Systemisk lupus erythematosus, (SLE) ingår i gruppen reumatiska Sjukdomar och är en av ca 80 diagnoser inom området reumatologi. SLE är en kronisk , inflammatorisk, autoimmun sjukdom som orsakar inflammation i olika delar av kroppens organ. SLE förekommer i båda könen och alla åldrar,men sjukdomen är sju gånger vanligare bland kvinnor än hos män. Det oförutsägbara förloppet av denna kroniska sjukdom, dess symtom och eventuellt bieffekter av behandling kan betydande påverka patientens fysiska och psykiska välbefinnande.Tidigare studier har visade att patienter med diagnosen SLE hade ett behov av och efterfrågade kunskap om egenvård för att kunna nå en bättre livskvalitet. Förhoppningen var att om egenvård kommer i fokus i patientutbildningar för denna patientgrupp kan deras livskvalitet höjas.Föreliggande studie kartlägger vilken kunskap kvinnliga patienter i Uppsala län med SLE uppfattar att de hade om egenvård, samt hur mycket kunskap de uppfattade att de önskade inom egenvårdsområden.

Bakgrund; Förskrivningsrätten kan ge distriktssköterskan möjlighet att diagnostisera eventuella Sjukdomar, förskriva läkemedel och följa upp under behandlingens gång utan att någon annan profession behöver konsulteras. Detta innebär att distriktssköterskor kan få en ökad helhetssyn i omvårdanden av patienten och därmed kan omvårdanden bli mer personcentrerad. Trots dessa positiva faktorer finns det studier som säger att endast 45 procent av alla distriktssköterskor i den kommunala hälso- och sjukvården använder sin förskrivningsrätt några enstaka gånger i veckan, och drygt 40 procent någon gång i månaden. Detta visar på att en del distriktssköterskor förskriver regelbundet, andra mer sällan och en del aldrig. Med anledning av detta vill författaren till denna studie beskriva hur distriktsköterskor upplever möjligheten att förskriva inom den kommunala hälso- och sjukvården.

Diabetes typ 1, även kallad barn- och ungdomsdiabetes är en av de vanligaste kroniska Sjukdomar som drabbar barn i Sverige. Den kan ge allvarliga komplikationer och kontrolleras med hjälp av täta blodsockertester och insulininjektioner. En balanserad kost och motion utgör också en viktig del av behandlingen. I de fall de finns syskon till det diabetesdrabbade barnet blir också de indirekt drabbade av sjukdomen. Den förändrade livsvärlden som följer kan skapa ett lidande.

Bakgrund: Ischemiska hjärtSjukdomar leder till att hjärtmuskulaturen drabbas av försämrat blodflöde och därmed syrebrist. Sjukdomar representerade i denna grupp är exempelvis kärlkramp, hjärtsvikt och hjärtinfarkt. Ungefär en procent av Sveriges befolkning, cirka 90 000 individer drabbas årligen av någon form av ischemisk hjärtsjukdom. Den vanligaste orsaken är fetthaltiga ämnen ansamlats i hjärtats kranskärl så kallad åderförkalkning. I vissa fall kan skadan som orsakats av ischemiska hjärtSjukdomar behöva åtgärdas genom operation.

Bakgrund; Förskrivningsrätten kan ge distriktssköterskan möjlighet att diagnostisera eventuella Sjukdomar, förskriva läkemedel och följa upp under behandlingens gång utan att någon annan profession behöver konsulteras. Detta innebär att distriktssköterskor kan få en ökad helhetssyn i omvårdanden av patienten och därmed kan omvårdanden bli mer personcentrerad. Trots dessa positiva faktorer finns det studier som säger att endast 45 procent av alla distriktssköterskor i den kommunala hälso- och sjukvården använder sin förskrivningsrätt några enstaka gånger i veckan, och drygt 40 procent någon gång i månaden. Detta visar på att en del distriktssköterskor förskriver regelbundet, andra mer sällan och en del aldrig. Med anledning av detta vill författaren till denna studie beskriva hur distriktsköterskor upplever möjligheten att förskriva inom den kommunala hälso- och sjukvården.

Att drabbas av stroke kan innebära en stor förändring i människors liv. Att som patient få träffa kompetent personal som kan erbjuda allt ifrån snabbt och korrekt omhändertagande och dessutom god omvårdnad kan ses som självklart. Eftersom stroke är en av de vanligaste Sjukdomar i Sverige som orsakar livslångt lidande, invaliditet och död och kräver mest vårddagar inom somatisk sjukvård, är sannolikheten stor att som sjuksköterska få möta dessa patienter oavsett vårdkontext. Det har skett en stor utveckling i strokesjukvården, speciellt under 2000-talet där vård och behandling påbörjas redan prehospitalt av sjuksköterskor. Att känna igen strokesymtom och erbjuda en snabb behandling är avgörande för sjukdomens utveckling och dess konsekvenser.

Människor har under flera århundraden blivit utsatta för isolering. Isoleringsmetoderna har utvecklats, och idag förekommer isoleringsvård på allmänna sjukhus, på enkelrum med sluss, dusch och toalett. De patientgrupper som kan behöva vårdas i isolering är patienter med nedsatt immunförsvar och patienter med smittsamma Sjukdomar. Isoleringsvård kan ge upphov till lidande hos patienten, i form av sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande. Därför är det viktigt för allmänsjuksköterskan att ha kunskap om hur patienten upplever isoleringsvården så att hon kan minska patientens lidande, i synnerhet vårdlidandet.

