The purpose of this study is to investigate what knowledge children in preschool have about recycling, and to examine how teachers work with environmental efforts to increase children's understanding of environment and sustainable development. And if there is differs between the two preschool classes, one of which has a environmental profile. The study is based on qualitative semi-structured interview methods of teachers and children, and observation of the children during a sorting exercise with a number of garbage objects. The result shows that teachers in the environment profiled preschool spend more time per week on work related to environmental and natural issues and worked more thematic. Similarity between this preschool classes is that the use of outdoor education to get into environmental awareness.

AbstractThis research is about pre-school children?s conceptions of the river and the water environment. The aim of this study was to apply a new teaching method based on the outside learning, as well as to test the method and see if it works, i.e. if children get more knowledge this way compared to ordinary methods like teaching in the class-room which involves showing pictures and discussion of them.The main questions in this study were how children get new knowledge through outside learning and how effective this learning method is, i.e. how much they noticed and learned about the river and the water environment as a result of that outside observation.

The digitization in the Swedish health care sector is rapidly growing. This study investigates whether the digitalization in health care has led to higher quality and an increased value for patients. Interviews with staff in various health care professional categories were conducted to qualitatively study how the implementation of digitization is perceived in practice by those directly involved. Furthermore, an observation was made, where a doctor was followed duringa workday to study the different digitalization software tools that are being used. Previous studies and other relevant literature accompanied the study of digitalization in health care. Organizational theories were compared with the practical organization management at the studied health care organization, as well as their dependence on other authorities and companies.

Jag har gjort en fallstudie av sex- och samlevnadsundervisning i en muslimsk fri skola. Studien bygger på en kvalitativ undersökning. Jag har främst använt mig av kvalitativa intervjuer och observation.Studiens syfte är att få förståelse på hur denna undervisning är utformad i en religiös skola som har en muslimsk profil. Vidare är syftet att försöka öka förståelsen för hur elevernas religion eller islamisk kultur kan påverka deras lärande och uppfattningar om sex - och samlevnadsfrågor utifrån lärarens perspektiv.Undersökningens resultat visar att människokroppens byggnad och funktion samt pubertetens inverkan på individen, är i fokus i sex- och samlevnadsundervisning i denna skola såväl för flickor som för killar. Fokus i flickors undervisning var i arrangerat äktenskap och omskärelse.

Syftet med studien var att undersöka hur rutiner kring hemskrivningspro­cessen för äldre patienter på akutmedicinsk vårdavdelning fungerar och om de behöver förbättras samt hur sjuksköters­kan upplever arbetet med den och om det behövs någon form av stöd i det arbetet. Kvalitativa meto­der som observation, semistrukturerad intervju och journalgranskning har använts. Resultatet visade att trots att sjuksköterskan inte kände till gällande riktlinjer för ett vårdplaneringsmöte följdes de ändå i stort. Däremot fanns det brister i sjuksköterskans information om patientens medi­cinska- omvårdnads- och funktionsstatus. Sjuksköterskan önskar tydliga riktlinjer och struktur i hemskrivningsprocessen.

Vårt övergripande syfte med uppsatsen är att vi vill öka förståelsen för relationen mellan ett ämnes nationella kursplan med utformningen på lokal nivå. För att belysa detta har vi granskat Sollentuna kommuns kursplan i matematik samt även klassrumsundervisningen på en skola i samma kommun.Vi har utfört undersökningen i tre arenor; formulerings-, transformerings- och realiseringsarenan. Genom textanalys har vi sökt svara på bakomliggande pedagogiska faktorer som spelat in på formuleringsarenan där vi främst utgått från Lev Vygotskijs proximala utvecklingszon. På transformeringsarenan har vi tolkat två strävansmål från den nationella kursplanen i matematik och utformat indikatorer till dessa. Vi har med dessa indikatorer sedan jämfört med den lokala kursplanen och, slutligen på realiseringsarenan genom observation, undervisningen i två olika klasser i samma skola.Vi har kunnat konstatera att principen om strävansmål i den nationella kursplanen går att jämföra med Vygotskijs proximala utvecklingszon, samt att våra valda strävansmål inte har förankring nog på kommunal nivå men en viss förankring i klassundervisningen..

 Detta examensarbete granskar Kiwimetoden, en analytisk läsinlärningsmetod med sitt ursprung på Nya Zeeland. Syftet med arbetet har varit att ta reda på Kiwimetodens fördelar och nackdelar gällande elevers läslust och läsförmåga. Observationer och intervjuer har genomförts för att kunna redogöra för detta. 2 lärare på olika skolor har intervjuats och 3 elevgrupper i årskurs 2 0ch 3 i grundskolan har observerats för att få en bild av Kiwimetodens positiva och negativa sidor. Varierande litteratur har använts för att få en bra bild av Kiwimetoden.

 Detta examensarbete granskar Kiwimetoden, en analytisk läsinlärningsmetod med sitt ursprung på Nya Zeeland. Syftet med arbetet har varit att ta reda på Kiwimetodens fördelar och nackdelar gällande elevers läslust och läsförmåga. Observationer och intervjuer har genomförts för att kunna redogöra för detta. 2 lärare på olika skolor har intervjuats och 3 elevgrupper i årskurs 2 0ch 3 i grundskolan har observerats för att få en bild av Kiwimetodens positiva och negativa sidor. Varierande litteratur har använts för att få en bra bild av Kiwimetoden.

