Sök:

Sökresultat:

6826 Uppsatser om Självmordsbombningen i Stockholm 2010 - Sida 6 av 456

Opera i Stockholm, GalÀrvarvet

En ny opera i Stockholms innerstad.

Opera i Stockholm, VĂ€rtahamnen

ritningar över förslag pÄ en ny opera i stocholm, ÄrstafÀltet.

BolÄnetaket : Dess effekter pÄ prisutvecklingen pÄ bostadsrÀtter

För att minska risken för de konsumenter som belÄnade stora delar av sin bostads vÀrde införde Finansinspektionen i oktober 2010 ett bolÄnetak som begrÀnsar möjligheten att belÄna bostaden till 85 % av dess marknadsvÀrde. Vi har i denna uppsats valt att inrikta oss pÄ de priseffekter detta bolÄnetak har haft pÄ bostadsrÀttsmarknaden i Stockholm. För att avgöra vilka effekter denna reglering haft har vi försökt klarlÀgga vilka potentiella köpare som frÀmst pÄverkas av regleringen och hur de reagerar som följd av den. Vi har valt att genomföra ett antal intervjuer med sakkunniga pÄ omrÄdet, fastighetsmÀklare, banktjÀnstemÀn och andra med stor insikt i bostadsmarknaden . Vi har med stöd av dessa intervjuer fört resonemang kring effekterna bolÄnetaket haft och slutligen försökt besvara de frÄgestÀllningar vi haft.

GrönomrÄden i Stockholm : Hur pÄverkas de av exploatering?

GrönomrÄden Àr viktiga inslag i stÀder, de tillför mÄnga positiva bidrag till mÀnniskors liv. MÄnga studier visar pÄ grönomrÄdens positiva effekt pÄ folkhÀlsan genom bl.a. minskning av stress och ökning av fysisk aktivitet. NÀrheten till dessa omrÄden Àr mycket viktiga, studier visar att avstÄndet till ett grönt omrÄde bör vara max 300 meter frÄn mÀnniskors bostÀder för att de ska anvÀndas mycket.Stockholm Àr en relativt grön stad, hÀr finns mÄnga parker och andra naturomrÄden som bidrar till att ge staden dess karaktÀr. GrönomrÄdena i staden Àr ocksÄ mycket populÀra, över 90 % av invÄnarna besöker ett grönomrÄde minst en gÄng om Äret och 45 % Àr dÀr varje vecka.

Muslimers rotfÀste i Sverige : en studie om problem och möjligheter vid moskébyggandet i Stockholm, Uppsala och GÀvle

Syftet med min C-uppsats Àr att studera muslimers uppfattningar om de möjligheter och problem som de ser i att bygga moskéer i dagens Stockholm, Uppsala och GÀvle. Jag utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar:- Hur ser de muslimska representanterna i Stockholm, Uppsala och GÀvle pÄ behovet av flera moskéer?- Vilka möjligheter samt problem ser muslimska ledare i sin region nÀr det gÀller utbyggnaden av moskéer?- Vad innebÀr ordet moské för de personer som jag intervjuar?.

Fritidsverksamheten inifrÄn : Vad elever efterfrÄgar och fritidspedagoger vill erbjuda

Med anledning av att riksdagen Är 2010 fastslog en ny lÀroplan för förskolan, LÀroplan för förskolan 98 reviderad 2010, Lpfö 98 (rev. 2010), dÀr mÄlen kring naturvetenskap inom förskolan skÀrptes stÀlldes Àven högre krav pÄ förskollÀrare. IstÀllet för ett natur-vetenskapligt mÄl blev det nu tre mÄl som förskolan skulle strÀva efter att uppnÄ. Denna studie syftar till att undersöka huruvida personal i förskolverksamheten upple-ver sig kunna uppnÄ mÄlen i Lpfö 98 (rev, 2010). Vad de anser Àr viktiga argument för naturvetenskap i förskolan samt vad de tror Àr anledningen till att tidigare studier visat pÄ att undervisningen inom naturvetenskap inom förskolan Àr bristfÀllig.

