Vårdas på en intensivvårdsavdelning och vara allvarligt sjuk är för många en obehaglig upplevelse. Övervakning och behandling av vitala funktioner sker dygnet runt i en miljö som är främmande för patienten. Många patienter har på grund av läkemedel och behandling svårt att kommunicera, vilket kan leda till minnesförlust och hallucinationer. Sjuksköterskan kan som en del i omvårdnaden skriva en dagbok över vårdtiden. Syftet med litteraturstudien var att belysa patientens upplevelser av att läsa sin dagbok över vårdtiden på intensivvårdavdelningen och hur det kan påverka patientens återhämtning.

Reumatoid Artrit (RA) är en av de mest kända reumatiska sjukdomarna, en kronisk systematisk inflammatorisk sjuk-dom. Att drabbas av en kronisk sjukdom innebär stora om-ställningar i det dagliga livet. Hela livssituationen påver-kas och den sjuke personen skall lära sig att leva med sjukdomen. Syftet med denna litteraturstudie var att be-skriva vuxna personers upplevelser av att leva med RA. Tolv vetenskapliga artiklar har analyserats enligt kvalitativ innehållsanalys.

Bakgrund: När ett barn diagnostiseras med cancer förändras livet för hela familjen. Fokus på det sjuka barnet gör att syskon lätt glöms bort. Därför är det viktigt att sjuksköterskan verkar stödjande för syskon och familjen som helhet och tillgodoser de behov som uppkommer i situationen. Syfte: Syftet var att beskriva specifika behov hos syskon till cancersjuka barn. Metod: Studien utformades som en litteraturöversikt där tio artiklar med kvalitativ ansats inkluderades.

Att vara närstående till en person med bipolär sjukdom kan upplevas som svårt och krävande. Det är därför viktigt att som sjuksköterska se de närstående och deras behov. Studiens syfte var att belysa vad det är att vara närstående i en familj till en bipolärt sjuk person. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 12 vetenskapliga artiklar utgjorde grunden för resultatet, som vidare presenteras i fyra olika teman. De närstående kunde uppleva många olika slags känslor.

Uppsatsens syfte har varit att undersöka hur Kungliga Gotlands infanteriregemente drabbades av spanska sjukan under 1918-1920. Det har även jämförts hur detta regemente drabba¬des i jämförelse med Dalarnas och Västmanlands regementen under 1918. Frågeställning¬arna som besvarats handlar om hur många som insjuknade och dog, hur regementets ansva¬riga agerade samt vilka åtgärder som vidtogs när epidemin hade nått regementet. Det huvudsakliga materialet jag har använt mig av är förste provinsialläkarens årsberättelser och regementets inkomna och utgående skrivelser. Studiens resultat visar att Kungliga Gotlands infanteriregemente med sina cirka 500 sjuk¬domsfall och fyra dödsfall under epidemins första period, 1918 drabbades i hög grad i jämfö¬relse med Dalregementet, men i liten grad i jämförelse med Västmanlands rege¬mente.

Stroke är en kronisk sjukdom som påverkar både den som blir sjuk såväl som dennes närstående. Vården av personer med kronisk sjukdom sker ofta i hemmet och ombesörjs av de närstående. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva närståendes upplevelser av att leva med en familjemedlem som drabbats av stroke. Kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats tillämpades för att analysera de utvalda studierna och resulterade i sex kategorier: känslor av förlust över en förändrad relation, känslor av ensamhet när det egna livet blir åsidosatt, att tvingas till ökat ansvar och nya roller, känslor av rädsla och ovisshet inför framtiden, stöd, relationer och egen tid skänker välbefinnande samt att trots familjemedlems sjukdom kunna uppskatta livet. Resultatet visade känslor av sorg hos närstående när personen förändrats och isolering då egna behov åsidosattes.

Bakgrund: När ett barn diagnostiseras med cancer förändras livet för hela familjen. Fokus på det sjuka barnet gör att syskon lätt glöms bort. Därför är det viktigt att sjuksköterskan verkar stödjande för syskon och familjen som helhet och tillgodoser de behov som uppkommer i situationen. Syfte: Syftet var att beskriva specifika behov hos syskon till cancersjuka barn. Metod: Studien utformades som en litteraturöversikt där tio artiklar med kvalitativ ansats inkluderades.

