Föroreningar av metaller är ett problem längs med kusterna, vilket har en negativ inverkan på vattenlevande organismer och miljön. Orsaken till detta beror till stor del på pågående utsläpp från tätorter, hamnar, industrier och på ?gamla synder (då det inte fanns några detaljerade miljölagar som reglerade spridningen av föroreningar från exempelvis industriprocesser)?. Utsläpp av föroreningar behöver inte bara komma lokalt utan kan också transporteras via avrinningsområdena och via atmosfäriskt nedfall. Idag arbetar länsstyrelsen med att invertera och sanera förorenade områden, men för att kunna ta reda på hur det ligger till med kusterna och hamnarna är sedimentprovtagningar ett måste.

Timber floating operations in Scandinavia during the 19th and 20th centuries has contributed to severe negative impacts on riverine ecosystems. Increase in water velocity and lack of stream bed heterogeneity as a result of stream channelization lead to increased bed load transport. Since availability and recruitment of new suitable spawning substrate in Scandinavian watercourses is sparse, spawning habitats for salmonids has become a scarce commodity. Lately, increasingly more attention has been given to the recreation and improvement of brown trout (Salmo trutta) spawning habitats in restoration projects. While much of the research on spawning habitat has been focused on evaluation of the influence that the constructed spawning grounds have on fish populations, few studies have been conducted to evaluate the persistence of these constructions over time. I evaluate erosion of constructed spawning beds as an effect of sediment transport attributable to water discharge.

Tämnaren är en slättsjö i östra Svealand där ammunition går att finna i bottensedimenten. Ammunitionen härstammar från övningar som Flygvapnet hade över sjön under 1950- och 1960-talen. Sjön är mycket grund och näringsrik och befinner sig i ett område som fortfarande påverkas starkt av landhöjningen orsakad av den senaste inlandsisens tillbakadragande. Detta innebär att Tämnaren växer igen i rask takt och beräknas vara i princip borta om ungefär 600 år. Sjön har ett skyddsvärde dels genom sin rikedom på olika fågelarter som håller till i närområdet men också ett rekreationsvärde för människor i området runt sjön.

During 40 years of industrial production, from the end of the 1890?s until the end of 1930?s, coal and wood distillation products were manufactured in AB Carbo?s tar factory along the River Gimån in Grötingen, in the county of Jämtland, Sweden. In accordance with the Swedish Environmental Protection Agency?s Methods for Inventories of contaminated sites, MIFO, the site in Grötingen has been identified as a potentially contaminated site. In order to determine whether toxic substances pose a threat to human health and ecological systems in the area, there was a need to investigate the presence of contaminants, their levels and potential for migration.

Muddringsprojekt är en global företeelse och görs av flera olika anledningar, till exempel för miljömässiga aspekter och för breddning av farleder. För att få en hållbar utveckling är det viktigt att finna bra lösningar på frågan hur förorenade sediment skall hanteras . I Mälaren kommer olika muddringsprojekt att genomföras för att bredda farleden från slussen i Södertälje till hamnarna i Köping och Västerås. Muddringsprojekten skall genomföras av Sjöfartsverket, Köpings kommun och Västerås stad. En metod för att omhänderta muddermassorna är att stabilisera/solidifiera dem genom att blanda i ett bindemedel bestående av en blandning av cement, masugnsslagg och aktivt kol och låta dem härda.

Sveriges hamnområden har under en längre tid tagit emot föroreningar från exempelvis sjöfart, luft och vattendrag. Dessa föroreningar ansamlas i bottensedimenten. Då sjöfartens kontinuerliga behov av att muddra infartslederna inte beräknas minska kan man räkna med att stora volymer sediment frambringas de närmaste åren. Dessa sediment kräver ett hållbart omhändertagande. I Gävle hamn planeras muddring av inloppskanalen vilket innebär 4 000 000m3 sediment.

Dagvatten kallas det regn- och smältvatten som rinner av från hårdgjorda ytor i stadsmiljön. Detta vatten för ofta med sig stora mängder av föroreningar som tungmetaller, näringsämnen och oljerelaterade ämnen, vilka kan göra stor skada om de når recipienter. För att rena dagvattnet och därmed minska föroreningsbelastningen byggs det allt fler öppna dagvattensystem som t.ex. våtmarker och dammar. Studier har visat att dessa system har hög reningseffekt och dessutom är de kostnadseffektiva.

Anledningarna till att använda sig av en trådlös signalöverföring i en industri kan vara många, oftast handlar det om ställen där det är svårt eller omöjligt att ha en trådad förbindelse. I det här fallet är det en sedimenteringsbassäng där man tar hand om processvatten från industrin. Bassängen är utformad som en cylinder där vattnet rinner genom olika avdelningar för att minska innehållet av sediment. I bassängen cirkulerar en plattform med diverse omrörare och skrapor på. Eftersom denna del går runt hela tiden är det svårt att ha en fast förbindelse till de drifter som finns.

