Problem: Den ekonomiska kris som prÀglat vÀrldsmarknaden under 2007 till 2010 har drabbat börser vÀrlden över till olika grad. Denna uppsats studerar hur krisen drabbat den svenska fondmarknaden och tillvÀxtmarknadsfonder ur perspektivet risk och avkastning. Detta Àr i denna studie belyst utifrÄn en svensk smÄsparares perspektiv.Problemlösning: UtifrÄn portföljteorin i form av Sharpekvoten och Modigliani-Modiglianis modell för riskjusterad avkastning har avkastning, till för de bÄda kategorierna gemensam risknivÄ, faststÀllts. Den placering med högst avkastning till likstÀlld risk anvÀnds som en indikator för val av placering.Slutsats: Skillnaden i avkastning givet gemensam risk Àr marginell under perioden och anses inte vara tillrÀckligt hög för att anvÀndas som indikator, gÀllande placeringsalternativen emellan, för en svensk smÄsparare..

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningar: Syftet med studien Àr att undersöka om gymnasielÀrare Àr medvetna om sina rÀttigheter vad gÀller ÄtgÀrder som fÄr vidtas enligt skollagen (2010:800) frÄn 2011. Den syftar Àven till att undersöka var lÀrarna fÄtt information om skollagen frÄn.Hur medvetna Àr gymnasielÀrare om sina rÀttigheter enligt lag gÀllande ÄtgÀrder som fÄr vidtas om en elev stör studieron samt vad lÀrarens tillsynsplikt innebÀr?Har lÀrarna varit utsatta för hot och/eller vÄld samt hur medvetna Àr de om var de ska vÀnda sig om de kÀnner sig krÀnkta av en elev?Hur har lÀrarna fÄtt information om sina rÀttigheter och ÄtgÀrder enligt skollagen och kÀnner lÀrarna att de fÄtt tillrÀcklig kunskap om skollagen under sin högskoleutbildning?Metod: Studien Àr genomförd med en kvalitativ ansats, dÀr en halvstrukturerad intervju anvÀntssom datainsamlingsmetod. I studien deltog sex gymnasielÀrare frÄn tre olika skolor, vilka kontaktades via ett tillgÀnglighets- och snöbollsurval. En tematisk kategorisering skapadesutefter lÀrarnas svar kopplat till studiens teoretiska ramverk och anvÀndes som analysverktyg.

Objective: The objective of this study is to examine the extent to which the London stock exchange and the US stock exchange Nasdaq respectively contributes to the price discovery of Swedish stocks listed on the Stockholm stock exchange, the London stock exchange and the US stock exchange Nasdaq.Method: The study is a replicate study of the studies by Grammig, Melvin and Schlag (2000) and Eun and Sabherwal (2003). The methodology is based on the methodology of the latter study. The data material consisting of quoted stock prices for three Swedish stocks on the three stock exchanges at five-minute intervals during a 49-day-period in 2003 has been run through different statistical tests in a five-step process.Conclusion: The evidence of this study shows that prices on SSE, LSE and NASD are cointegrated and mutually adjusting. The evidence suggests that in all three cases, price discovery takes place on the home stock exchange SSE. Moreover, LSE contributes more to price discovery than Nasdaq.

Goodwill accounting has for a long time been, and with the implementation of IFRS in 2005, has become an even bigger issue. Critics mean that reporting of goodwill impairments is subject to discretion that can be used by the managers. We have applied a study made by Carlin and Finch (2009) on Nasdaq OMX Stockholm during 2006-2012. Our study contains 50 of the 255 public companies at 2012-12-31. The purpose of the study is to investigate if companies use an opportunistic discount rate when testing for impairment in goodwill and if the relation between goodwill and net profit before taxes, goodwill intensity, is an incentive for opportunism.

Det Ă€r viktigt att alla kan kĂ€nna sig fria att anvĂ€nda den fysiska miljön. För det krĂ€vs bl.a. en god tillgĂ€nglighet. År 2001 antog riksdagen en nationell handlingsplan för handikappolitiken som ger riktlinjer om ökad tillgĂ€nglighet bl.a. ska enkelt avhjĂ€lpta hinder Ă„tgĂ€rdas senast Ă„r 2010.

I samarbete med Skanska Sverige AB, Region Hus Stockholm BostÀder har detta examensarbete upprÀttats. Examensarbetet handlar om bedömning och uppföljning av de allmÀnna kostnaderna, (AK), inom regionen.  Inom husbyggnation Àr de allmÀnna kostnaderna en del av projektets totalkostnad och Àr i de flesta fall svÄra att berÀkna. Delar av Region Hus Stockholm BostÀder har arbetat med att ta fram erfarenhetsvÀrden och nyckeltal, för att fÄ ökade kunskaper om AK i projekten och dÀrigenom underlÀtta bedömningarna för prissÀttning i kommande projekt. Syftet Àr att försöka bidra till högre produktivitet genom att göra bÀttre bedömning, uppföljning och erfarenhetsÄterföring med hjÀlp rekommendationer. MÄlet Àr ta fram en generell beskrivning av en rekommenderad arbetsrutin som ska ha en ?best practice? funktion för framtida arbeten.

