Sökresultat:
1045 Uppsatser om Sjökrigets principer - Sida 28 av 70
MÀta, utvÀrdera och följa upp implementerandet av FN:s konvention för barnets rÀttigheter i Sverige
FN:s barnrÀttskommitté har rekommenderat Sverige att ÄtgÀrda skillnader som finns i implementerandet av barnkonventionen i de svenska kommunerna. Som ett led i det arbetet har Sveriges regering initierat framstÀllandet av ett indikatorsystem för att mÀta barnets rÀttigheter. Uppsatsen syftar till att utvÀrdera om indikatorerna utgör den mest behjÀlpliga metoden för kommuner i att mÀta, utvÀrdera och följa upp barnets rÀttigheter och deras rÀttighetsbaserade arbete. Uppsatsens utvÀrdering sker via en kvalitativ jÀmförelse mellan indikatorerna och metoderna Balanserat styrkort, Kollegial granskning och Nöjt barn-index. Bedömningen av de olika metodernas förtjÀnster och brister utförs genom att identifiera kriterierna för ett rÀttighetsbaserat arbete, som omfattar mÀnskliga rÀttigheters grundlÀggande principer i relation till ansvaret och förvaltningsprocessen i kommunerna.
"En skola för alla!"? En studie av integrationen i den svenska grundskolan
Det svenska samhÀllet bygger pÄ demokratiska principer om allas lika rÀttigheter. I de demokratiska vÀrdena finns grunderna för integreringen i det svenska samhÀllet. Integreringen blir en konsekvens av den demokratiska mÀnniskans syn pÄ ett samhÀlle dÀr alla mÀnniskor ses som tillgÄngar till det gemensamma, och dÀr olikheter inte ses som ett problem. I detta arbete har jag valt att fokusera pÄ den integrering i grundskolan, som har funnits sedan en tid tillbaka. Arbetet vilar pÄ tankarna att vi ska skapa ?en skola för alla?, alltsÄ en skola dÀr alla elever ska kunna kÀnna samvaro och deltagande.
Socialavgiftsavtal. Ett sÀtt att helt avtala bort avgiftsskyldigheten?
NÀr en utlÀndsk arbetsgivare utan fast driftstÀlle i Sverige lokalanstÀller nÄgon för arbete som skall utföras i Sverige sÄ kan arbetsgivaren och arbetstagaren enligt den svenska lagstiftningen komma överens om att arbetstagaren sjÀlv skall betala socialavgifter i form av egenavgifter. Denna form av avtal kallas socialavgiftsavtal, och samma form av regel finns pÄ EU-nivÄ. Problematiken ligger i att egenavgifter endast kan pÄföras arbetstagaren om inkomsten taxeras i Sverige, och det finns en hel del situationer, vilka belyses i uppsatsen, dÀr nÄgon inkomsttaxering inte sker av arbetstagarens inkomst. I dessa lÀgen kan följaktligen Sverige inte pÄföra varken arbetstagare eller arbetsgivare socialavgifter. Anledningarna till att denna avgiftsflykt möjliggörs Àr flera.
Barnfattigdom i en mellansvensk stad
I Sverige har barnfattigdom funnits i alla tider. Den hÀr uppsatsen handlar om barnfattigdom i Sverige i dag. Det var en kvalitativ studie med en induktiv ansats. Syftet var att undersöka hur barnfattigdom visar sig i en mellansvensk stad och hur professionella inom socialt arbete ser pÄ barnfattigdom och vilket stöd som finns att fÄ. Studien byggde pÄ fem kvalitativa intervjuer med socialarbetare inom kommunens enhet Familj och Fritid.
