Syfte: Att med hjälp av tidigare forskning belysa och lyfta fram faktorer som leder till att psykiskt sjuka får en sämre somatisk vård samt att beskriva de ingående artiklarnas kvalitet. Metod: En litteraturstudie med beskrivande design baserad på 15 vetenskapliga artiklar från 10 länder, publicerade mellan år 2003 - 2009. Huvudresultat: Det framkom att flera faktorer bidrar till att psykiskt sjuka har en sämre överlevnad i somatiska sjukdomar. Det var svårt att upptäcka dessa patienter i primärvården och sjuksköterskor hade inte tillräcklig erfarenhet eller kunskap om att ta hand om dessa patienter. Patienter med psykisk sjukdom fick inte samma vård som de som inte lider av psykisk sjukdom; exempelvis skiljde sig medicinering mot riskfaktorer som höga blodfetter och hypertoni mellan de olika grupperna.

Bakgrund: Alkoholkonsumtionen i Sverige har ökat de senaste tio åren, vilket leder till att allt fler människor riskerar att få sjukdomar och skador till följd av sitt alkoholbruk. Sjuksköterskan har ansvar för att främja hälsa och förebygga sjukdom. För att möta patienten på ett gott sätt måste sjuksköterskan värna om värdighet, samt visa förståelse. Syfte: Att ur ett sjuksköterskeperspektiv beskriva faktorer som påverkar mötet mellan sjuksköterskan och patienter med alkoholproblematik. Metod: En litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar.

Demenssjukdomar hör till de vanligaste sjukdomarna i Sverige. Symtom är minnesstörningar och försämrat logiskt tänkande. Demenssjuka patienter behöver hjälp att planera och genomför aktiviteter i vardagen. Det är viktigt för vårdpersonalen att tänka på den demenssjukes förmåga att utföra olika aktiviteter begränsas i takt med att sjukdomen försämras. Musik utgör en stor del av vardagen, med bakgrundsmusik skapas en bra atmosfär i t.ex.

Bakgrund: Existentiellt lidande ?r ett tillst?nd som ofta uppkommer i samband med palliativ v?rd. Det ?r ett subjektivt lidande som upplevs p? olika s?tt beroende p? individens f?rflutna. Det ?r en del av sjuksk?terskans yrkesroll att uppm?rksamma och identifiera existentiella besv?r samt lindra lidande hos patienten.

Syftet med denna studie är att undersöka vårdpersonals upplevelser av våldsamma patienter och situationer samt att se ifall omvårdnadssituationen påverkas för en våldsam patient. Även att se vilka stödjande åtgärder arbetsplatsen kan erbjuda personal som upplevt en våldsam situation och ifall Antonovskys begrepp, känsla av sammanhang, är närvarande bland vårdpersonalen på den slumpmässigt utvalda vårdcentralen. Metoden som ligger till grund för denna studie är utav en kvalitativ inriktning med ett fenomenologiskt synsätt i bakgrunden. Data insamlades genom intervjuer med en läkare, tre sjuksköterskor och en undersköterska. Resultatet visar att vårdpersonal sällan upplevde våldsamma situationer även om det förekommer.

Inom rättspsykiatrin vårdas många patienter med samsjuklighet missbruk/beroende. Patientgruppen är heterogen med komplexa och specifika vårdbehov. Vårdare är de som tillbringar mest tid med dessa patienter. Studiens syfte var att beskriva vårdares erfarenheter av att vårda patienter som lider av allvarlig psykisk störning med samsjuklighet missbruk/beroende, inom rättspsykiatrisk vård. Tio sjuksköterskor och tio skötare som arbetade på en rättspsykiatrisk regionvårdsklinik intervjuades och materialet bearbetades med kvalitativ innehållsanalys.

Äldre patienter över 65 år med höftfraktur efter lågenergitrauma får vänta länge på röntgen, undersökning, provtagning och operation. Det verkar finnas ett samband med långa väntetider och komplikationer som svår smärta, förvirring, infektioner, trycksår och förlängd vårdtid för den drabbade. Syftet med studien var att undersöka om en påbörjad preoperativ handläggning prehospitalt kan leda till minskade väntetider, mindre smärta postoperativt, färre komplikationer och vårddagar för patienter med misstänkt höftfraktur. Snabbare omhändertagande för dessa patienter innebar att ambulanspersonalen påbörjade de åtgärder som utförs på akutmottagningen och slussade patienten förbi akutmottagningen til röntgen. Resultatet av den nu aktuella studien jämfördes med en motsvarande grupp som omhändertagits på sedvanligt sätt.

