Syftet med studien Àr att ta reda pÄ vad en ungdom med utvecklingsstörning har för drömmar efter avslutad skolgÄng. Syftet Àr ocksÄ att kartlÀgga vilka omkringliggande faktorer pÄ olika nivÄer som pÄverkar elevens möjligheter till att förverkliga sina drömmar. Vi redogör och diskuterar vilka individuella möjligheter och hinder som finns, vi tar Àven att ta upp nÀrmiljöns och samhÀllets betydelse. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med en elev, dennes lÀrare samt yrkesvalslÀraren pÄ en gymnasiesÀrskola. För att fÄ en vidgad syn pÄ elevens situation har vi Àven genomfört observationer.

Bakgrund Arbetsterapi handlar om att m?jligg?ra aktiviteter f?r personer som de vill och beh?ver g?ra, p? det s?tt de ?nskar. Meningsfulla aktiviteter leder till en k?nsla av sammanhang, h?lsa och v?lm?ende. Vid sjukdomar kan engagemanget i aktivitet minska men kreativitet kan anv?ndas som ett v?rdefullt verktyg f?r att ?ka engagemanget igen.

Mobbning har lÀnge varit ett problem bland barn och ungdomar och framförallt inom skolans verksamheter. I och med internets snabba utveckling har mobbningen börjat tas i uttryck pÄ en ny arena, nÀmligen internet. Detta kallas ofta för nÀtmobbning. Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur fyra olika grundskolor hanterar och förebygger nÀtmobbning med stöd av lagar och riktlinjer. Vidare Àr syftet att fÄ en förstÄelse för hur nÀtmobbning kan förebyggas genom att undersöka nÄgra faktorer som gör att fenomenet uppstÄr.

RyggbesvÀr Àr en betydande anledning till sjukskrivning. BesvÀren kan vara lokaliserade till olika nivÄer i ryggraden: halsrygg, bröstrygg, korsrygg eller lÀndrygg. Syftet med studien var att undersöka fördelningen av ryggbesvÀr, lokaliserade till olika ryggradsnivÄer, i en patientgrupp vid en vÄrdcentral. Studien avsÄg Àven att belysa hur stor andel av patienterna som sjukskrivits pÄ grund av besvÀr pÄ respektive ryggradsnivÄ samt huruvida ryggbesvÀren kunde antas ha samband med arbetsbelastning.Studien Àr genomförd vid VÄrdcentralen i Kramfors. Undersökningsgruppen bestod av de patienter vilka erhÄllit en diagnos pÄ ryggbesvÀr under tremÄnadersperioden december 2002 ? februari 2003 och som var i Äldersintervallet 18-65 Är.

I denna uppsats har vi under hösten 2013 undersökt hur sju stycken lĂ€rare i skolor som gett en dator till varje elev ser pĂ„ sina nya pedagogiska verktyg och vilka utmaningar dessa lĂ€rare stĂ€lls inför. Vi har anvĂ€nt oss av en induktiv kvalitativ semistrukturerad intervju-metod till denna studie och vĂ„r studie innefattar skolor som har antagit nĂ„gon form av 1 till 1 i sin verksamhet och ligger geografiskt förlagda till sydöstra Sverige.  VĂ„r undersökning visar pĂ„ en bild av hur attityderna kan se ut hos lĂ€rarna ute i skolorna kring urvalsprocessen, sociala medier, kĂ€llkritik, lĂ€romedelskritik, fortbildning, tekniska problem, lĂ€rarnas arbetsbelastning samt digitala lĂ€r-resursers mervĂ€rden.  De digitala lĂ€r-resurser som informanterna till vĂ„r studie anvĂ€nder har till största del varit egenproducerat material och digitala lĂ€roböcker. NĂ€r det gĂ€ller olika förutsĂ€ttningar som ges informanterna till att utveckla sin egen kompetens inom IKT och utveckla bruket av IKT i skolan gĂ„r det att se att detta skiljer sig mellan skolorna som vĂ„ra informanter arbetar pĂ„. Vissa av vĂ„ra informanter menar att den kompetensutveckling som erbjuds i form av utbildning för lĂ€rarna ligger pĂ„ för lĂ„g nivĂ„, medan andra lĂ€rare menar att den saknas helt.  De huvudsakliga fördelarna vĂ„ra informanter har uppgett med IKT i skolan Ă€r att de kan individanpassa undervisningen bĂ€ttre för elever som har olika typer av inlĂ€rningssvĂ„righeter. Även fördelen att göra undervisningen mer levande och intressant Ă€r ett Ă„terkommande argument till detta.