FramstÀllningen av afrikanska landslag under fotbolls-VM 2010 i Dagens Nyheter och Expressen

Syftet med denna kandidatuppsats har varit att undersöka hur den svenska sportrapporteringen sett ut under vÀrldsmÀsterskapet i fotboll 2010 nÀr det skrivits om afrikanska fotbollslandslag söder om Sahara. Hur skildras dessa afrikanska lag i de svenska reportrarnas rapportering?UtifrÄn 52 artiklar i Dagens Nyheter och Expressen under perioden 10 juni 2010 till 12 juli 2010 har en kvalitativ textanalys med ett diskursanalytiskt perspektiv utförts. Med en postkolonial teori utifrÄn Edward W. Saids orientalismbegrepp har materialet sedan analyserats.Analysen har visat hur dikotomin Vi och Dem har reproducerats, dÀr de afrikanska fotbollslandslagen och deras spelare fÄtt representera Dem i motsats till vÀstvÀrldens Vi.

Hur priser pÄverkar turismen : En studie om prissÀttningen av turismprodukter i Stockholm

Denna rapport syftar till att reda ut vad utlÀndska turister anser om priserna i Stockholm och om höga priser pÄ en destination kan resultera i att turister vÀljer bort det som resmÄl. Detta har vi valt att undersöka genom ett kvantitativt förfarande och vi har Àven valt att utgÄ frÄn konsumentbeteende för att förstÄ hur turisters beslutsprocess ser ut i valet av resmÄl. VÄrt resultat visar pÄ att priset pÄ destinationen och dÄ framförallt hotellpriserna och priser pÄ transport Àr en stor faktor i turisters beslutsprocesser. Dessutom svarade en stor andel av vÄra respondenter att de skulle vÀlja bort ett resmÄl om de ansÄg att priserna var för höga. Majoriteten ansÄg att turistprodukterna i Stockholm vi presenterade var frÄn medel upp till vÀldigt dyra.

PÄverkar det ekonomiska lÀget noteringarnas aktiekursutveckling? : En kvantitativ studie av noterade bolag pÄ NASDAQ OMX Stockholm 2000-2010

Inledning: Inom finansmarknaden dÀr en handelsplats för vÀrdepapper finns Àr IPO ett omtalat Àmne. Fascinationen ligger vid introduktionen av ett företag pÄ börsen som tidigare varit privatÀgd och dess avkastning pÄ aktien. Vidare Àr prissÀttningen pÄ aktierna och timingen för en notering intressanta aspekter som har studerats sedan mÄnga Är tillbaka. I denna uppsats ska det undersökas hur aktiepriserna för de noterade bolag har utvecklats vid olika ekonomiska tillvÀxter.Syfte: Syftet Àr att undersöka om det ekonomiska lÀget pÄverkar aktiekursernas utfall vid en notering samt hur dessa utvecklas pÄ noteringsdagen och 30 dagar efter noteringen.Metod: Genom berÀkningar av introduktionspriserna i jÀmförelse med stÀngningskurserna pÄ noteringsdagen och 30 dagar efter noteringen fÄr man fram aktiekursernas utveckling.Teoretisk referensram: Den effektiva marknadshypotesen och signalteorinResultat: Undersökningens resultat visade pÄ att skillnaden i aktiernas avkastning mellan företag som noterat sig under en hög respektive lÄg ekonomisk tillvÀxt var mycket liten. Företagen som hade noterat sig under en hög ekonomisk tillvÀxt hade endast 0,1 % högre avkastning Àn de företag som noterade sig under en lÄg ekonomisk tillvÀxt.

VÀstermalms Strand : Arbetet för en hÄllbar stadsutveckling i Stockholm

Sustainable urban development is a concept that has become increasingly important as the urbanization continues and more and more challenges are focused to the cities.  The Swedish government and authorities regulates and sets goals for how a sustainable urban development is to be achieved. These laws and goals are vaguely defined, which leads to disputes between the actors about how the term should be interpreted. By examining VÀstermalms Strand, an urban development project in Stockholm, this study strives to describe how involved actors interpret the concept of sustainable urban development and what the consequences of this are for urban development in Stockholm from an ecological, social and economic perspective. A case study has been carried out where a document study and interviews have been conducted. The interviews were conducted with four key actors from the private and public sector.

