Bakgrund: Smärta och sömnbesvär är vanligt hos äldre personer och dessa båda faktorer kan på olika sätt påverka hälsa och livskvalité. Syfte: Att kartlägga förekomsten av smärta och sömnbesvär samt undersöka om det fanns samband mellan smärta och sömnbesvär hos ett representativt befolkningsurval i Blekinge i åldern 60-96 år. Metod: Studien är kvantitativ och bygger på redan insamlat material ifrån SNAC (the Swedish National study on Aging and Care). Deskriptiv och analyserande statistik har använts i studien för att kartlägga förekomst och undersöka samband. Resultat: Av de deltagande som hade haft värk/smärta under de senaste fyra veckorna hade 42 % sömnbesvär medan 21 % av de som inte haft värk/smärta hade sömnbesvär.

Bakgrund: Personer med demens har en försämrad förmåga att förstå och kommunicera med omgivningen och därför kan det vara svårt och krävande att vårda personer med demens. Agitation är ett vanligt beteendeproblem vid demenssjukdom och är påfrestande för såväl personen med demens, som för vårdgivaren. Personer med demens behandlas främst farmakologiskt trots de biverkningar som läkemedelsbehandlingen orsakar och därför behövs andra behandlingsstrategier och omvårdnadsåtgärder för att öka välbefinnandet och minska deras lidande. Syfte: Att beskriva musikens inverkan på människor med demenssjukdom och deras vårdgivare. Metod: En systematisk litteraturöversikt av fjorton kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar som sedan analyserades och sammanställdes i ett resultat.

Syftet var att undersöka i vilken grad munhälsan förbättrades hos patienter med tandlossning efter tandhygienistbehandling. Populationen bestod av samtliga patienter, som remitterats till studiens författare för behandling av tandlossning under perioden november 2000 till december 2004 och som uppfyllde vissa inklusions- och exklusionskriterier (n=38 efter bortfall). Tandköttsfickor som var fem millimeter eller djupare fanns initialt på minst tio procent av tandytorna hos samtliga deltagare. Gemensamt för deltagarna var att de tidigare ej behandlats av tandhygienist eller på specialistavdelning för parodontologi. Populationens medelålder var 61 år vid det första tandhygienistbesöket.

Föreliggande studie är dels ett led i att kvalitetssäkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för barn och ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbättrat mående. EMDR som behandlingsmetod för barn och ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den här studien deltog åtta barn och ungdomar med varierande diagnoser, vilka fått EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mående i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhämtades som komplement till intervjun.

Föreliggande studie är dels ett led i att kvalitetssäkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för barn och ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbättrat mående. EMDR som behandlingsmetod för barn och ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den här studien deltog åtta barn och ungdomar med varierande diagnoser, vilka fått EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mående i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhämtades som komplement till intervjun.

Föreliggande studie är dels ett led i att kvalitetssäkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för barn och ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbättrat mående. EMDR som behandlingsmetod för barn och ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den här studien deltog åtta barn och ungdomar med varierande diagnoser, vilka fått EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mående i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhämtades som komplement till intervjun.

Föreliggande studie är dels ett led i att kvalitetssäkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för barn och ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbättrat mående. EMDR som behandlingsmetod för barn och ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den här studien deltog åtta barn och ungdomar med varierande diagnoser, vilka fått EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mående i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhämtades som komplement till intervjun.

Ojämställdhet i vården förekommer trots att hälso- och sjukvårdslagen har ett krav på att vård ska ges på lika villkor för hela befolkningen. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa kunskap från studier som beskriver genus som en faktor som påverkar vård och omvårdnad. Utifrån tre frågeställningar har kunskap sammanställts om den nuvarande situationen gällande skillnader i hälso- och sjukvården för manliga och kvinnliga patienter. Frågeställningarna var skillnader i vård och behandling mellan män och kvinnor, skillnader i manliga och kvinnliga patienters upplevelse av vården samt skillnader i hälso- och sjukvårdspersonals upplevelser av manliga och kvinnliga patienter. Totalt har 15 vetenskapliga artiklar med olika ansats analyserats.