Knäledsproblem är vanligt förekommande i Sverige såväl som i resten av västvärlden. Knäledsskador orsakade av yttre våld, artros och andra degenerativa Sjukdomar är de vanligaste orsakerna till denna åkomma. Påverkad livskvalité, sjukskrivning från arbete, social isolering, smärta och allmänt lidande är konsekvenser som de drabbade personer kan uppleva. Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelse av att genomgå en operation med total knäplastik. Fem kvinnor som genomgått en total knäledsplastik de senaste tre månaderna deltog i studien.

Att möta och vårda patienter med livshotande Sjukdomar kan vara en utmanande uppgift framförallt när det handlar om att bemöta patientens existentiella tankar och reaktioner. Då sjuksköterskan är en av dem som arbetar närmast patienten krävs kunskap om patientperspektivet samt förmåga att bemöta dessa människor på ett sätt som kan skapa förutsättningar för välbefinnande. Sådan kunskap och insikt kan erhållas genom att ta del av forskning som beskriver patienters upplevelser av att leva med en livshotande sjukdom. Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelser av att leva med livshotande sjukdom och behovet av vård. En kvalitativ litteraturstudie ( Axelsson, 2008) har utförts på 12 vetenskapliga artiklar där samtliga varit primärkällor och baserade på patienters upplevelse av olika livshotande tillstånd.

Veterinär beteendemedicin är ett relativt nytt område. Internationellt sker en ökad diagnosticering av psykiska Sjukdomar och syndrom hos sällskapsdjur med efterföljande medicinering. Studien syftade dels till att öka kunskapen om hur beteendeproblem hos hund och katt behandlas farmakologiskt i Sverige och hur veterinärer och djurpsykologer ser på sin egen kompetens inom området. Dessutom till att undersöka vad veterinärer och djurpsykologer har för inställning till beteendemodifierande läkemedel och produkter. Samt slutligen att få en uppfattning om hur mycket beteendemodifierande läkemedel och produkter som används till hund och katt.

Idag är hjärt-kärlSjukdomar den vanligaste orsaken till död i Sverige, så som högt blodtryck samt hjärtsvikt. Behandling av dessa Sjukdomar kan ofta bli livslång. Enbart 50 % av patienter vid långtidsmedicinering tar sina läkemedel, det är viktigt att ordinationen följs. Enalapril, ACE-hämmare, är en viktig behandlingsform vid högt blodtryck samt hjärtsvikt. Idag gäller generisk substitutionen vilket medför att kunden kan få ett nytt preparat vid varje expediering.

De nya och bättre behandlingsmetoder som utvecklats har gjort att vi idag kan överleva de Sjukdomar som tidigare haft hög dödlig utgång vilket bl.a. resulterat i att människor idag lever sina fortsatta liv med en kronisk sjukdom. Ett vanligt förekommande symtom till följd av att leva ett liv med långvarig sjukdom är smärta, vilket är ett komplext och multidimensionellt fenomen förenat med emotionella och psykologiska reaktioner.Vi, som författare till denna litteraturstudie, har i möten med patienter reagerat på att fokus ofta ligger på att behandla den medicinska diagnosen och de uppenbara fysiska symtomen av sjukdomen, istället för att se själva personen bakom sjukdomen, vilket visar på att den biomedicinska prägel som i många år dominerat vårdorganisationen fortfarande håller i sig. Detta anser vi som blivande sjuksköterskor vara otillräckligt. Dessa erfarenheter väckte därmed en nyfikenhet huruvida mindfulnessmeditation skulle kunna fungera som ett komplement till den traditionella medicinska behandlingen vid olika smärttillstånd.

De vanligaste folkSjukdomarna i västvärlden är livsstilrelaterade, exempelvis hjärt- och kärlSjukdomar, diabetes och högt blodtryck. Övervikt och fetma är en riskfaktor för alla dessa Sjukdomar och är ett av de största folkhälsoproblemen i världen. I Norge har förekomsten av fetma fördubblats de sista 20 åren. Samtidigt försöker över hälften av Norges befolkning att gå ned i vikt. Att vidmakthålla en viktminskning efter att ha deltagit i ett livsstilsprogram har visat sig vara problematiskt.

Bakgrund: Senare års forskning visar att en stillasittande vardag kan vara utav bidragande orsak till flera livsstilsförvärvade Sjukdomar och förtidig död. Individer i dagens informationssamhälle har god kunskap om hur de upprätthåller en bra livsstil. Men trots detta så fortsätter människor att leva osunt. Syfte: Var att belysa faktorer av betydelse för patienters följsamhet vid ordination av fysisk aktivitet på recept. Metod: En litteraturöversikt gjordes med hjälp utav litteratursökningar i databaserna Cinahl och PubMed.

Detta är en litteraturstudie om amerikanska blåbär, Vaccinium corymbosum, och dess svampSjukdomar som angriper de ovanjordiska vegetativa delarna. Sjukdomar på amerikanska blåbär i Sverige orsakar idag minimala ekonomiska problem, vilket kan ha att göra med att vi inte riktigt har kunskapen om hur vi skall odla för att få en optimal skörd. Med ökade kunskaper kommer troligen också skörden att öka och då är att förvänta att skador på buskarna kommer att bli ett större problem än tidigare. Arbetet har skrivit för att öka odlingssäkerheten i Sverige på lång sikt med tanke på svampSjukdomar. Målet med arbetet är att ta fram ett lättbegripligt faktaunderlag om livscykler, diagnosticering och bekämpningsmetoder för de allvarligaste svampSjukdomarna på ovanjordiska vegetativa delar.