Miljöredovisning och miljöskulder : En fallstudie av fyra skogsbolag
Varje elev i den svenska skolan har rÀtt att fÄ kunskap om och insikt i demokratiska principer. Detta Àr stadgat i den svenska Skollagen och i lÀroplanen sedan 1946. Skolverket gav 2004 alla svenska skolor i uppdrag att arbeta pÄ ett hÀlsofrÀmjande sÀtt. Elevinflytande och delaktighet i skolan Àr positiva hÀlsofrÀmjande faktorer, genom att eleverna ges möjligheter att sjÀlva fÄ pÄverka sin situation och dÀrmed skapa tillhörighet, sammanhang och meningsfullhet med skolarbete. Syftet med denna studie var att undersöka hur Ätta grundskoleelever frÄn Äk 9 förklarade och upplevde elevinflytande och delaktighet.
Barns inflytande i förskolan - Children?s influence at the preschool
Uppsatsen handlar om hur pedagoger arbetar med barns inflytande i förskolan och hur det pÄverkar vardagen för barnen och pedagogerna. Syftet med mitt arbete Àr att synliggöra hur fyra pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor arbetar med barns inflytande i förskolan och deras synpunkter pÄ omrÄdet. Med det ville jag ocksÄ ta reda pÄ hur pedagogerna arbetar med barnens rÀttigheter i förskolan. Till detta lades anvÀndandet av demokrati i förskolan. Undersökningen har utgÄtt frÄn frÄgestÀllningarna: Vad betyder barns inflytande i förskolan för pedagogerna? Hur tÀnker pedagogerna kring barnens rÀttigheter? NÀr fÄr barnen vara med och bestÀmma i verksamheten? NÀr kan barnen inte fÄ inflytande i förskolan? För att besvara frÄgorna har intervjuer utförts enskilt med de fyra pedagogerna.
Hur Njåll blev Njal men inte NjÄl : Om islÀndska sagonamn i svensk översÀttning
Denna uppsats undersöker vilka strategier som anvĂ€nts för att översĂ€tta personnamn frĂ„n fornislĂ€ndska till nusvenska i fem översĂ€ttningar av Njals saga. Syftet Ă€r att utreda om det finns nĂ„gon systematik i hur islĂ€ndska sprĂ„kelement behandlas nĂ€r de saknas i svenskan (till exempel diftonger): behĂ„lls den islĂ€ndska formen eller ersĂ€tts den med sprĂ„kelementet som det utvecklats i svenska? Vidare undersöks översĂ€ttarnas eventuella principer kring namn och namnelement som finns i nusvenska. Personnamnen i översĂ€ttningarna jĂ€mförts med personnamnen i Ăslenzk fornrit. Alla personnamn förekommer inte i alla översĂ€ttningar.
Tafsir : en religionshistorisk studie om koranexegetikens metodologi
UtgÄngspunkten för denna studie Àr att dokumentera och redogöra den traditionsbaserade utlÀggningsmetodologi inom islam. Fokus ligger pÄ hur de traditionsbundna och de konservativa inriktningarna av sunni islam uppfattar denna företeelse.Betydelsen av tafsir har kommit att spela en allt viktigare roll till stor följd av den debatt som förs kring islam och vilken förstÄelse eller tolkning som skall ha företrÀde. Debatten fokusera primÀrt kring hur Koranen bör förstÄs och tolkas, vilket visar sig i den alltmer utprÀglade konflikten mellan traditionsbundna inriktningar och progressiva grupperingar. De progressiva grupperna menar att islam och Koranens förordningar mÄste förstÄs utifrÄn den kontext de tillkom i och sÄledes Àr mÄnga av dessa förordningar förÄldrade och i behov av omtolkning, medan de traditionsbundna inriktningarna anser att islam och Koranens bestÀmmelser Àr universella och följaktligen inte tidsbundna.Syftet med uppsatsen Àr att beskriva de principer som den traditionsbaserade tolkningsmetodologin utgörs av och att belysa hur dessa möjliggör att en korrekt förstÄelse av Koranen kan förvÀrvas..
