Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka adjektiv som används för att beskriva flickor respektive pojkar i barnlitteratur, samt hur flickor och pojkar i lågstadiet väljer att beskriva sig själva. Jag har utgått från fem barnböcker, samtliga skrivna av Astrid Lindgren, och utifrån dem gjort en kompletterande enkätundersökning med en grupp lågstadiebarn.I de utvalda böckerna plockades samtliga personbeskrivande adjektiv ut, för att därefter kategoriseras semantiskt efter sin betydelse. Med ett urval av de utplockade orden skapades därefter enkäten.Den semantiska kategoriseringen visar att flickor och pojkar beskrivs med delvis skilda ord, samt att pojkar totalt sett beskrivs med en större variation av ord. Enkätundersökningen visar att när barnen beskriver sig själva så verkar de inte vara så bundna till könsföreställningar, men när de däremot ska knyta ord till ett specifikt kön är de väldigt samstämmiga och målar upp motsatsbilder av exempelvis den svaga flickan och den starka pojken..

Syftet med den här studien var att undersöka vilka uppfattningar ett antal pedagoger har kring mobbning mellan flickor i förskolan. Med uppfattningar menar vi om pedagogerna i förskolan anser att det försiggår mobbning mellan flickor och om de har några erfarenheter kring ämnet. De data som vi använt oss av har varit tidigare forskning inom detta område. För att inhämta vår information har vi utfört intervjuer med sex pedagoger på två olika förskolor i Norrland.Informationen från våra intervjuer har sedan behandlats och analyserats. Resultatet av intervjuerna påvisade att de flesta pedagoger direkt eller indirekt medger att mobbning mellan flickor kan vara svårare att upptäcka än mellan pojkar, detta menar de beror på att flickors mobbning är mer subtil.

Uppsatsen handlar om unga mäns syn på framtiden utifrån om de har arbete eller är arbetslösa. I uppsatsen utgår jag från teorier om Avindustrialisering, Arbete, Ungdomsarbetslöshet och Identitet och arbete. Detta är teorier som används i min undersökning för att skapa större förståelse för vilken situation unga män i industriorten Olofström befinner sig i och för att förstå deras åsikter och tankar om arbete, arbetslöshet och framtidsvisioner. Industriorten Olofström ägnas ett kapitel i min undersökning för att kunna se hur Olofström har utvecklats från blomstrande industriort på 1960-70-talet då det fanns stor tillgång på industriarbete i Olofström, till dagens samhälle då ständiga rationaliseringar har minskat arbetstillfällena och gjort så att det i dagens Olofström inte finns samma efterfrågan på industriarbetare som det fanns förr.I uppsatsen har jag till största del använt mig utav kvalitativ metod då jag gjort flera intervjuer med olika unga män bosatta i Olofströms kommun. Med hänsyn till anonymiteten så benämner jag de sex unga männen som jag intervjuat som intervjuperson 1, 2, 3, 4, 5 och 6.

Syfte Syftet är att undersöka hur unga tjejer själva upplever att de påverkas av sitt bloggläsande.FrågeställningarUpplever unga tjejer att deras identitet påverkas av bloggläsande?Upplever unga tjejer att deras psykiska hälsa påverkas av bloggläsande?Utifrån de svar som ges på ovanstående frågor ämnar jag resonera kring eventuella samband mellan bloggläsande och psykisk ohälsa bland unga kvinnor. Här finns givetvis inga enkla samband utan min ambition är att belysa hur unga kvinnor själva resonerar kring detta och därmed bidra till ytterligare kunskaper om detta svårundersökta ämne.TeoriSammanfattningsvis har de genomgångna teorierna visat hur identitetsskapandet, särskilt den kvinnliga identiteten, formats av de moderna medierna, vilket har en direkt koppling till resultatet av min undersökning.MetodKvalitativa intervjuer.ResultatMina frågeställningar berörde identitetsskapande och psykisk ohälsa i förhållande till unga tjejers bloggläsning. Jag tycker mig finna ett samband mellan bloggläsning och psykisk ohälsa hos unga tjejer utifrån min undersökning. Den definition av psykisk hälsa som jag använder i denna uppsats var följande: ett tillstånd av totalt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka vilka könsmönster som fanns i klassrummet. För att få svar på detta utgick vi främst ifrån frågorna: Är lärare och elever medvetna om könsmönster? Hur bemöts pojkar och flickor i klassrummet? Hur fördelas talutrymmet? Undersökningen genomfördes dels i en årskurs 5 i Piteå kommun, dels i en årskurs 4-5 i Luleå kommun. Metoden har varit kvantitativa strukturerade observationer samt kvantitativa lärar- och elevenkäter med frågor av kvalitativ natur. Utifrån våra undersökningar har vi kommit fram till att talutrymmet fördelas lika mellan könen av läraren, flickor och pojkar bemöts likvärdigt av läraren och att läraren delvis arbetar aktivt med jämställdhetsfrågor i klassen.