BolÄnetakets effekter pÄ bostadsrÀttsmarknaden i Stockholm

Priserna för bostadsrÀtter i Stockholms lÀn har med undantag för finanskrisen 2008 stigit i en jÀmn takt. I oktober 2010 beslutade Finansinspektionen att införa ett nytt bolÄnetak med syfte att motverka en utveckling av osunda krediter, skydda konsumenterna och behÄlla förtroendet för kreditmarknaden.VÄrt syfte med denna uppsats Àr att utreda huruvida bolÄnetaket haft nÄgon effekt pÄ marknaden för bostadsrÀtter. I denna uppsats avgrÀnsas de eventuella effekterna till de geografiska omrÄdena Huddinge, Stockholm (innanför tullarna) och TÀby kommun.Vi har valt att ta hÀnsyn till ett flertal vÀrdebildande variabler i syfte att bryta ut dessa och för att pÄ sÄ sÀtt kunna se bolÄnetaket som en enskild faktor. De variabler som valts ut Àr Marknaden, Utbudet, EfterfrÄgan, RÀntorna, Finansieringen och FörvÀntningar.Med bakgrund av vÄr frÄgestÀllning har vi inhÀmtat prisstatistik och utfört ett antal intervjuer med berörda personer. Dessa data har sedan legat till grund för vÄr slutsats.Vid en nÀrmare analys av insamlad data, har vi konstaterat att bolÄnetaket har haft effekt men att denna Àr av olika omfattning beroende pÄ geografiskt omrÄde..

Opera i Stockholm, GalÀrvarvet

Suggestion for a new operahouse in stockholm, förslag pÄ nytt operahus i stockholm. Stockholmsoperan..

Opera i Stockholm, ÅrstafĂ€ltet

Förslag till nytt operahus som en del av den planerade staden pĂ„ ÅrstafĂ€ltet, Stockholm. Projektet rymmer tre scener för opera, musik och teater och omfattande publika ytor. Operahuset Ă€r en del i det publika strĂ„k som förbinder stadens kommunikationer med ÅrstafĂ€ltets grönomrĂ„den och blir en knutpunkt som ocksĂ„ informerar och attraherar till kulturen. Projektets viktigaste utgĂ„ngspunkt Ă€r att berĂ€tta bĂ„de de operaanstĂ€lldas och publikens berĂ€ttelse. Detta görs i projektets tvĂ„ huvudsakliga sektioner..

Sociala medier inom hotellbranschen : En studie i hur hotell i centrala Stockholm marknadsför sig genom Facebook, Twitter och Instagram

I denna uppsats undersöks hotell i Stockholms innerstad för att fÄ en bild av hur hotell arbetar med sociala medier. DÀr fokus ligger bÄde pÄ hur arbetet Àr organiserat bakom och hur arbetet gÄr till i praktiken med deras uppdateringar pÄ sociala nÀtverk. DÄ sociala medier Àr ett relativt nytt fenomen ville vi undersöka hur hotellbranschen i Stockholm hanterar detta. För att fÄ en inblick i detta genomförde vi kvalitativa intervjuer med de ansvariga för sociala medier pÄ sex hotell i Stockholm och Àven kvantitativ datainsamling av deras aktivitet pÄ sociala medier för att hjÀlpa till i analysen. Med hjÀlp av en teoretisk referensram utifrÄn tidigare forskning kunde vi pÄvisa ett antal brister hos hotellen dÀr det frÀmst handlade om att det Àr lÄgt prioriterat bland hotellen, det skulle behövas mer resurser och ocksÄ tydligare riktlinjer och mÄl frÄn ledningen hur arbetet ska gÄ till i praktiken..

JÀmförelse av konsumtions- och intagsdata mellan Matkorgen 2010 och Riksmaten 2010-11 : exempel pÄ nÄgra nÀringsÀmnen och toxiska metaller

Intresset för mÀnniskans matvanor har varit stort sedan lÄng tid tillbaka. Matvaneundersökningar görs för att utvÀrdera huruvida mÀnniskorna i en befolkning fÄr sitt nÀrings- och energibehov tillfredsstÀllt. Det finns fler olika sÀtt att utföra matvaneundersökningar som exempelvis Food Frequency Questionnarie (FFQ), kostintervjuer och kostregistrering. Syftet med denna rapport var att göra en jÀmförelse mellan tvÄ olika metoder (som Livsmedelsverket anvÀnder för att ta fram konsumtions- och intagsdata), för att se hur resultaten skiljer sig dem emellan. Den första metoden var Matkorgen 2010, vilken grundar sig pÄ Jordbruksverkets konsumtions- och försÀljningsstatistik, och den andra metoden var Riksmaten 2010-11, vilken Àr en fyra dagar lÄng kostregistrering.

<- FöregÄende sida 6 NÀsta sida ->