Sjuksköterskan bör ha kunskap om begreppet livskvalitet för att kunna bemöta patienter som genomgått en levertransplantation, då den upplevda livskvalitén är betydelsefull för patienterna. Syftet var att beskriva livskvalitet hos patienter som genomgått en levertransplantation. Studien är genomförd som en litteraturstudie där 12 vetenskapliga artiklar har granskats. Resultatet visar att den upplevda livskvalitén hos levertransplanterade patienter är relativt god men det finns delar av livskvalitén som påverkas negativt efter levertransplantationen. Livskvalitén påverkas av fysiska, psykiska och sociala aspekter.

Syftet med studien var att undersöka hur patienter som lider av övervikt och fetma upplever bemötande i vården. Området var tidigare dåligt utforskat och eftersom övervikt och fetma idag är en av våra största folksjukdomar var det intressant att utforska det vidare. Intresset väcktes för hur viktigt bemötandet är för en fungerande vårdrelation och för en god vård för dessa patienter. Resultatet visade på stora brister i bemötande och vård av denna patientgrupp med dåliga vårdrelationer och vårdlidande som följd. Resultatet visade även på vissa positiva upplevelser av vårdpersonalens bemötande från patientgruppen.

Den mentala ohälsan är globalt sett en stor del av sjukdomsbördan, och så även i Sverige. På grund av de reformationer som psykiatrin i Sverige genomgått under 1900-talet vårdas idag ett rekordlågt antal patienter inom den slutna psykiatrin. Förr i tiden vårdades de psykiatriska patienterna både somatiskt och psykiskt inom den slutna psykiatriska vården. Så är inte fallet längre, utan de somatiska åkommor som denna patientgrupp drabbas av vårdas nu i den allmänna somatiska vården. Ett flertal studier visar att patienter med psykiska störningar erhåller sämre somatisk vård än psykiskt friska patienter samt ofta upplever diskriminering från sjukvårdspersonal.

Syftet med denna studie var att beskriva vad patienter med cancer i den palliativa fasen upplever att livskvalitet är utifrån fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. Sökning av de underlag som användes i studien gjordes i olika databaser som Medline (via pubmed), Science Direct och Academic Search Elite. Sökningarna gjordes med enkla sökord eller i kombination med varandra. De underlag som söktes begränsades med att vara skrivna på svenska eller engelska, vara publicerade mellan år 2000-2008, handla om vuxna patienter samt fri åtkomst via databasen i fulltext. Totalt 17 artiklar granskades, analyserades och sammanställdes sedan under de olika perspektiven: fysiskt, psykiskt och socialt.

Förmågan till självkärlek grundläggs tidigt och utvecklas livet igenom i samspel med andra människor. Steget in i vuxenvärlden kan dock innebära en särskild utmaning. Självbilden anses också både kunna påverkas genom och påverka utfallet av psykoterapi. Vid Stockholms Psykoterapiinstitut hade 11 av 134 unga vuxna patienter skattat en avsevärt försämrad självbild i SASB efter terapi. Statistiska beräkningar visade att dessa patienter initialt hade skattat en mer positiv självbild än övriga patienter, att de förbättrats i andra utfallsmått och att deras självbild hade förbättrats vid uppföljning.

Varje år riskerar patienter att drabbas av komplikationer såsom skada och sjukdom på grund av brister inom hälso- och sjukvården. Forskning visar att antalet sjuksköterskor per patient påverkar vårdkvaliteten. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa den samlade kunskapen kring sjuksköterskors erfarenheter av hur omvårdnaden påverkas av antalet patienter per sjuksköterska inom slutenvården. Litteraturstudien har designen av en kunskapsöversikt med en systematisk beskrivning av det studerade problemområdet. Resultatet visar att sjuksköterskor anser att vårdkvaliteten är sämre om antalet patienter per sjuksköterska är högre.

Introduktion: Patienter med HIV/AIDS upplever diskriminering och stigmatisering i sjukvården. Att mötas av diskriminering och stigmatisering påverkar livet för de smittade i form av att de upplever social isolering, depression och post traumatisk stress. Stigmatisering och attityder har ett samband. Sjuksköterskans attityder kan påverka patienten negativt i form av diskriminering och stigmatisering. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors attityder till patienter med HIV/AIDS och även att beskriva vad som orsakar dessa attityder.

Upplevelsen av att inte kunna kommunicera hos patienter som ventilatorbehandlas på intensivvårdsavdelningen uppfattas av sjuk- sköterskor som ett obehag och kan vara ett skrämmande minne för patienterna. Idag är dessa patienter mindre sederade och mer vaknaän tidigare, vilket ställer högre krav på sjuksköterskans förmåga att kommunicera. Denna litteraturstudie belyser hur vuxna patienter inom intensivvård som ventilatorbehandlas upplever kommunikation samt sjuksköterskans åtgärder för att underlätta kommunikation. Efter genomgången analys skapades fyra olika teman; patientens reaktioner, patientens delaktighet, sjuksköterskans bemötande samt kommunikationsmetoder. Patientens reaktioner präglades av; skräck, rädsla, förvirring, osäkerhet och frustration över att inte kunna kommunicera.