AbstractTitle: Similar but different ? Sweden Democrats and Swedish Social Democratic Party in Swedish newspapers online during 2010 (Lika men olika ? Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna i svensk rikspress pÄ nÀtet 2010).Number of pages: 35 (40 including enclosures)Author: Magnus MjöhagenTutor: Amelie HössjerCourse: Media and Communication studies CPeriod: Autumn 2010University: Division of Media and Communication, Department of Information and Media, Uppsala UniversityPurpose/aim: To discover any possible difference between the media report concerning The Sweden Democrats and the Swedish Social Democratic Party in Swedish news press.Material/method: A quantitative content analysis has been made with 64 articles from the homepages of the four biggest news papers in Sweden: Aftonbladet.se, Expressen.se, DN.se (Dagens Nyheter) and SvD.se (Svenska Dagbladet). The analysis focused on four themes: 1) framing in the articles, 2) impersonation in the articles, 3) the democratic task of journalism and 4) the expectations of journalism in an election campaign.Main results: The main results showed that the difference between the two parties either was nonexistent or very small. The articles were sometimes framed in specific ways, but a big amount of the articles were not framed. Impersonation occurred in about half of the cases, concerning both parties.

I  en vÀrld  med ökande energibehov och stora miljö pÄ frestningarÀr  förnybar energi en lösning som skulle kunna tillgodose  alla behov.  En sorts  förnybar energi Àr  solcellsenergi,   men solcellsanlÀggningar kan  vara  svÄra  att  fÄ ekonomiskt  lönsamma  i  Sverige.  Detta del projekt Àr  en del i  ett större  projekt vars gemensamma  mÄl Àr  att utföra  en lönsamhetsalanys  pÄ en tÀnkt solcellsanlÀggning  i Stockholm.  MÄ let med detta delprojekt Àr  att undersöka hur mycket elsom en solcellsan lÀggning pa? Kungliga Tennishallen i Stockholm kan producera dÄ anlÀggningen antas vara 100% tillförlitlig. I delprojektet  undersöks Àven vÀrdet av elproduktionen om den sÀljs pÄ Nord Pool Spot eller den summa som sparas genom att förbruka elen. I den ekonomiska analysen studeras möjligheter för  prissÀkring, osÀkerheter i den framtida elmarknaden  och olika bidrag. För  att uppskatta  produktion  och vinst har en litteraturstudie utförts, och gemensamt  med övriga delprojekthar  en övergripande  lönsamhetsanalys  utförts.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningar: Syftet med studien Àr att undersöka om gymnasielÀrare Àr medvetna om sina rÀttigheter vad gÀller ÄtgÀrder som fÄr vidtas enligt skollagen (2010:800) frÄn 2011. Den syftar Àven till att undersöka var lÀrarna fÄtt information om skollagen frÄn.Hur medvetna Àr gymnasielÀrare om sina rÀttigheter enligt lag gÀllande ÄtgÀrder som fÄr vidtas om en elev stör studieron samt vad lÀrarens tillsynsplikt innebÀr?Har lÀrarna varit utsatta för hot och/eller vÄld samt hur medvetna Àr de om var de ska vÀnda sig om de kÀnner sig krÀnkta av en elev?Hur har lÀrarna fÄtt information om sina rÀttigheter och ÄtgÀrder enligt skollagen och kÀnner lÀrarna att de fÄtt tillrÀcklig kunskap om skollagen under sin högskoleutbildning?Metod: Studien Àr genomförd med en kvalitativ ansats, dÀr en halvstrukturerad intervju anvÀntssom datainsamlingsmetod. I studien deltog sex gymnasielÀrare frÄn tre olika skolor, vilka kontaktades via ett tillgÀnglighets- och snöbollsurval. En tematisk kategorisering skapadesutefter lÀrarnas svar kopplat till studiens teoretiska ramverk och anvÀndes som analysverktyg.