Denna studie handlar om den fysiska miljön i två förskolor, hur rummen är utformade, hur olika flöden ser ut i dessa rum samt vad barnen gör när de befinner sig i de olika rummen. Vårt syfte med studien var att undersöka relationen mellan den fysiska miljön och barns rörelser samt aktiviteter i den fria leken. Vi har använt oss av observation som metod och följt barnen i deras fria lek och hur de rör sig i och mellan rummen. Studien består av två delstudier där den ena undersökte de två förskolornas utformning och flöden och den andra undersökte barns aktiviteter i de olika rummen. Vi fann att de båda förskolorna har ett varsitt rum som fungerar som en central punkt i förskolan, både för barn och vuxna.

Det här är ett verksamhetsanknutet examensarbete utifrån önskemål från Luleå kommun kring frågan hur förskolan kan arbeta med matematik och yngre barn (1-3 år). Den empiriska undersökningen genomfördes under fem veckor på en småbarnsavdelning på en förskola i Luleå kommun och bestod av intervju, observation och informella samtal. Undersökningsgruppen var de tre pedagogerna på avdelningen och det som undersöktes var deras syn på barn och lärande samt deras arbetssättt och funderingar kring matematik. Studiens resultatavsnitt har problematiserats utifrån teorier om barn och lärande och i diskussionsavsnittet sammanfattas de utvalda pedagogernas styrkor och möjligheter till utveckling. Vi anser att de främsta styrkorna ligger i pedagogernas vilja till att ständigt uppdatera sina kunskaper för att kunna utvecklas samt deras arbete med att hålla den pedagogiska miljön inspirerande och levande.

Vi har i den här uppsatsen fokuserat på hur Informations- och KommunikationsTeknik (IKT) kan användas av pedagoger i en förskoleklass. Syftet har varit att undersöka hur IKT används samt göra en inventering av IKT-relaterat material. För att få svar på våra frågeställningar har vi använt oss av en kvalitativ metod genom observation, fotografering samt intervju. Vi utförde vår empiriska undersökning i en förskoleklass där det arbetade två pedagoger. Efter vår inventering blev pedagogerna förvånade över att de hade så mycket IKT-relaterat material i klassrummet.

Studien avser att spegla två lärares dagliga verksamhet på två kommunala grundskolor. Den ena läraren har varit yrkesverksam i över trettio år, den andra i ett år. Syftet är att titta närmare på lärarnas arbete med utgångspunkt i samspel, språkliga val samt kopplingen mellan teori och praktik. Utifrån syftet har frågeställningar skapats. Två kvalitativa datainsamlingsmetoder, observation och intervju, används för att söka svar på studiens frågeställningar. Resultatet av vår studie visar på tydliga skillnader i lärarnas sätt att undervisa.

BAKGRUND: I alla barngrupper på förskolan finns det alltid något eller några barn som är tystare än de andra. Dessa barn ska få samma möjligheter till kommunikation som de andra barnen. När barnet i vardagen hör de vuxna prata och använda ett rikt språk med många variationer kan det ta till sig språket som en helhet. Det är inte meningen att pedagogerna på förskolan skall prata enbart till barnen, t.ex. ge instruktioner, utan de skall prata med barnen.SYFTE: Syftet är att undersöka olika aspekter i muntliga yttranden mellan barnet och pedagogerna samt yttranden från det enskilda barnet till en pedagog eller omvänt.METOD: Den här undersökningen är kvalitativ med kvantitativa inslag.

I denna studie underso?ktes det tio vanliga ramverk inom webb branschen, ba?de de mest anva?nda ramverken samt na?gra nya uppstickare som har va?xt mycket de senaste a?ren. Fo?r att skala upp en hemsida till ma?nga anva?ndare a?r det viktigt att strukturen bakom sidan presterar bra, da?rfo?r a?r det viktigt att va?lja ra?tt ramverk. Sa? hur ska en webbutvecklare da? va?lja ramverk fo?r att kunna uppna? en bra prestanda? Det a?r allma?nt ka?nt att anva?ndare la?mnar sidor na?r responstiden o?kar.

BakgrundStudien behandlar ämnet barns matematiserande i utomhusmiljö. I arbetet ligger fokus på miljöns roll för barns lärande. Vi har även beskrivit barns erfarenheter och erfarande utifrån teorin utvecklingspedagogiken. Fler centrala begrepp som teorin behandlar är även variation, metakognition och lärandets objekt.SyfteSyftet med vår studie är att studera om barn stimuleras matematiskt av enmatematikinspirerad utomhusmiljö.MetodVi har genomfört en kvalitativ studie med observation, fältsamtal och intervju som redskap. I studien deltog elva barn i åldrarna 4-6 år samt två pedagoger.ResultatResultatet visar tecken på att det finns olika faktorer som påverkar barns matematiserande som miljön, pedagoger och material.