Föreliggande studie är dels ett led i att kvalitetssäkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för barn och ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbättrat mående. EMDR som behandlingsmetod för barn och ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den här studien deltog åtta barn och ungdomar med varierande diagnoser, vilka fått EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mående i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhämtades som komplement till intervjun.

Bakgrund: Behov av dialysbehandling är en omvälvande förändring av patientens livsvärld. Behandlingen är livsuppehållande fram till dess att eventuell möjlighet till njurtransplantation ges. Trötthet samt viktuppgång mellan dialysbehandlingarna, orsakad av minskad filtration i njurarna har i tidigare studier framställts som försämrad livskvalitet vid dialysberoende. Hur beroendet av behandling påverkar det dagliga livet är dock personligt och varierande.Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur patienter upplevde att vara beroende av dialysbehandling.Metod: Intervjuer gjordes med nio informanter som lever med behov av dialysbehandling.  Intervjumaterialet analyserades därefter med kvalitativ innehållsanalys, enligt Graneheim och Lundman.Resultat: Trots undervisning före dialysstart om vad beroendet kan komma att innebära, beskrevs beskedet som chockartat när de förstod att dialysberoendet var livslångt. Tidsåtgången för behandling minskade möjligheterna att arbeta.

Föreliggande studie är dels ett led i att kvalitetssäkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för barn och ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbättrat mående. EMDR som behandlingsmetod för barn och ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den här studien deltog åtta barn och ungdomar med varierande diagnoser, vilka fått EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mående i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhämtades som komplement till intervjun.

Föreliggande studie är dels ett led i att kvalitetssäkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för barn och ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbättrat mående. EMDR som behandlingsmetod för barn och ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den här studien deltog åtta barn och ungdomar med varierande diagnoser, vilka fått EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mående i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhämtades som komplement till intervjun.

Den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar ökar och det finns evidens för att flera sjukgymnastiska behandlingsmetoder hjälper vid psykiska tillstånd. Flera behandlingar är etablerade inom vuxenpsykiatrin men verkar inte nått ut till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i samma utsträckning. Syftet med studien var att undersöka vilka behandlingsmetoder som sjukgymnaster inom BUP i Sverige använder sig av. Syftet var också att få en bild av hur sjukgymnaster upplever att de används som resurs inom barn och ungdomspsykiatrin. En webbenkät skickades ut till 15 sjukgymnaster som var verksamma inom BUP.

Barn till missbrukande föräldrar är en grupp som enligt Socialstyrelsen bör uppmärksammas mer än vad den gör idag. Syftet med vår studie är att belysa problematik kring tillämpning av Socialstyrelsens rekommendationer för behandling av barnfamiljer med missbruksproblem.Tillvägagångssättet för att nå vårt syfte med denna studie, är att med en innehållsanalys belysa Socialstyrelsens rekommendationer till kommuner i arbetet med barnfamiljer där missbruksproblematik förekommer. Vidare går vi igenom en rapport som behandlar ett urval av Malmö stad arbete med dessa familjer. En del av syftet är att göra en jämförelse mellan Socialstyrelsens rekommendationer och ett urval av Malmö stads praktiska arbete.Det som framkommer från Socialstyrelsen, är att de rekommenderar ett samverkande arbete mellan olika verksamheter och enheter inom socialtjänsten. Socialstyrelsen anser, att när föräldrar missbrukar bör barn och föräldrar få behandling tillsammans eller parallellt.

Bakgrund: HIV ?r en kronisk och obotbar virussjukdom som angriper kroppens immunf?rsvar. Utan behandling kan HIV leda till AIDS. Personer som lever med HIV upplever ofta stigmatisering och negativa attityder inom v?rden.