Genom studie av nationell och internationell litteratur samt en mindre etnografisk skolstudie i en år 7-9 skola har jag undersökt hur flickors datoranvändning kan se ut. För att få en helhetsbild av situationen har jag också gjort jämförelser med pojkars datoranvändning. Det jag funnit är att det finns skillnader mellan flickors och pojkars datoranvändning. Jag har också sett att flickorna ligger efter pojkarna när det gäller datorvana. Detta på grund av att flickorna i en mindre omfattning än pojkar väljer datorn som aktivitet på sin fritid..

I Växjö kommun finns målsättningen att det ska finnas ett ungdomsperspektiv i de beslut som tas i den lokala politiken. Växjö kommun är också en av 97 stycken svenska kommuner som deltagit i projektet LUPP. LUPP är en enkät utformad av Ungdomsstyrelsen i syftet att svaren skall ligga till grund för en kunskapsbaserad ungdomspolitik. Växjö kommun har genomfört LUPP-enkäten två gånger på sammanlagt 3000 barn och unga under 18 år och svaren visade att endast 10 % av de 1 622 tillfrågade ungdomarna i årskurs 8 och sista året på gymnasiet år 2007 ansåg att de har ganska stora eller mycket stora möjligheter till politiskt inflytande i kommunen. Jag frågar mig i min uppsats: Finns det en diskrepans mellan Växjö kommuns målsättningar om kommunalt ungdomsinflytande och de faktiska förutsättningarna för unga att faktiskt delta? och: Är idealet om att det i de beslut som tas i den lokala politiken ska finnas ett ungdomsperspektiv en genomtänkt målsättning i Växjös kommunpolitik? Svaret på min första forskningsfråga är att det beror på från vems håll vi väljer att de det.

Med den ha?r uppsatsen vill vi underso?ka vilka fo?rutsa?ttningar, samt vilka hinder och mo?jligheter, som finns fo?r multimediala presentationsformer av journalistik pa? svenska tidningars webbplatser. Vi har underso?kt vilka attityder som finns kring multimedia, pa? vilka sa?tt de underso?kta tidningarna arbetar med multimedia i dag och hur de vill arbeta med det i framtiden. Vi har ocksa? underso?kt hur de ta?nker kring sja?lva utformningen av de multimediala presentationsformerna.Vi har anva?nt oss av explorativa intervjuer med fem personer som har na?ra anknytning till den multimediaproduktion som bedrivs i dag, och analyserat dessa utifra?n Gunnar Nygrens studier av konvergens och divergens, Mark Deuzes teorier om onlinejournalistik, samt Richard E.

Anders Wennerstrand: Det nya folkets musik. En studie av några unga folkmusiker. Uppsala: Musikvetenskap, 1998. C-uppsats. (60 p).Folkmusikens nya villkor och roll i dagens svenska musikliv är inte desamma som för några decennier sedan, utan många genomgripande förändringar har skett.

Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i årskurs nio. Det är totalt 24 elevtexter från ett ersättningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna är skrivna av pojkar och tolv är skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fått är att skriva en novell utifrån en bild.Syftet med detta arbete är att se eventuella skillnader i sättet att skriva mellan pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna är. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell textanalys för att se processer, deltagare och omständigheter.