Redovisning av pensionsplaner : En kvalitativ studie
Denna uppsats Àr en kvalitativ studie av de tvÄ olika pensionsplaner som anvÀnds av företag, förmÄns- och avgiftsbestÀmd. Studien Àmnar undersöka om förmÄnsbestÀmda och avgiftsbestÀmda pensionsplaner skiljer sig Ät frÄn varandra i Ärsredovisningens utformning och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt dessa skillnader pÄverkar anvÀndaren. Empirin visar genom en studie av Ärsredovisningar hur pensionsplanerna redovisas i dessa. För att sedan analysera hur detta ter sig för anvÀndaren anvÀnds redovisningens kvalitativa egenskaper i kombination med vedertagna redovisningsprinciper. Analysen utvÀrderar respektive redovisningsmetod för pensionsplanerna utefter modellens kvalitativa egenskaper och principer.
Ungdomar som lÀmnar samhÀllsvÄrd vid 18 Är : vilket ansvar har socialtjÀnsten?
Syftet med denna uppsats var att undersöka utslussning och eftervÄrd av ungdomar som Àr familjehemsplacerade dÄ de blir myndiga. För att uppnÄ syftet gjordes en redogörelse för den rÀttsliga regleringen av eftervÄrden samt hur eventuella förberedande insatser för vÄrdens avslut planeras. Genom intervjuer med socialsekreterare studerades Àven hur socialtjÀnsten i praktiken förbereder ungdomar för livet efter en familjehemsplacering. BÄde en juridisk och rÀttsociologisk metod anvÀndes i undersökningen. Resultaten av datainsamlingen analyserades utifrÄn ett empowerment perspektiv.
Konsten att kommunicera landskap : eller att utbilda för medvetenhet
Denna kandidatuppsats syfte Àr att utforska hur Landskapsarkitektprogrammet, vid Sveriges
Lantbruksuniversitet i Alnarp, hanterar medvetenheten hos studenterna kring
?gestaltningskonventioner? och ?Varför? de gör vissa saker i en gestaltningssituation.
Uppsatsen baseras pÄ tvÄ kvalitativa intervjuer med tvÄ av de mest uppskattade lÀrarna pÄ
Landskapsarkitektprogrammet vid SLU Alnarp. Men den tar Àven avstamp i litteraturstudier
kring pedagogik och kulturbundna uppfattningar.
Resultatet av uppsatsen visar att det finns ett tydligt mÄl, hos lÀrarna, att frÀmja sjÀlvstÀndigt
tÀnkande hos studenterna. Den visar Àven att de pedagogiska metoder som anvÀnds av lÀrarna,
i exemplen, stöds av lÀrandepreferenserna hos majoriteten av studenterna. Den belyser vikten
av att ha förmÄgan att motivera val under och efter utbildningen.
TvÄ sÀkerhetsrÀtter - sakrÀttsliga brÀnnpunkter i internationell privatrÀtt
SakrÀtten reglerar tredjemanskonflikter över egendom, och en del av sakrÀtten Àr olika sÀkerhetsrÀtter. SÀkerhetsrÀtterna tjÀnar sitt syfte genom att sÀkerstÀlla vÀrdet hos sÄld egendom och anvÀnds flitigt inom handeln idag. Konflikter inom beskrivet Àmne uppstÄr frÄn tid till annan och avgörandena skiljer sig Ät, eftersom Àmnets karaktÀr Àr komplicerad. Vad hÀnder dÄ handeln sker internationellt och att det i sjÀlva verket handlar om ett avbetalningsköp som pÄ ett eller annat vis hamnat utanför landets grÀnser? Vilken lag ska tillÀmpas och vad har det för effekt pÄ resultatet? OmrÄdet som detta rör Àr inte reglerat i lag och dÀrför Àr de viktigaste kÀllorna praxis och doktrin.
Kvinnors attityd till fÀngelsevistelse i Sverige : Hot eller vÄrd under avtjÀnande av straff?