Inom byggbranschen Àr pÄgÄende arbeten en vanlig företeelse och företag brottas ofta med problemen att göra en korrekt redovisning av dessa. I och med att det finns olika sÀtt att redovisa intÀkter pÄ, som ger olika utfall pÄ resultatet, mÄste företag se till att redovisa sÄ att de följer de lagar, regler och rekommendationer som finns. Detta för att kunna uppnÄ rÀttvisande bild och följa god redovisningssed. Begreppet rÀttvisande bild Àr svÄrt och kan tolkas pÄ olika sÀtt av företag. Det finns tvÄ sÀtt att utföra bygg-nadsuppdrag pÄ, antingen till löpande rÀkning eller fast pris.

Obemannade flygplan med attackförmÄga (UCAV) anvÀnds i allt större utstrÀckning i konflikter idag. En av de frÀmsta fördelarna med dessa Àr att det inte finns nÄgon risk att mista en pilot, dÄ dessa Àr fjÀrstyrda. I attacker utförda av amerikanska UCAV:er i framför allt Afghanistan och Pakistan, har collateral damage intrÀffat vid ett flertal tillfÀllen. Det innebÀr att civila oavsiktligt fallit offer för attacker. Enligt krigets lagar kan sÄdana hÀndelser rÀttfÀrdigas av att militÀr nödvÀndighet föreligger, men det Àr tveksamt om det gÄr att hÀvda det nÀr man inte riskerar egna förluster.

VÄra attityder har stor betydelse för det kontrollkriminologiska fÀltets utseende och för de civil och straffrÀttsliga institutionernas funktion i vÄr samtid. ForumanvÀndarnas sprÄkbruk Àr i den meningen ideologiskt och bidrar till att underbygga den rÄdande vÀrldsbilden. En vÀrldsbild som legitimerar etablerade maktförhÄllanden. Av denna anledning Àr medvetenhet om dominerande attityder betydelsefullt. En kritisk granskning av inlÀggen i Flashback Forum bidrar till att klargöra de sociala konsekvenserna av mÀnniskors instÀllning till bidragsfusk.Syftet med uppsatsen Àr att genom Norman Faircloughs kritiska diskursanalys granska forumanvÀndarnas attityder om grovt bidragsfusk i Flashback Forum mot bakgrund av nyliberala tankegÄngar.

Kra?nkande behandling och mobbning a?r ett stort problem i skolorna idag, na?got som ba?de Skolverket (2002), Myndigheten fo?r skolutveckling (2003) och barnombudsmannen Lena Nyberg (2005) har uppma?rksammat. Syftet med studien a?r, mot denna bakgrund, att underso?ka na?gra fo?ra?ldrars erfarenheter av samverkan med skolan i arbetet att fo?rhindra kra?nkande behandling och mobbning av deras egna barn. Studien syftar a?ven till att belysa fo?ra?ldrars roll som en resurs i va?rdegrundsarbetet generellt.

Denna uppsats har som syfte att utreda hur anvÀndandet av talgrÀnssnitt i personbilar pÄverkar köruppgiften. En empirisk studie i verklig miljö har utförts. Tidigare studier, i simulatormiljö, har visat attmed hjÀlp av röststyrning av bilens funktioner, sÄsom radio, kan föraren hÄlla bÄda hÀnderna pÄ ratten samt ha blicken riktad framÄt mer Àn dÄ funktionerna styrs manuellt med knappar och reglage. Detta leder till en sÀkrare bilkörning. Tal krÀver en annan typ av mental resurs Àn vad bÄde syn och manuella rörelser gör.

Teknikens utveckling gÄr i en rasande fart och idag kan man köpa en avancerad obemannad luftfarkost i butik. De obemannade luftfarkosterna kallas för multirotorfarkoster, eller i folkmun för drönare. Dessa multirotorfarkoster kan leverera en dödlig last med stor precision av nÄgon utan större tekniskt kunnande. I stadsmiljö vid stora folkansamlingar skulle det idag vara svÄrt att stoppa en sÄdan inkommande attack utan att riskera ytterligare skador. Det hÀr arbetet gÄr ut pÄ att belysa problemet och studera tekniken.

I ett samhÀlle med starka lokala aktörer kan inte staten agera suverÀnt. Stats­makten Àr bero­ende av samverkan med lokala och regionala aktörer och blir pÄverkade av dem. De olika of­fentliga aktörernas resurser Àr dels finansiella i form av anslag av me­del, dels legala genom myndighetsutövning. I frÄgor gÀllande utbyggnad eller uppgradering av transportin­frastruktur tvingas staten samverka med regionala och lokala aktörer (kommuner) för att uppnÄ gemen­samma mÄl. Denna samverkan antar olika karaktÀr frÄn fall till fall och innebÀr att sÄvÀl mÄl som resurser förÀndras under pro­cessens gÄng.