Bakgrund: Cancer är en folksjukdom och i Sverige insjuknar varje år 800 unga personer i cancer. För unga vuxna som befinner sig i en omvälvande tid i livet resulterar cancersjukdomen i förändrade roller och en förändrad självbild. När livet och hälsan hotas uppstår ett starkt behov av att berätta. Genom berättelsen tydliggörs upplevelser, för sig själv och för andra. Syfte: Syftet är att utifrån relevant litteratur beskriva unga personers känslor kring att leva med en cancersjukdom.

Syftet med föreliggande studie var att studera frukostvanor, övervikt och fysisk aktivitet hos 15-åriga pojkar och flickor. Studien är en kvantitativ komparativ tvärsnittsstudie och är en delstudie ur det tidigare utförda projektet ?Mat & Hälsa 2007? där frågor om mat, hälsa, måltidsvanor, fysisk aktivitet och självvärdering undersöktes. I denna delstudie användes ett demografiskt frågeformulär som mäter ungdomars frukostvanor, fysisk aktivitet samt vikt och längd. Framkomna resultat visar att majoriteten av studiedeltagarna har regelbundna frukostvanor samt intar frukost utan sällskap av familjemedlem eller annan person.

Denna studie är gjord med syftet att ta reda på unga chefsämnens motivation för att ingå ett framtida chefskap men även finna förståelse för hur företag idag kan arbeta med sin ledarförsörjning. Detta mot bakgrunden av att ett generationsskifte äger rum och 80-talister är en utav de unga generationerna som förväntas överta chefskapet. Forskning visar att unga personer tenderar att motiveras av andra arbetsfaktorer än vad äldre generationer har gjort, vilket kan komma att påverka en ung persons karriär. Studien Denna studie genomfördes genom en kvalitativ metod, där 6 personer kom att intervjuas (3 manliga och 3 kvinnliga). Bland dessa 6 personer var det både manliga och kvinnliga deltagare.

Social insatsgrupp är en strukturerad samverkan mellan i första hand polis, socialtjänst och skola med målen att förhindra nyrekrytering av ungdomar till kriminella grupperingar samt att underlätta avhopp från kriminella grupperingar. I examensarbetet har jag undersökt vad begreppetunga i riskzonen innebär för professionella från polis och socialtjänst i social insatsgrupp i Södertälje kommun. Södertälje kommun är en av de tolv kommuner där Rikspolisstyrelsen inrättat pilotverksamheten social insatsgrupp på uppdrag av regeringen. Syftet med studien är att undersöka hur representanter från myndigheterna polisen och socialtjänsten i samverkansprojektet social insatsgrupp i Södertälje kommun definierar unga i riskzonen. Detta med målet att försöka förstå vilka ungdomar som blir selekterade att ingå i projektet..

Bakgrund: Knäskador är ett problem inom fotboll och en allvarlig knäskada som ofta drabbar unga kvinnor är en främre korsbandsskada. Denna skada sker oftast vid plötsliga inbromsningar, snabba riktningsförändringar eller vid landning efter ett hopp. Rehabiliteringen för främre korsbandsskador är lång och risken att drabbas av artros i det skadade knäet senare i livet ökar.Syfte: Syftet med studien är att se om det hos unga kvinnor som spelar fotboll går att förebygga främre korsbandsskador med hjälp av träningsprogram.Metod: Undersökningen är en litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar.Resultat: Resultatet visar att de spelare som deltog i de olika träningsprogrammen hade 61 % (OR 0.59, Cl 0.46 ? 0.75) mindre risk att drabbas av främre korsbandsskador jämfört med de spelare som inte deltog i något träningsprogram. Resultatet antydde även att ju längre träningsprogrammen pågått desto mindre är risken att drabbas av en främre korsbandsskada, detta var dock inte signifikant.Diskussion: Träningsprogram som används för att förebygga främre korsbandsskador bör inte enbart bestå av balansträning.