Syftet med studien var att undersöka kvinnors attityder till fÀngelsevistelsen. Forskning kring kvinnors kriminalitet och fÀngelsevistelse Àr mycket bristfÀllig bÄde internationellt och nationellt. Tidigare forskning utgÄr frÀmst ifrÄn mÀn och deras kriminalitet, vilket blivit normgivande för synen pÄ brottslingar och kriminalvÄrdens uppbyggnad. Studien inriktades pÄ kvinnliga interners attityd till fÀngelsemiljö, kommunikation och upplevelse av stÀmpling under fÀngelsevistelsen. 256 interner var vid tillfÀllet placerade pÄ olika anstalter i Sverige.
Olof Palmes internationalism : Idéanalys om Olof Palmes internationella ideologi
Denna kvalitativa idéanalytiska uppsats har behandlat och analyserat Olof Palmes internationella engagemang och ideologi. Den har beaktat hans frÀmsta politiska idéer och principer: demokrati och mÀnskliga rÀttigheter, folkrÀtten, fred och sÀkerhet samt jÀmlikhet ur ett internationellt sammanhang. Dessa universellt erkÀnda politiska idéer och principer som Olof Palme var en anhÀngare av har var och en belysts i anslutning till hans engagemang i tvÄ internationella frÄgor och företeelser. Demokrati och mÀnskliga rÀttigheter har analyserats utifrÄn diktaturregimerna i Europa och apartheidsregimen i Sydafrika; folkrÀtten utifrÄn avkoloniseringen och Vietnamkriget; fred och sÀkerhet utifrÄn kalla kriget och konflikten i Mellanöstern; samt jÀmlikhet utifrÄn solidaritet med utvecklingslÀnder och jÀmlikhet i industrilÀnderna.Syftet med uppsatsen var att identifiera Olof Palmes internationella ideologi, i anslutning till det besvarades följande frÄgestÀllningar:· Vilken analys gjorde Olof Palme av de internationella frÄgor och företeelser han engagerade sig i?· Vilka var de ideologiska motiven till att Olof Palme engagerade sig i just de internationella frÄgor och företeelser han de facto gjorde?· Vilken slags vÀrldsordningen föresprÄkade Olof Palme?Som analysram för att klargöra och kategorisera Olof Palmes internationella ideologi nyttjades de tre mest etablerade teorierna i analysen av internationella relationer och vÀrldspolitik: realismen, liberalismen och marxismen.
Hur kan effektiviteten i planeringen av svensk pilotutbildning ökas?
Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur man skulle kunna öka effektiviteten i svenskpilotutbildning genom att effektivisera planeringen och schemalÀggningen.Utbildningsplanering tillhör en typ av verksamhet som kan hÀnföras till kategorinschemalÀggningsproblem. Det vill sÀga nÄgon form av verksamhet dÀr aktiviteter ska tilldelasresurser och planeras över tiden. Ett sÀtt att lösa denna typ av problem Àr att anvÀnda sig avoptimeringsmetoder. Det vill sÀga matematiska modeller och metoder som syftar till att hitta detbÀsta (optimala) alternativet i en beslutssituation.I uppsatsen jÀmförs planeringen av svensk pilotutbildning med en liknande turkisk verksamhet.Detta görs i syfte att undersöka om de optimeringsmetoder som anvÀnds i Turkiet kan anvÀndasför att öka effektiviteten i den svenska utbildningsplaneringen.Uppsatsen visar att det Àr möjligt att erhÄlla stora effektivitetsökningar vid en lyckadimplementering av optimeringsmetoder men att det Àr svÄrt att direkt överföra erfarenheter frÄnett problem till ett annat. En viktig slutsats Àr att effektiviteten i planeringen i första hand Àrberoende av organisation, arbetssÀtt och principer för resursutnyttjande snarare Àn anvÀndande avoptimeringsmetoder..