Fytoremediering är en relativt ny saneringsmetod men har de senaste åren blivit mer uppmärksammad inom forskning. Fytoremediering bygger på växters naturliga förmåga att rena förorenad mark, vatten eller sediment. Detta görs genom ett antal olika processer där växter kan ta upp, omvandla eller stabilisera ämnen och på så sätt sanera föroreningar på ett biologiskt hållbart sätt. Våra städer blir alltmer tätbefolkade i och med befolkningsökningen i världen och en stigande inflyttning till städerna. Det finns många outnyttjade postindustriella områden i dagens städer som lämnat efter sig förorenad mark, vatten eller sediment som kan utgöra en risk för människors hälsa, djur och natur. Dessa så kallade brownfields kan få en ny användning och på så sätt undviks exploatering av värdefull natur och åkermark. Med hjälp av växter kan dessa brownfields saneras samtidigt som platsen får ett nytt liv i form av till exempel en park för rekreation.

Då naturlig mark görs om till hårdgjord yta i samband med bygge av vägar och bostadsområden ökar flödesbelastningen till närliggande sjöar och vattendrag. Vattenmassorna tar med sig de föroreningar som bland annat finns inbyggda i byggnadsmaterialet, som kommer från trafiken eller från verksamheter som till exempel industrier eller djurhållning. För att förhindra att föroreningarna sprids till de naturliga vattendragen kan åtgärder sättas in för att rena vattnet innan utsläpp till recipienten. Detta kan åstadkommas med hjälp av till exempel så kallade dagvattendammar. Den främsta processen för rening i dagvattendammar är sedimentation. In till dammarna kommer vanligtvis stora mängder partiklar och suspenderat material till vilka föroreningar, som till exempel näringsämnen och metaller, kan fästa.

Erosion är en ständigt pågående process som formar om vårt landskap. Längs med kusten pågår ett samspel mellan vind, vågor, strömmar och sediment. Ett område kan sägas vara utsatt för erosion om mängden borttransporterat material är större än den mängd som avsätts. Det omvända kan också inträffa, det vill säga att stränder växer. Detta kallas för ackumulation.

The Earths climate is changing at a higher rate, i.e between 1861 and 1994 the annual mean temperature in Scandinavia increased with 0,68º C and according to recent climate models the annual mean temperature is likely to rise with another 3º C during this century.A warmer climate in many ways is associated with changing conditions for lake ecosystems. An expected higher water temperature and a stronger summer stratification of the water column increases the risk of anoxic conditions at the lake bottom. Thus anoxic conditions are likely to cause a phosphate leakage from the sediment, i.e. a higher internal loading of phosphate.In this project, the extremely warm summer of 2002 has been used as an example for a possible scenario for a future climate. By comparing levels of phosphorus in the summer of 2002 with a ten-year median value, a phosphorus related sensitivity to climate change has been analyzed for 55 Swedish lakes.

The mining industry, in terms of ore excavation and metal production, is and has been important to the Swedish economy. In connection with the ore excavation process, large amounts of partly sulphidic waste are produced. When the metal sulphides are exposed to air and water they are eventually oxidised, which leads to the formation of acidic water with high concentrations of metal cations and sulphate ions, so called Acid Mine Drainage (AMD). This water may reach the nearest surroundings and cause negative environmental effects. By covering the waste with soil or water, the oxidation process can be minimised. At the Rävlidmyran mine in the county of Västerbotten open pit mining took place between 1951 and 1991.

När en kommersiell hamn byggs ut fordras omfattande muddringsarbete för att säkerställa ett brukligt djup för sjöfart. Då stora delar av muddermassorna ofta är förorenade av tungmetaller och miljögifter krävs särskilt omhändertagande av dessa. Traditionella omhändertagningsalternativ består av att deponera massorna på särskild avsedd plats på land eller tippa till havs, något som inte tillåts för förorenade sediment. En relativt ny metod är stabilisering/solidifiering (S/S) som innebär att muddermassorna behandlas med ett bindemedel för att sedan kunna användas som fyllnadsmaterial i exempelvis kajkonstruktioner. Dessa alternativ behöver noga vägas mot varandra med hänsyn till ekonomiska och miljömässiga aspekter.

This master thesis was conducted in order to investigate the effects of the browsing species Yeheb on animal tissues in Swedish landrace goats and to make a literature review in order to increase the knowledge of the importance of this plant for livestock production in Somalia. The evergreen Yeheb bush is a very important feeding source for grazing and browsing animals in Somalia during the dry period. Yeheb contains cordeauxiaquinone that stains the bones of the animals red/pink, which has been an increasing problem when exporting meat to foreign countries. In an experiment, two goats were fed dry and fresh leaves from the Yeheb bush for one and two months, respectively. The goats did not feed the intended amount of dry leaves, since the supply and palatability was not as high as estimated.