Inledning: Sömn är ett vanligt problem hos äldre patienter på sjukhus och äldreboenden.  Brist på sömn leder till ökad risk att drabbas av stroke och hjärt-kärlsjukdom samt att det ger en negativ påverkan på rehabilitering. Sömnläkemedel är idag den främsta behandlingen mot sömnproblem, vilka ger biverkningar som exempelvis sedation dagtid, yrsel, talsvårigheter och mardrömmar.   Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa vetenskapliga artiklar om vilka icke-farmakologiska åtgärder mot sömnproblem som sjuksköterskan kan tillämpa i sin profession för att främja sömnen hos äldre patienter. Metod: En litteraturstudie där originalartiklar söktes i databaserna PubMed, Medline och Cinahl varav 16 originalartiklar granskades och sammanställdes. Resultat: Resultatet i denna litteraturstudie visar att det finns icke-farmakologiska åtgärder för att förbättra sömnen. Dessa är akupunktur, nya rutiner samt kognitiv beteendeterapi. Förbättringarna som kan ses efter utförda icke-farmakologiska åtgärder är bland annat kortare insomningstid, ökad sömnduration, färre uppvaknanden och bättre sömn. Patienterna beskriver en förbättrad upplevelse av den egna sömnen efter tillämpning av dessa åtgärder. Slutsats: Resultatet i denna litteraturstudie visar att det finns olika beprövade icke-farmakologiska åtgärder vilka har en positiv effekt på sömnen.

The ability to tackle NP-hard problems has been greatly extended by the introduction of Metaheuristics (see Blum & Roli (2003)) for a summary of most Metaheuristics, general problem-independent optimisation algorithms extending the hill-climbing local search approach to escape local minima. One of these algorithms is Iterated Local Search (ILS) (Lourenco et al., 2002; Stützle, 1999a, p. 25ff), a recent easy to implement but powerful algorithm with results comparable or superior to other state-of-the-art methods for many combinatorial optimisation problems, among them the Traveling Salesman (TSP) and Quadratic Assignment Problem (QAP). ILS iteratively samples local minima by modifying the current local minimum and restartinga local search porcedure on this modified solution. This thesis will show how ILS can be implemented for MSA.

The ability to tackle NP-hard problems has been greatly extended by the introduction of Metaheuristics (see Blum & Roli (2003)) for a summary of most Metaheuristics, general problem-independent optimisation algorithms extending the hill-climbing local search approach to escape local minima. One of these algorithms is Iterated Local Search (ILS) (Lourenco et al., 2002; Stützle, 1999a, p. 25ff), a recent easy to implement but powerful algorithm with results comparable or superior to other state-of-the-art methods for many combinatorial optimisation problems, among them the Traveling Salesman (TSP) and Quadratic Assignment Problem (QAP). ILS iteratively samples local minima by modifying the current local minimum and restartinga local search porcedure on this modified solution. This thesis will show how ILS can be implemented for MSA.

Introduktion: Utvecklingen inom somatisk slutenvård har under de senaste decennierna gått mot kortare vårdtider. En del patienter på sjukhus vårdas under betydligt längre tid än genomsnittet. Detta skulle kunna leda till fysiskt lidande för patienten, en känsla av hopplöshet på grund av ovisshet gällande sjukdomsförlopp och vårdtidens längd, saknad av familj, en längtan tillbaka till arbetslivet och övrigt socialt liv. Få studier inom medicinsk slutenvård har undersökt patienters upplevelser av att vårdas länge på sjukhus. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att vårdas mer är 40 dagar på sjukhus.

Nationella riktlinjer finns dokumenterade i en handbok utgiven av Sveriges kommuner och landsting. I denna handbok finns de hygienregler beskrivna som ska gälla på våra operationsavdelningar. Syftet med studien är att kartlägga vilka hygienregler som gäller inom region Skånes nio opererande sjukhus och om det finns någon vetenskaplig evidens bakom dessa regler. Metoden som har använts är en empirisk intervju med kvantitativ inriktning utifrån 17 halvstrukturerade frågor. Respondenterna var elva avdelningschefer/hygienansvarig på operationsavdelningar i region Skåne.

Information till patienter är en viktig del av anestesisjuksköterskans arbete och betydelsen av patientinformation som omvårdnadsåtgärd har ökat kraftigt de senaste åren på grund av kortare vårdtider, ökat ålderspann, förändringar i livsstil och samhällsstruktur. En god information kan öka patientens trygghet och förmåga att hantera olika aspekter av en planerad anestesi. Preoperativ oro är ett vanligt förekommande känslotillstånd hos patienter och kan öka förekomsten av postoperativt illamående och postoperativ smärta. En god patientinformation kan mätas i en minskad oro och ängslan inför anestesi. Studiens syfte var att undersöka patienters behov av preoperativ information samt upplevelsen av oro inför anestesi vid elektiv kirurgi.

Bakgrund: Sömn är ett grundläggande behov hos människan. Om sömnen är bristfällig blir konsekvenserna för patienter en ofullständig återhämtning både fysiskt och psykiskt vilket resulterar i en försämrad läkningsprocess och nedsatt välbefinnande. Enligt Hendersons teori har sjuksköterskan som omvårdnadsansvar att tillgodose patienters behov och därmed också främja sömnen. Syfte: Syftet är att beskriva faktorer som inverkar negativt på vuxna patienters sömn under sjukhusvistelse. Metod: En systematisk litteraturstudie valdes som metod.