Vårdpersonal känner ofta stor rädsla att gå in i vårdsituationer med en döende förälder. Tidiga stödinsatser har visat sig vara av värde för barns krisbearbetning och accepterande i dessa vårdsituationer. Vården är vanligen inte anpassad för att barnen ska involveras och många föräldrar upplever det svårt att förmedla information om sjukdom och förväntad död till sina barn. Syftet med studien var att undersöka vårdpersonalens upplevelser och erfarenheter av att stödja familjer med minderåriga barn när en förälder är svårt sjuk eller döende. I form av tre fokusgruppsintervjuer intervjuades 10 personer med olika vårdyrkesbakgrund.

Bakgrund: När ett barn diagnostiseras med cancer förändras livet för hela familjen. Fokus på det sjuka barnet gör att syskon lätt glöms bort. Därför är det viktigt att sjuksköterskan verkar stödjande för syskon och familjen som helhet och tillgodoser de behov som uppkommer i situationen. Syfte: Syftet var att beskriva specifika behov hos syskon till cancersjuka barn. Metod: Studien utformades som en litteraturöversikt där tio artiklar med kvalitativ ansats inkluderades.

Bakgrund: När ett barn diagnostiseras med cancer förändras livet för hela familjen. Fokus på det sjuka barnet gör att syskon lätt glöms bort. Därför är det viktigt att sjuksköterskan verkar stödjande för syskon och familjen som helhet och tillgodoser de behov som uppkommer i situationen. Syfte: Syftet var att beskriva specifika behov hos syskon till cancersjuka barn. Metod: Studien utformades som en litteraturöversikt där tio artiklar med kvalitativ ansats inkluderades.

Varje år insjuknar ca 25-30 000 människor i stroke i Sverige. Sjuksköterskan måste ha i beaktande att dessa patienter kan ha kommunikationssvårigheter av olika grad. Syftet med studien var att undersöka och beskriva hur sjuksköterskan ska gå till väga när hon ska kommunicera med en patient som har fått diagnosen stroke. Resultatet visar att sjuk-sköterskorna ofta saknar kunskap i hur hon ska agera och bete sig när hon kommunicerar med en patient som fått diagnosen stroke. Brist på tid är också ett vanligt förekommande problem som gör att sjuksköterskan helt enkelt inte hinner lägga den tid som krävs för att kommunicera med den individ som insjuknat i stroke.

Bakgrund: När ett barn diagnostiseras med cancer förändras livet för hela familjen. Fokus på det sjuka barnet gör att syskon lätt glöms bort. Därför är det viktigt att sjuksköterskan verkar stödjande för syskon och familjen som helhet och tillgodoser de behov som uppkommer i situationen. Syfte: Syftet var att beskriva specifika behov hos syskon till cancersjuka barn. Metod: Studien utformades som en litteraturöversikt där tio artiklar med kvalitativ ansats inkluderades.

Bakgrund: När ett barn diagnostiseras med cancer förändras livet för hela familjen. Fokus på det sjuka barnet gör att syskon lätt glöms bort. Därför är det viktigt att sjuksköterskan verkar stödjande för syskon och familjen som helhet och tillgodoser de behov som uppkommer i situationen. Syfte: Syftet var att beskriva specifika behov hos syskon till cancersjuka barn. Metod: Studien utformades som en litteraturöversikt där tio artiklar med kvalitativ ansats inkluderades.

Omvårdnadsarbetet präglas dagligen av beröring som sjuksköterska krävs det att man hela tiden hittar nya vägar för att främja hälsa. Att leva med kronisk eller svår sjuk-dom leder till ett stort lidande och hela den enskilda män-niskans liv förändras. Syftet med denna studie var att se vilka påverkan kroppslig beröring har vid kronisk eller svår sjukdom. Metod som använts är en systematisk litte-raturöversikt. Studien resulterade i sex kategorier, Smärt-lindring, Avslappnande och rogivande, Välbefinnande, bekräftelse och trygghet, Ökad aktivitets nivå, Minskad vårdtid och läkemedelsanvändning samt Andning och cir-kulation.

Sjuksköterskor har en central roll i att hjälpa patienter och deras partners med problem relaterade till sexualitet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva homo- och bisexuella personers upplevelser av vårdpersonals bemötande. Vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i sex kategorier: Att bli respekterad och uppmuntrad: Att det är betydelsefullt hur partners bemöts: Att vårdpersonal bemöter med heteronormativa förväntningar och tar avstånd: Att bli bemött med okunskap och att anses som sjuk: Att det är svårt att anförtro sig till vårdpersonal: Att vara orolig och rädd. Resultatet visade att homo- och bisexuella inte fick stöd från vårdpersonal och att de blev förlöjligade.