturer Àr nÄgot som drabbar mÄnga mÀnniskor, i synnerhet Àldre mÀnniskor, men det finns fÄ vetenskapliga studier som beskriver deras upplevelse av smÀrta i samband med frakturer. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva mÀnniskors upplevelse av smÀrta relaterat till frakturer utifrÄn frÄgestÀll-ningarna: hur upplever personer en akut fraktursmÀrta: hur be-skriver personer sitt uthÀrdande: hur beskriver personer sina kÀnslor inför framtiden. Med akut smÀrta menar vi i denna studie inte bara den smÀrta som uppstÄr vid skadetillfÀllet utan Àven den frakturrelaterade smÀrtan under lÀkningsprocessen som kan vara upp till sex mÄnader. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med manifest kvalitativ innehÄllsanalys. Analy-sen resulterade i Ätta kategorier: att vara rÀdd för att fÄ mer ont vid rörelse: att kÀnna sig maktlös och sÄrbar nÀr smÀrtan Àr outhÀrdlig: att vakna av smÀrtan: att stÄ ut utan tillrÀcklig smÀrtlindring: att försöka koncentrera sig pÄ nÄgot annat för att fÄ lindring: att vara rÀdd att inte bli trodd: att kÀnna oro för att smÀrtorna blir bestÄende: att vara rÀdd för att inte överleva men ÀndÄ kÀmpa.

Frakturer Àr nÄgot som drabbar mÄnga mÀnniskor, i synnerhet Àldre mÀnniskor, men det finns fÄ vetenskapliga studier som beskriver deras upplevelse av smÀrta i samband med frakturer. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva mÀnniskors upplevelse av smÀrta relaterat till frakturer utifrÄn frÄgestÀll-ningarna: hur upplever personer en akut fraktursmÀrta: hur be-skriver personer sitt uthÀrdande: hur beskriver personer sina kÀnslor inför framtiden. Med akut smÀrta menar vi i denna studie inte bara den smÀrta som uppstÄr vid skadetillfÀllet utan Àven den frakturrelaterade smÀrtan under lÀkningsprocessen som kan vara upp till sex mÄnader. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med manifest kvalitativ innehÄllsanalys. Analy-sen resulterade i Ätta kategorier: att vara rÀdd för att fÄ mer ont vid rörelse: att kÀnna sig maktlös och sÄrbar nÀr smÀrtan Àr outhÀrdlig: att vakna av smÀrtan: att stÄ ut utan tillrÀcklig smÀrtlindring: att försöka koncentrera sig pÄ nÄgot annat för att fÄ lindring: att vara rÀdd att inte bli trodd: att kÀnna oro för att smÀrtorna blir bestÄende: att vara rÀdd för att inte överleva men ÀndÄ kÀmpa.

Sammanfattning:ForskningsfrÄga? Vilka faktorer kan pÄverka kundens upplevelse i upplevelserummet och hur hanterar företag som arrangerar olika typer av tillstÀllningar dem?Syfte? Att fÄ en bÀttre inblick i hur olika företag anvÀnder sig av upplevelserummet för att förbÀttra upplevelsen för sina kunder.? Att ge intresserade lÀsare en större förstÄelse för upplevelserummets komplexitet.MetodI denna uppsats har jag anvÀnt mig av en kvalitativ forskningsmetod bestÄende av fem intervjuer. Dessa personer Àr anstÀllda pÄ olika arbetsplatser och har skilda arbetsuppgifter, men gemensamt Àr att de arbetar med upplevelser av olika slag. Fyra av intervjuerna skedde ansikte mot ansikte och en per telefon.SlutsatserEfter mina genomförda intervjuer och inlÀst teori kring upplevelser och servicelandskap, sÄ har jag fÄtt en inblick i hur svÄrt det kan vara att fÄ alla faktorer att samspela. Faktorer inom omrÄdet kan t.ex.