Introduktion: Under de senaste decennierna har olika omvårdnadsinsatser för individer med psykisk funktionsnedsättning växt sig allt större. En av dessa insatser är case management där den psykiskt funktionsnedsatta tillsammans med en case manager får hjälp att utföra aktiviteter på viktiga livsområden. Syfte: Är att beskriva nyttan av case management för personer med psykisk funktionsnedsättning. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie där flertalet artiklar granskats. Resultat: En huvudkategori med fokus på case management som omvårdnadsinsats för den psykiskt funktionsnedsatta uppkom med sju tillhörande underkategorier.

Bakgrund: Trots omfattande reformer inom psykiatrin och ambitioner om att erbjuda st?d i vardagen, visar forskning att ensamhet, brist p? meningsfulla aktiviteter och att begr?nsad sj?lvst?ndighet fortfarande ?r ett vanligt inslag i vardagen p? socialpsykiatriska boenden Syfte: Syftet med denna studie var att unders?ka hur personal som arbetar p? ett socialpsykiatriboende beskriver ett idealiskt boende som fr?mjar aktivitet och delaktighet. Metod: Studien genomf?rdes med en kvalitativ ansats i form av tv? fokusgrupper med 4 respektive 5 deltagare vid tillf?llena. Materialet transkriberades, analyserades induktivt och kodades efter kondensering Resultat Det kom fram stor m?ngd konkreta f?rslag p? hur socialpsykiatriska boendemilj?er kan optimeras f?r att fr?mja aktivitet och delaktighet, sammanfattat i tre huvudkategorier: Fysiska utrymmen f?r aktivitet, Utbud av olika aktiviteter och personal som resurs p? olika s?tt.

SAMMANFATTNING BAKGRUND Levnadsvanor som innefattar p?verkningsbara riskfaktorer s?som ?verkonsumtion av alkohol, r?kning, motionsvanor och matvanor samt negativ stress leder till bland annat hypertoni. Hj?rt-k?rlsjukdomarna ?r idag den vanligaste d?dsorsaken i v?stv?rlden. Sjuksk?terskan har en viktig roll i det h?lsofr?mjande arbetet.

Bakgrund: Årligen drabbas 10 000 människor av plötsligt hjärtstopp i Sverige. Överlevnaden efter hjärtstopp är låg och risken för långvariga komplikationer som nedsatt kognitiv förmåga, blindhet och fysiska funktionsnedsättningar är stor hos de som överlever. Komplikationerna är ofta kroniska och kan komma att påverka det fysiska och psykiska välbefinnandet. Syfte: Syftet med studien är att undersöka upplevelser av livskvalitet hos individer som överlever ett plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus. Metod: En litteratursöversikt, där vetenskapliga artiklar systematisk sökts för att samla information kring den aktuella forskningen i ämnet.

I Sverige finns det överlag ett stort intresse och god kunskap om miljöeffekter, men samtidigt saknas ofta insikt om energianvändningens inverkan på miljön. Många ifrågasätter inte tillgången på energi och tar därför inte hänsyn till kopplingen mellan energianvändning och miljöfrågor, trots att energieffektivisering är ett av de viktigaste sätten att förbättra miljön. Förvaltning utgör en stor del av en byggnads totala livscykelenergikostnad (LCCe). Norrbottens läns landsting är en stor fastighetsägare i Norrbotten med en total lokalyta på cirka 700 000 kvadratmeter, varför effektiv förvaltning är betydelsefull beträffande så väl ekonomi som miljö. Syftet med detta examensarbete är att kartlägga energianvändningen vid sjukhusen i Norrbottens län samt att identifiera möjligheter till effektivisering i energianvändningen.

I studien analyserade vi chefers upplevelser av villkoren i ett utökat chefskap samtförutsättningarnas betydelse för upplevda krav, kontroll och stöd. Vi har utfört vår studie påSödra Älvsborgs Sjukhus och avgränsat oss till de intervjupersoner som berörs av en utökadchefsroll, tillika vårdenhetschef. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och utgått från enhermeneutisk ansats. Vi har genomfört åtta intervjuer som vi sedan byggt vårt empiriskamaterial på. Vidare har vi valt att utgå från Henry Mintzbergs grundläggandeorganisationsteori och strukturmodell men även utgått från Karasek och Theorells krav- ochkontrollmodell.

Bakgrund: Övervikt och fetma (obesitas) är ett allvarligt globalt och nationellt folkhälsoproblem. Tidigare studier har visat att fetma är förknippat med nedsatt livskvalitet och mental ohälsa hos vuxna, tonåringar och barn. Dock har få studerat sambandet mellan fetma och livskvalitet bland unga vuxna. Syftet med denna studie var att beskriva hälsorelaterad livskvalitet, mental hälsa och antropometriska mått hos en grupp obesa unga vuxna i åldern 16-25 år (n=203) samt att göra en jämförelse mellan deras hälsorelaterade livskvalitet och resultat från populationsstudier.Metod: En beskrivning av den aktuella gruppen genomfördes med hjälp av de data som samlats in vid inskrivningstillfället vid överviktscentrum på Norrtulls sjukhus. Den hälsorelaterade livskvaliteten mättes med hjälp av Euroqol five dimensions (EQ5D) och resultatet jämfördes med befolkningsstudier utförda i Stockholm, Uppsala och Jämtland där samma instrument använts.

Although gang violence has gained much attention in Swedish media in recent years, women in gang environments remain unexplored. Recently the Swedish Gender Equality Agency (J?mst?lldhetsmyndigheten) published a report in March 2024 showing that women are being sexually exploited in gang environments, and the report has brought attention to women in gangs. This study examines gender-based violence in gang environments in Sweden. The aim of this study is to examine how intimate relationships with men in gang environments affect womens? agency to enter and leave gangs.