Kombinerad sim- och sporthall belÀgen i sydligaste delen av Mellanbergsparken pÄ grÀnsen mellan HÀgerstensÄsen och VÀstertorp i sydvÀstra Stockholm. Projektet handlar dels om anlÀggningens placering och roll i sin kontext - i förhÄllande till den befintliga centrumbildningen kring HÀgerstensÄsen med dess tidstypiska form och struktur. I förhÄllande till parkmiljön i Mellanbergsparken och dess funktioner samt parkmiljön i ett större sammanhang. Samt i förhÄllande till strÄken pÄ och i nÀrheten av platsen, dÀribland inte minst den hÄrt trafikerade SödertÀljevÀgen och de problem och möjligheter som detta medför. Dels om anlÀggningens egna inre logik, de krav som stÀlls  pÄ en modern, tillgÀnglig anlÀggning av detta slag och sambandet mellan de olika aktivitetsslagen inom byggnaden och de eventuella synergier som kan uppstÄ som resultat av detta. Samt hur verksamheterna inne i anlÀggningen samverkar med platsen och dess förutsÀttningar för att generera lokalisering, tematiska samband mellan inne och ute och utformning av allt frÄn bÀrande system till detaljer. .

Denna uppsats syftar till att underso?ka initiativen bakom planerna fo?r det kommande Tellus Tower, vars planomra?de a?r bela?get vid Telefonplan i Stockholm. Da?ruto?ver granskas de effekter som sedan 2000-talets bo?rjan har skapat platsens kreativa miljo?. Studiens fra?gesta?llningar lyder (1) Vilka a?r de bakomliggande orsakerna till att Telefonplan idag kan liknas vid ett kreativt rum? (2) Varfo?r planeras Tellus Tower att anla?ggas just pa? denna plats? Till grund fo?r arbetes empiriska material har ett kvalitativt metodsa?tt anva?nts, i form av djupintervjuer.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningar: Syftet med studien Àr att undersöka om gymnasielÀrare Àr medvetna om sina rÀttigheter vad gÀller ÄtgÀrder som fÄr vidtas enligt skollagen (2010:800) frÄn 2011. Den syftar Àven till att undersöka var lÀrarna fÄtt information om skollagen frÄn.Hur medvetna Àr gymnasielÀrare om sina rÀttigheter enligt lag gÀllande ÄtgÀrder som fÄr vidtas om en elev stör studieron samt vad lÀrarens tillsynsplikt innebÀr?Har lÀrarna varit utsatta för hot och/eller vÄld samt hur medvetna Àr de om var de ska vÀnda sig om de kÀnner sig krÀnkta av en elev?Hur har lÀrarna fÄtt information om sina rÀttigheter och ÄtgÀrder enligt skollagen och kÀnner lÀrarna att de fÄtt tillrÀcklig kunskap om skollagen under sin högskoleutbildning?Metod: Studien Àr genomförd med en kvalitativ ansats, dÀr en halvstrukturerad intervju anvÀntssom datainsamlingsmetod. I studien deltog sex gymnasielÀrare frÄn tre olika skolor, vilka kontaktades via ett tillgÀnglighets- och snöbollsurval. En tematisk kategorisering skapadesutefter lÀrarnas svar kopplat till studiens teoretiska ramverk och anvÀndes som analysverktyg.

I denna rapport studeras intermodala transportsystem i Sverige. Projektet Àruppbyggt i tre huvuddelar. Först en inledande del med allmÀn beskrivning av logistikoch dess koppling till transporter. DÀrefter en beskrivande del av intermodala system,deras uppbyggnad och olika ingÄende transportsÀtt. Den avslutande delen Àr enfallstudie gjort i Göteborgs hamn för att studera hamnens logistiklösning.

Detta projekt görs pÄ uppdrag av Stockholms Hamnar.  Företaget har ett mÄl att fram till Är 2020 reducera sitt beroende av elnÀtet med 50 procent. Ett led i denna utveckling Àr den solcellsanlÀggning som sedan juni 2013 Àr i bruk pÄ taket till fastigheten Magasin 6 i Frihamnen i Stockholm. Stockholms Hamnar ska nu uppföra tvÄ nya anlÀggningar i Stockholm och KapellskÀr.Rapportens syfte Àr att rekommendera möjliga placeringar av de nya anlÀggningarna samt att utvÀrdera den befintliga anlÀggningen pÄ Magasin 6. Dessutom undersöks optimal lutning pÄ solcellsmoduler och vilken pÄverkan nedsmutsning har pÄ solcellers effekt.Rapportens första del redogör för begreppet solinstrÄlning, solcellens princip samt hur nedsmutsning och modullutning inverkar pÄ effektleverans.

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att undersöka om elevernas talsprÄk pÄverkar det tidigaskrivandet. VÄra insamlingsmetoder Àr dels en enkÀtundersökning, dels en elicitering. VidenkÀtundersökningen deltog flera lÀrare. LÀrarna kommer frÄn tvÄ olika orter, VÀsterÄs ochStockholm, vilket Àven eleverna gör som har deltagit. Eleverna som deltog vid eliciteringen gÄr iÄrskurs 1 och 2.