Examensarbetets syfte Ă€r att kartlĂ€gga belysningsprocessen vid kulturhistoriska belysningsprojekt.; vilka intressenter som Ă€r delaktiga, vilka lagar och regler som styr belysningen i dessa miljöer samt ta reda pĂ„ om det finns nĂ„gon sammanhĂ„llande kraft som sĂ€kerstĂ€ller att objektets vĂ€rden bibehĂ„lls och att staden som stadsrum gestaltas enhetligt. Följande frĂ„gestĂ€llningar besvaras i rapporten:? Vem/vilka bĂ€r ansvar i processen vid utformningen av historisk anpassad belysning och hur ser samverkan mellan olika aktörer ut under processen.? Hur ser det ut i dagens samhĂ€lle nĂ€r det gĂ€ller att uppmĂ€rksamma ett kulturminne med belysning?? Vilka riktlinjer/lagar finns det för att sĂ€kerstĂ€lla kvaliteten av arbetet?Under studien har intervjuer genomförts med personer som varit delaktiga under gestaltandet av belysningen för domkyrkorna i Uppsala och Lund. Vi har talat med bestĂ€llaren, ljusdesigners, RAÄ - RiksantikvarieĂ€mbetet, SFV - Statens Fastighetsverk, LĂ€nsstyrelsen pĂ„ respektive ort samt stadsarkitekter i bĂ„da dessa stĂ€der.PĂ„ vardera platsen genomfördes en observation av dessa anlĂ€ggningar i vilken vi har stĂ€llt den information som vi samlat in under intervjuerna mot det fĂ€rdiga resultatet.Resultatet visar att det idag inte finns nĂ„gon sammanhĂ„llande kraft/person som sĂ€kerstĂ€ller kvalitet och enhetlighet nĂ€r det gĂ€ller belysningsplanering i staden. De lagar som finns idag berör inte belysningen i sig utan dessa innehĂ„ller snarare restriktioner för hur installationen fĂ„r pĂ„verka de skyddade objekten.

Studien belyser hedersrelaterat vÄld ur ett rÀttssociologiskt perspektiv, dÀr vi fokuserar pÄ den samhÀlliga normen kontra den rÀttsliga. VÄr övergripande forskningsfrÄga Àr skillnaderna mellan östs synsÀtt att se pÄ hedersrelaterat vÄld mot vÀsts. För att fÄ svar pÄ denna frÄga har vi anvÀnt oss av en fallstudieundersökning, den genomfördes med hjÀlp av metoderna dokumentanalys och djupintervju.De svar vi fick fram genom fallstudien visade pÄ att det finns klara skillnader mellan lagar och normer mellan öst och vÀst, detta ledde i sig till att det uppstÄr kulturkrockar.Hedersrelaterat vÄld handlar om att förtrycka kvinnan, de mÀnskliga rÀttigheterna respekteras inte. Lagstiftningen behöver effektiviseras och förstÀrka ÄtgÀrder för att garantera rÀttvisa och jÀmlikhet för kvinnor, deras ekonomiska, sociala, kulturella och politiska villkor mÄste förbÀttras för att vi ska fÄ bukt med hedersrelaterat vÄld. Resultatbilden av hur lagen och socialtjÀnsten ser ut och vad som inte fungerar, visar pÄ att det finns möjligheter till förbÀttringar, detta har bÄde utrikesministern och jÀmstÀlldhetsministern insÀtt.

Periodisering genomförs i samband med att bokslutet upprÀttas eller löpande under Äret och Àrett grundlÀggande moment inom redovisning. Regler finns för hur en periodisering skall gÄtill, men det Àr ÀndÄ inte alltid uppenbart hur en sÄdan skall ske. PÄ senare Är har nyaredovisningsprinciper introducerats vilka inte alltid ger samma lösningar som de Àldre,etablerade principerna. Detta gör det svÄrt att följa en enhetlig teori för hur intÀkter skallredovisas. FrÄgor som berör periodisering har under den senaste tiden blivit mer och meruppmÀrksammade, vilket bland annat mÀrks pÄ antalet mÄl som avgjorts i RegeringsrÀtten.Denna uppsats behandlar periodisering av intÀkter och vilka normer som styr utfallet irÀttsfall.